| 318051. |
- Lämås, Kristina, et al.
(författare)
-
Hinder och möjligheter att använda hälsoekonomiska analyser inom omvårdnad : en litteraturstudie
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Prioriteringar är och kommer också fortsättningsvis att vara nödvändiga. Det finns ett växande gap mellan å ena sidan allt som kan göras och de vårdbehov som finns och å andra sidan tillgängliga resurser inom hälso- och sjukvårdsområdet. Prioriteringsutredningen har presenterat generella riktlinjer i en ”etisk plattform” som ska ligga till grund för en öppen diskussion om hur prioriteringar ska genomföras. Utredningen har dock mött kritik från omvårdnadshåll där man menar att utredningen har ett övervägande biomedicinskt perspektiv och i lägre grad berör de ställningstaganden som dagligen sker inom omvårdnadsområdet.När prioriteringar ska genomföras kan principen om kostnadseffektivitet vara en del i beslutsunderlaget och för detta krävs lämpliga utvärderingsmodeller. För att belysa vad som har studerats inom omvårdnad när det gäller effekter och kostnader genomfördes sökningar i databaserna CINAHL och MEDLINE. Sökningarna gjordes från år 1993 och framåt. Sökorden var; “nursing”, “nursing care”, “nursing intervention”, “effect of nursing”, “nursing outcome”, “cost analysis”, “cost effective”, “cost effectiveness”, “outcome”, “measure”, “cost measure”, “health economic”, “cost utility” och “cost benefit” var för sig och i olika kombinationer. Femtiosju artiklar bedömdes vara relevanta utifrån uppsatta kriterier och ordnades i åtta domäner utifrån vad som varit i fokus för utvärdering. Av de femtiosju artiklarna bedömdes nio studier använda sig av hälsoekonomiska analysmetoder. Det var olika typer av hälsoekonomiska analysmetoder varav en använde sig av kostnadsnyttoanalys (CUA). Kostnadsnyttoanalys tillämpades när det gällde utvärdering av specifik omvårdnad för personer med ätsvårigheter efter stroke. Analysmetoden (QALY) befanns vara möjlig att tillämpa inom specifik omvårdnad men bedömdes inte vara optimal med avseende på synen på hälsa och hälsomaximering.Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa möjligheter och hinder för att utvärdera kostnadseffektivitet av omvårdnadsinsatser med hälsoekonomiska analysmetoder.Då studien om hälsoekonomisk analys av ätträning endast berörde specifik omvårdnad men inte allmän omvårdnad beskrevs begreppen närmare för att belysa om det föreligger en skillnad som påverkar behovet av hälsoekonomisk analys. Begreppen beskrevs utifrån socialstyrelsens definition. Dock verkar det sannolikt att närhelst det är möjligt att mäta tillstånd/hälsa före och efter en åtgärd och den kostnad åtgärden tagit i anspråk förefaller hälsoekonomiska analysmetoder tillämpbara. Detta oberoende av om det gäller allmän eller specifik omvårdnad.Jacobsson, Lindholm, Engström och Norberg (2001) och Jenkins-Clarke (1999) är till viss del kritiska när det gäller användandet av hälsoekonomiska analysmetoder inom omvårdnad. Jacobsson m. fl. (2001) diskuterar att det finns skillnader i synsätt som kan ha betydelse för tillämpning av hälsoekonomiska analysmetoder inom omvårdnad. För att tydliggöra skillnader genomfördes en jämförelse mellan omvårdnad och hälsoekonomi där begrepp och aspekter valdes utifrån erfarenheter från studien av Jacobsson m. fl. (2000). I första hand har nordisk litteratur använts.Hälsobegreppet förefaller ha en vidare betydelse inom omvårdnad än inom hälsoekonomi. Inom omvårdnad innebär hälsa också en balans mellan kapacitet och mål och en förmåga att lösa de kriser som möter en människa under livet. Två personer med lika hälsorelaterade livskvalitet skattat med ett vanligt förekommande livskvalitetinstrument som t ex EQ-5D skulle då kunna ha olika hälsa sett ur omvårdnadsperspektiv. Hälsorelaterad livskvalitet bör vara ett relevant mått för att mäta omvårdnadsresultat. Det är dock viktigt att de instrument som används mäter värden som är relevanta för omvårdnad. Då synen på hälsa delvis skiljer sig åt mellan omvårdnad och hälsoekonomi är det är rimligt att tänka att ett instrument lämpligt för omvårdnad bör utgå ifrån de värden som speglar hälsa som den definieras inom omvårdnad. Nästa steg kan vara att konkret utvärdera en omvårdnadsmetod med QALY skattat med EQ-5D för att närmare studera detta instruments lämplighet.Utifrån den litteratur som används förefaller det vara en möjlig väg att utvärdera effekten av omvårdnadshandlingar uttryckt som vunna kvalitetsjusterade levnadsår (QALY). Det största hindret som kunde ses var vid en fördelning av resurser utifrån hälsomaximeringsprincipen som enda gällande princip. Detta generella tänkandet utan hänsyn till individ är ett otillräckligt synsätt om vi vill se den enskilde som värdefull. Detta är dock redan tidigare starkt kritiserat från många andra håll inklusive från hälsoekonomer.Denna litteraturstudie är ett försök att jämföra synsätt inom omvårdnad och hälsoekonomi utifrån några aspekter. Om hinder för att använda hälsoekonomi inom omvårdnad kan tydliggöras kan ett brobygge mellan de båda ämnesområdena påbörjas.
|
|
| 318052. |
|
|
| 318053. |
- Lämås, Kristina, 1960-
(författare)
-
Magmassage vid förstoppning : upplevelser, effekter och kostnadseffektivitet
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis evaluates experiences, effects, and costs of abdominal massage for people with constipation. The thesis comprises four papers: Paper I is a literature review of health economic analysis of nursing practice. Paper II and III is a prospective randomized controlled trial that evaluates abdominal massage in terms of effects and costs. Paper IV uses a qualitative approach to illuminate the experiences of receiving abdominal massage. Paper II and III included 60 participants who were constipated in accordance with Rome II criteria. Paper IV included nine participants. Paper I investigated the application of economic evaluation in studies of nursing practice. Systematic database searches were performed and gave nearly 600 papers that were screened and 115 studies were relevant according to stipulated inclusion criteria. The result showed that there was a trend of increased publications from the year 2000. Few studies reported the health economic methods used and the perspective of the economic analysis. There was a large variability in number of included cost items. Because the methodological weaknesses in many studies, it was difficult to use some studies as ground for discussion of resource distribution. Paper II investigates the effects of abdominal massage on gastrointestinal function and laxative intake on persons with constipation. The questionnaire Gastrointestinal Symptom Rating Scale (GSRS) was used and data were analyzed using multiple linear regression. The results showed that after eight weeks of abdominal massage the intervention group experienced significantly fewer gastrointestinal symptoms and had significantly more bowel evacuation compared with the control group. There were no differences in laxative intake. Paper III evaluated the change in health-related quality of life (HRQoL) for people with constipation when receiving abdominal massage and estimates the cost-effectiveness of two alternative implementation scenarios: 1) abdominal massage given by enrolled nurses in a department; and 2) participants giving themselves abdominal massage after receiving training in self-massage. Both scenarios imply that all participants received abdominal massage for eight weeks and those who found the treatment effective continued to receive treatment for eight more weeks. EQ-5D was used to assess HRQoL and for calculating QALY. The intervention group had after eight weeks of abdominal massage significantly higher HRQoL assessed with EQ-5D VAS compared with the control group. No significant differences were assessed with the EQ-5D index. Abdominal massage is initially expensive, but for those who respond favourably abdominal massage can be a cost-effective long-term treatment. Paper IV examines the experiences of receiving abdominal massage when having constipation. Four themes were formulated: being on one’s guard, becoming embraced by safe hands, feeling touch to body and mind, and being in a fragile state. Receiving abdominal massage was described as comfortable and lead to decreased problems with constipation. The improvement was described as easily disturbed and it was associated with demands to continue massage to maintain the new state. Conclusion: Abdominal massage is a pleasant treatment that provides significantly fewer gastrointestinal symptoms and increased health-related quality of life. As a long- term treatment, abdominal massage can be a cost-effective treatment.
|
|
| 318054. |
- Lämås, Kristina, et al.
(författare)
-
Sjuksköterskors resonemang om patientnära prioriteringar : en intervjustudie
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I varje möte mellan vårdare och patient finns prioriteringar i form av hur mycket tid som ska avsättas och med vilken kompetens patienten ska mötas, vilka insatser som ska göras och i vilken utsträckning. Liten uppmärksamhet har riktats mot de konkreta prioriteringsbeslut som bland annat sjuksköterskor gör i den dagliga omvårdnaden. Dessa prioriteringar kan dock ha stor betydelse för den enskilde vårdtagarens upplevelser av kvalitet i vården.Sammanlagt genomfördes 20 intervjuer i två landsting, Västerbotten och Norrbottens läns landsting. För att få så stor mångfald från olika vårdverksamheter som möjligt representerade respondenterna både tekniktäta arbetsplatser, arbetsplatser där teknisk utrustning är sparsamt förekommande, män och kvinnor samt att personerna av arbetsledare bedömdes ge god omvårdnad. I varje landsting genomfördes intervjuer med tre avdelningschefer och fem erfarna sjuksköterskor verksamma inom somatisk sjukhusvård samt med två erfarna sjuksköterskor i primärvård.Inledningsvis ombads respondenten att fritt berätta om sina upplevelser av prioriteringar i allmänhet och egna erfarenheter av prioriteringar i vårdarbetet. Dessutom ställdes frågor utifrån en frågeguide om respondentens syn på sin delaktighet i prioriteringar, kännedom om begreppet öppna prioriteringar, vinster och hinder för öppna prioriteringar och kännedom omprioriteringsutredningen.Alla intervjuer genomfördes på respondenternas egna arbetsplatser under våren 2003. Intervjuerna bandades och skrevs ut i sin helhet och i analysarbetet användes kvalitativ innehållsanalys. Metoden innebär en stegvis process med noggrann genomläsning och analys genom kodning och tematisering av intervjutexten utifrån syftet.I sjuksköterskornas berättelser framkom att prioritering i det dagliga vårdarbetet innefattar att göra en mängd val och att skapa en arbetsordning. Hela arbetssituationen beskrevs bestå av prioriteringsbeslut. Många uttryckte dock att prioriteringsbesluten är intuitiva och fattas automatiskt och omedvetet och de har därför svårt att berätta hur de går tillväga för att fatta besluten. Trots detta fanns en mängd omständigheter i den aktuella situationen beskrivna som förefaller bilda ett beslutsunderlag för prioriteringsbeslutet. Sjuksköterskorna beskrev också att de använder sin personliga kunskap när beslutet ska fattas. Prioriteringsbeslutet beskrevs präglas av den utbildning sjuksköterskan har tillsammans med inskolningen på arbetsplatsen och gemensamma diskussioner med kollegor. Det framkom även att en känsla för vad som borde prioriteras hade betydelse för prioriteringsbeslut.Avsaknad av politiskt stöd i prioriteringsarbetet beskrevs och det fanns även en beskrivning av hur administrativa beslut försämrar omvårdnaden. Sjuksköterskorna berättade hur de för att klara av prioriteringsarbetet på olika sätt söker stöd både hos varandra inom sjuksköterskegruppen och hos personer tillhörande andra yrkesgrupper. Att prioritera beskrevs både som en utmaning och som en börda. En osäkerhet över vad som är rätt prioritering, att inte räcka till för allt och alla, att möta ilska och besvikelse från patienter beskrevs som svårigheterna med prioriteringarna. Prioriteringar framställdes också som att det orsakar konflikter både inom sjuksköterskan, mellan olika personalgrupper och mellan kliniker.Sjuksköterskorna beskrev tre olika roller vid patientnära prioriteringar; en självständig roll, en samrådande roll och en osjälvständig roll. I den självständiga rollen beskrevs hon själv fatta prioriteringsbeslut och i den samrådande rollen tas besluten tillsammans med andra i vårdteamet. I den osjälvständiga rollen framställdes sjuksköterskan som underordnad andras prioriteringsbeslut eller att sjuksköterskan kände sig styrd av de förutsättningar som finns i den aktuella situationen. Rollerna framstår som mer situationsberoende än personberoende och samma sjuksköterska kunde beskriva flera roller.När det gäller att använda öppna prioriteringar beskrevs det som ett möjligt stöd men risker lyfts också fram. Öppna prioriteringar kan ge stöd i prioriteringsarbetet om arbetsbelastningen är hög eller om det är oerfaren personal. Riskerna beskrevs bestå i att de öppna prioriteringarna kan bli för styrande så att nödvändig flexibilitet kan gå förlorad och den enskilde patienten kan komma i kläm. Det finns också en risk att de ökar stressen hos personalen när omständigheter i den aktuella situationen gör att riktlinjen inte kan följas.Prioriteringsprinciperna förefaller vara accepterade men det framkom behov av diskussioner om hur de generella principerna ska kunna tillämpas konkret i verksamheterna. När det gäller begreppet kostnadseffektivitet uttryckte några att det är nödvändigt att mäta kostnader och effekter. Några uppfattade kostnadseffektivitetsbegreppet som ett rent ekonomiskt begrepp och misstänksamhet och i vissa fall motstånd riktades mot utförandet av kostnadseffektivitetsberäkningar inom hälso- och sjukvården.Studien visar att det finns ett stort behov av att diskutera konkreta prioriteringar i det dagliga vårdarbetet och utveckla gemensamma principer. På så sätt skulle möjligheten öka att patientnära prioriteringsbeslut i större utsträckning fattas på övertänkta och genomarbetade beslutsunderlag. Detta kanske också kunde bidra till det stöd som beskrivs saknas idag. Studien pekar också på att det finns oklarheter i förståelsen av de etiska principerna i hälso- och sjukvårdslagen och då särskilt när det gäller principen om kostnadseffektivitet. Därmed finns anledning att lyfta och diskutera de centrala etiska principerna i mer konkreta termer.Ytterligare studier behövs som syftar till att undersöka hur arbetet med riktlinjer för prioriteringar inom omvårdnad konkret skulle kunna bedrivas. För att formulera riktlinjer behöver vi definiera lämpliga omvårdnadsområden med tillhörande omvårdnadsmetoder och dess effekter. Detta är en stor utmaning men skulle troligen kunna bidra med det stöd som efterfrågas av omvårdnadspersonal. Huruvida riktlinjer för prioriteringar också skulle bidra till ökad effektivitet och mera rättvis vård återstår att visa.
|
|
| 318055. |
|
|
| 318056. |
- Lämås, Kristina
(författare)
-
Using massage to ease constipation
- 2011
-
Ingår i: Nursing Times. - London : EMAP. - 0954-7762.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Background Constipation is a painful and serious condition which patients often find difficult to talk about. It is usually treated with laxatives alone. Aim To determine whether abdominal massage is an effective treatment for constipation. Method The study involved 60 people with constipation. Half received 15 minutes of abdominal and hand massage a day, five days a week for eight weeks, in addition to prescribed laxatives. The rest received only prescribed laxatives. Interviews with participants were also conducted. Results Abdominal massage used alongside laxatives reduced abdominal pain, increased bowel movements and improved quality of life compared with laxative use alone. Patients reported positive experiences of abdominal massage but it did not reduce their laxative use. Conclusion Abdominal massage was considered to be a pleasant treatment that can be offered as an option in constipation management.
|
|
| 318057. |
|
|
| 318058. |
- Lämås, Tomas, et al.
(författare)
-
The design and use of forest decision support systems in Sweden
- 2014
-
Ingår i: Computer-based tools for supporting forest management: the experience and the expertise world-wide. Computer-based tools for supporting forest management: the experience and the expertise world-wide.. ; , s. 403-418
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 318059. |
- Lämås, Tomas
(författare)
-
The Haglöf PosTex ultrasound instrument for the positioning of objects on forest sample plots
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The positions of objects – typically trees and other vegetation – in forest sample plots are often of interest, e.g., as ground truth data in forest surveys in which remote sensing techniques are used, and in environmental monitoring. Laser rangefinders and measurements of bearings using electronic compasses are often used for this purpose. However, use of laser rangefinders is problematic when sighting conditions are poor. In contrast, since ultrasound passes through vegetation and around stems it also enables measurements in dense forest. Thus, the novel ultrasound-based Haglöf PosTex ® instrument provides quick measurements of positions of objects in sample plots even in dense forest with poor sighting conditions. The design of the instrument also enables measurement of positions at the same time as data are recorded for the objects, such as the diameters of trees. The instrument – developed in collaboration between the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) and Haglöf Sweden AB – has been used in various applications, e.g. in forest remote-sensing projects and mapping mountain vegetation, trees in burnt forests and seedlings for monitoring forest regeneration
|
|
| 318060. |
- Ländell, Gerda, et al.
(författare)
-
Ängs- ochbetesmarker : – en genomgång av tillgängligstatistik
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vårt lands ängs- och betesmarker utgör livsmiljöer för växter och djur som är beroende avmänniskans fortsatta brukande och hävd. En stor del av odlingslandskapets biologiskamångfald finns i ängs- och betesmarkerna. Dessa marker har också ofta kulturhistoriskavärden och är vackra inslag i landskapsbilden.Delmål 1 inom miljökvalitetsmåletEtt rikt odlingslandskap anger att samtliga ängs- ochbetesmarker ska bevaras. De ska också skötas på ett sätt som bibehåller deras värden. Vidareanges i målet att arealerna med slåtterängar och vissa typer av betesmarker ska utökas.Kvaliteten på underlaget för statistiken om ängs- och betesmarken var under senare delen av1900-talet ofta bristfällig. Under 2000-talet har insamlingstekniken ändrats från att vara heltbaserad på postenkäter till att i stor utsträckning bygga på ansökningar för EU:s jordbruksstöd.Långa tidsserier med betesmarksarealer är ofta svårtolkade. Det som i statistiken ser utsom en ökning efter EU-inträdet är troligen en effekt av att arealerna började redovisasalltmer. Minskningen de senaste åren kan bero på hårdare regler för att få stöd, men de arealersom inte längre platsar i stödsystemen finns vanligen kvar – fast utanför lantbruksstatistiken.Kvaliteten på statistikunderlaget under senare år kan sägas vara väl dokumenterad och känd.Det är en följd av de omfattande kontroller som görs av arealer som får ekonomiskt stöd. Ennackdel är att ändrade stödregler avspeglas i form av fluktuationer i arealstatistiken.Ängs- och betesmarken är ojämnt fördelad i landet. De största totala arealerna finns iÖstergötlands, Jönköpings, Kalmar, Skåne och Västra Götalands län. Det är även storaregionala skillnader vad det gäller fördelningen av olika typer av ängs- och betesmarker.Exempelvis är slåtteräng vanligt förekommande i Skåne och i Norrbottens län medanskogsbete är mest frekvent på Gotland och i Kalmar län.Förutom via lantbruksstatistiken har uppgifter om betesmarksarealer samlats in via ett antalolika datakällor. Bland dessa är fastighetstaxeringen, Riksskogstaxeringen och SvenskaMarktäckedata de mest heltäckande. Riksskogstaxeringens så kallade naturbetesarealer är påriksnivå något lägre än lantbruksstatistikens ängs- och betesmarksareal. MenRiksskogstaxeringens åkermark är tvärtom högre, så möjligen kan diskrepanserna bero på attmarkerna klassificeras olika inom de två insamlingssystemen. Fastighetstaxeringen ochSvenska Marktäckedata visar betydligt större betesmarksarealer än lantbruksstatistiken.Avvikelserna bedöms framförallt bero på skillnader i hur definitionerna tolkas. Det finns ävenbetesmarksarealer som inte fångas upp av lantbruksstatistiken. Ytterligare en förklaring är attde ovan nämnda datakällorna inte har några begränsningar gällande vilka kategorier avföretag som ingår, medan lantbruksstatistiken innefattar jordbruksföretag med mer än tvåhektar åkermark.Modifierade stödregler, nya sätt att använda marken (exempelvis för produktion av energi)och en ombildad definition för skogsmark är tre exempel på kommande förändringar somtroligen kommer att påverka statistiken om ängs- och betesmark. För att möta dessaförändringar kan det vara lämpligt att göra en översyn av de ägoslagsdefinitioner som skagälla framöver. Kanske behöver det tas fram nya ägoslag som bättre beskriver den framtidamarkanvändningen.De senaste årens underlag till lantbruksstatistiken har hållit en relativ god kvalitet och det ärönskvärt att kunna behålla denna nivå. Behovet att bevaka utvecklingen i betesmarkernakommer fortsatt att finnas kvar i och med krav på utvärderingar av miljökvalitetsmåletEtt riktodlingslandskapoch uppföljningar av Landsbygdsprogrammet med miljöersättningar tillängs- och betesmarker.
|
|
