| 1. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
”Aesthetic Experience as Offence in Early Swedish Working-Class Narrative”
- 2011
-
Ingår i: Sentimentalität und Grausamkeit.
Emotion und ästhetische Erfahrung in der skandinavischen und
deutschen Literatur der Moderne, hg. Sophie Wennerscheid. Serie: Skandinavistik. Sprache - Literatur - Kultur, hg. Heinrich Anz (Universität Freiburg) & Susanne Kramarz-Bein (Universität Münster), Band 8. Münster: LIT Verlag 2011. - Münster : LIT Verlag. - 9783643112293 ; , s. 212-227
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Anstöt och humor hos Paulus – ett Lars Ahlinskt perspektiv : Offense and humour in St Paul and Lars Ahlin
- 2015
-
Ingår i: Den trogne arbetaren i vingården. Festskrift till Bo Claesson. Red. Staffan Olofsson. - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789188348661 ; , s. 165-186
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The chapter deals with three articles on St Paul by the Christian and Modernist Swedish working-class author Lars Ahlin (1915–1997). The focus of Ahlin’s articles is Paul’s idea of the Christian’s low and humble worldly stance as the true meaning of the Christian holy, that is, the Incarnation of God in Christ. Thus, in Christianity low is high and high is low, and the chapter explores how this idea is developed in 1 Chorintians and Romans in a mixture of offensive and humorous diatribes. Also, the strategy of the diatribe is examined. Finally, the relevance of these Pauline ideas and strategies in Ahlin is discussed.
|
|
| 4. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Arbetarlitteratur och arbetarlitteraritet. Metoddiskussion med tillämpningar
- 2017
-
Ingår i: Hva er arbeiderliteratur? Begrepsbruk, kartleggning og forskningstradisjon. Eds. Christine Hamm, Ingrid Nestås Mathiesen & Anemari Neple. - Bergen : Alvheim & Eide Akademisk Forlag. - 9788290359985
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Arbetarlitteraturforskningen har länge sökt efter entydiga begrepp om arbetarlitteratur. Försöken har varit problematiska. Mitt paper söker en ny ingång till problemen. Det kanske inte behövs en ny klassifikation, utan ett utrymme för fler typer av texter. Inledningsvis vore det kanske lämpligt att tänka sig arbetarlitteratur som ett Wittgensteinskt familjebegrepp. Vidare att komplettera begreppet arbetarlitteratur med begreppet arbetarlitteraritet. Att undersöka texter från arbetarlitterär synpunkt innebär att söka fram deras klassperspektiv. Kapitlet prövar ett klassperspektiv grundat i både materialistiska och fenomenologiska synsätt. Arbetarlitteraritet framträder i texter som ger uttryck för ett underklassperspektiv, materiellt utifrån karaktärens ställning i produktionen och fenomenologiskt utifrån karaktärens upplevda identitet. Särskilt intressanta blir texter där konkurrerande klassperspektiv stöter samman. Förra sekelskiftets fromma arbetarberättelser exemplifierar sådana kollisioner. Det kristna perspektivet segrar, men är ofta uppblandat med nedkämpad utopisk socialism och blir inte fullt övertygande mot bakgrund av de skarpa motargument som kollisionerna innehållit. Kapitlet kommer främst att använda exempel från Mathilda Roos, en av 1880-talsradikalerna, som även skrev fromma berättelser. Till jämförelse kommer också Victoria Benedictsson att aktualiseras, en annan 80-talsradikal, som är känd för sina kvinnosaksromaner och folklivsskildringar.
|
|
| 5. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Arbete, klass och existens hos Karl Östman, sågverksfolkets diktare : Labour, class, and existence in Karl Östman, the poet of the sawmill’s people
- 2022
-
Ingår i: Tanke/världar. Studier i nordisk litteratur, red. Hilda Forss, Hanna Lahdenperä & Julia Tidigs. Nordica Helsingiensia 61. Helsingfors: Finskugriska och nordiska avdelningen vid Helsingfors universitet, 2022.. - Helsingfors : Nordica Helsingiensia 61. Finskugriska och nordiska avdelningen vid Helsingfors universitet. - 1795-4428 .- 2737-2960. - 9789515150691
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Investigates working-class author Karl Östman’s (1876–1953) ways of combining a class-perspective with rhetorical and aesthetic devices provoking a reflective reading.
|
|
| 6. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Att konstruera en arbetarförfattare. Maria Sandel i litteraturkritiken : Constructing a working-class author. Reception of Maria Sandel (1870–1927) in the press of her time
- 2020
-
Ingår i: Arbetarförfattaren. Litteratur och liv. Red. Margaretha Fahlgren, Per Olof Mattsson & Anna Williams.. - Möklinta : Gidlunds. - 0349-1145. - 9789178444267
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Analys av den dåtida pressens mottagande av arbetarförfattaren Maria Sandels (1870–1927) prosaverk under arbetarrörelsens genombrottstid i det tidiga 1900-talets Sverige. Arbetarlitteratur var då ett i den borgerliga offentligheten nytt och okänt fenomen som kritikerna hade svårt att benämna och förhålla sig till. Arbetarklassen och dess erfarenheter ansågs inte höra hemma i den erkända (borgerliga) kulturen. Att Maria Sandel dessutom var kvinna var ytterligare ett problem för kritikerna, eftersom det inte ansågs passande för en kvinna att skriva om de ’låga’ och tabubelagda ämnen som aktualiserades inom arbetarklassen. Samtidigt uppfattades denna främmande miljö och dessa tabubelagda ämnen som intressanta, och Sandels djärva och klassmedvetna sätt att angripa sitt stoff väckte både anstöt och fascination. Kapitlet undersöker hur kritiker försöker navigera mellan dessa spänningsfyllda poler och komma tillrätta med både klassperspektivet, det anstötliga stoffet och Maria Sandels genusroll.
|
|
| 7. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Att lära sig se. En didaktisk figur hos Sven Delblanc
- 2005
-
Ingår i: Det öppna rummet. Festskrift till Merete Mazzarella den 4 februari 2005. - : Söderströms, Atlantis. - 9515222850 ; , s. 261-276
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Berätta, förklara och uppenbara. Om textens intentionalitet i Sven Delblancs Prästkappan
- 1981
-
Ingår i: Perspektiv på prosa. Göteborgsstudier i litteraturvetenskap tillägnade Peter Hallberg och Nils-Åke Sjöstedt. Red Birgitta Ahlmo-Nilsson, Sverker Göransson & Hans-Erik Johannesson. - Göteborg : Göteborg University. - 918627001X ; , s. 217-293
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Receptionsestetisk studie av Sven Delblancs roman Prästkappan (1963). Undersöker hur en i texten inskjuten berättelse speglar den omslutande textens och därmed förebildar en läsarposition.
|
|
| 9. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Berättande som tilltal – teori, estetik eller praktik?
- 2012
-
Ingår i: Paper till ämneskonferensen ”Teorins ställning i litteraturvetenskapen” 22-23 mars 2012.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi frågar efter en ny teoretisk självförståelse, men vad skall vi då mena med teori? Rent åskådande och begrundan (etym. grek. theoria)? Eller systematisering och förklaring (naturvetenskaplig def.)? Utifrån den problematiken vill jag pröva några föreställningar – eller kanske fördomar? – om vad vår disciplin behöver just nu. Å ena sidan: Teori har inget egenvärde. Teori är, om man så vill, ett nödvändigt ont. Teorin kan stå i vägen för själva undersökningen – som när den lägger sig som en bromskloss i kapitel ett och sedan inte återkommer; som när den fungerar som ögonbin-del i stället för glasögon; som när den genererar ett fikonspråk att dölja de efterforskade sakerna i snarare än synliggöra dem. Å andra sidan: Teori behövs; den är också ett nödvändigt gott. Teori kan hjälpa oss att se och att tänka, klart och djupt. Teori som skådande, som vid ett paradigmskifte. Men efter skådandet, när ett nytt paradigm slagit rot, så kommer antingen ordningen, syste-met, förklaringen (strukturalismen och alla varianter den förde med sig). Eller också kommer förskjutningarna, differenserna, avdriften (poststrukturalismen och alla varian-ter den förde med sig). För att inte tala om alla mellanformer, bastarder, där ordning och avdrift korsas. Men vad slags teori behöver vi just nu? Ämnet har breddats; våra forskningsobjekt har mångfaldigats; den alfabetiska och bokligt bundna litteraturen har i mångas ögon blivit obsolet. För att studera allt detta nya behöver vi många olika teorier, olika glasögon, som också håller på att konstrueras. Men något gammalt står kvar, ett uråldrigt behov vi ännu vågar tala om utan att skämmas: berättelsen. Det är fortfarande berättelser i olika former som lockar. Och vad gör berättelser så åtråvärda? Kanske varken historien eller berättelsen som sådana, utan det mänskliga tilltal som möter i själva berättandet, sådant det vecklar ut sig under läsandets gång. Vad är det i så fall för ett tilltal, och hur utfors-kas det? Vad teorin beträffar skulle jag vilja pröva en mix av retorik, genreteori, recep-tionsteori och så ytterligare något som jag ännu inte vet. Men om det handlar mitt paper.
|
|
| 10. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Berättandets och läsandets konst – exemplet Hjalmar Söderberg : The art of narrating and reading: the example of Hjalmar Soderberg
- 2014
-
Ingår i: Årsbok. Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg. Red. Birger Karlsson. Göteborg, 2014. - Göteborg : Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg. ; , s. 77-97
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The issue is how narrating and reading interact in the processes of writing and reading. The ‘how’ of this double process is demonstrated by the example of a short story of the Swedish author Hjalmar Soderberg, “Tuschritnigen" [The Pen-and-Ink Drawing] (1898). The analysis shows how the textual strategies build up several different tracks of significance that conteract with one another. The basis of the analysis is reception theory (response aesthetics), but the technical terminology is limited and moved down to the critical apparatus.
|
|
