| 51. |
- Tideman, Magnus, 1959-, et al.
(författare)
-
Vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och covid-19-pandemin : personernas egna erfarenheter av hur pandemin påverkat deras vardagsliv
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Personer med intellektuell funktionsnedsättning befinner sig i en utsatt position vid kriser som en pandemi, dels beroende på funktionsnedsättningen och dess konsekvenser, dels beroende på de levnadsförhållanden man lever under. Det saknas dock systematisk kunskap om hur personer med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige upplevt de restriktioner och begränsningar som covid-19-pandemin inneburit och hur den påverkat deras vardagsliv. I denna studie har 34 vuxna med lindrig eller måttlig intellektuell funktionsnedsättning och som har någon form av stödinsats från samhället intervjuats om sina erfarenheter av ett drygt års pandemi. 18 män och 16 kvinnor i åldrarna 23 till 77 år från olika delar av landet har medverkat. Utöver dessa har nio representanter för intresseorganisationen FUB (Föreningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning) intervjuats för att i första hand delge erfarenheter av vardagslivet under pandemin för personer med mer omfattande intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med studien har varit att beskriva och analysera de erfarenheter och upplevelser av pandemin och dess konsekvenser i vardagen som personer med intellektuell funktionsnedsättning har. Huvudresultaten av intervjuerna sammanfattas i en typologi med tre typer: • Nästan som vanligt • En begränsad vardag • Att vara i “lock-down” Som namnen antyder finns en grupp personer med intellektuell funktionsnedsättning som upplever att de kunnat leva ett nästan vanligt liv under pandemin. De har påverkats av restriktionerna på samma sätt som andra medborgare men kunnat fortsätta med ett tämligen vanligt vardagsliv. Mellangruppen beskriver en begränsad vardag som periodvis dominerats av begränsningar av sysselsättning och aktiviteter liksom begränsade möjligheter till sociala kontakter. Den tredje gruppen; Att vara i “lock-down”, är den största till antalet personer och det är de individerna som upplevt de mest genomgripande och långvariga begränsningarna av vardagslivet. Besöksförbud, inställd sysselsättning och fritidsaktiviteter samt begränsningar i rörelsefrihet under långa perioder har mycket påtagligt påverkat deras vardag. Gemensamt för alla tre grupperna är upplevelser av att pandemin medfört ökad ensamhet och begränsningar i vardagslivet som påverkat deras välbefinnande. Studien visar att ju fler och mer omfattande begränsningar, desto mer upplevelser av ensamhet och mer negativ påverkan på välbefinnandet och det psykiska måendet. Det är personer som bor i bostad med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och har sysselsättning genom daglig verksamhet som upplevt en hög grad av begränsande åtgärder, medan flertalet av de som inte bor i en särskild boendeform i stort sett kunnat leva som den övriga befolkningen. De som bedömts ha störst behov av stöd i vardagen och av en meningsfull sysselsättning har således erfarit ett mer begränsat vardagsliv under pandemin. Dessutom visar intervjumaterialet att det funnits stora skillnader i hanteringen av pandemin på kommunal nivå: från mindre anpassningar av verksamheter till total nedstängning, från stöd att hålla avstånd till förbud att ta emot besök i sitt eget hem. Vägledningen för den lokala funktionshinderverksamheten från nationella myndigheterna har, liksom tillgången på tillgänglig information för personer med intellektuell funktionsnedsättning om pandemin, varit begränsad och kommit sent. Den senfärdighet som nationella myndigheter uppvisat i relation till pandemins konsekvenser för personer med intellektuell funktionsnedsättning är anmärkningsvärd. De begränsande åtgärderna majoriteten av deltagarna i studien beskriver kan till viss del vara en konsekvens av bristande framförhållning och krisplanering. Det handlar om brister i alla sektorer i samhället: hälso- och sjukvård, statliga myndigheter, samt privata och kommunala utförare av insatser enligt LSS och Socialtjänstlagen (SoL). Bristerna bedöms ha lett till att personer med intellektuell funktionsnedsättning tvingats bära en oproportionerligt stor börda under pandemin. Studiens kunskapsbidrag kan samhället lära av. Erfarenheter som personer med intellektuell funktionsnedsättning själva, men också deras anhöriga och personal inom funktionshinderområdet, har gjort och fortsatt gör under pandemin behöver dokumenteras och utvärderas så att samhället på lokal, regional och nationell nivå blir bättre rustat att möta en utsatt grupps behov vid framtida kriser och utmaningar. För att framgångsrikt förbereda för framtida kriser är det väsentligt att människor med funktionsnedsättning får stöd som tillgodoser deras psykiska, fysiska och sociala behov (SOSFS, 2002:9). De har rätt till stöd, inte i första hand för att de har en funktionsnedsättning eller för att det finns lagstiftning, främst har de rätt till det för att de är människor. Med ett holistiskt och humanistiskt synsätt och vilja att lära av covid 19-pandemins erfarenheter kan fler och bättre lösningar vara tillgängliga nästa gång vi befinner oss i ett läge som kräver krishantering.
|
|
| 52. |
- Westin, Jonas, et al.
(författare)
-
Baserunning - analyzing the sensitivity and economies of scale of the Swedish national freight model system using stochastic production-consumption-matrices
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of the paper is to analyze how sensitive the Swedish national freight model system Samgods is to uncertainties in its production-consumption matrices (PC-matrices). This is done by studying how sensitive outputs from one of its key component, the logistics model, are to changes in the PC-matrices. This paper is, to our knowledge, the first attempt to analyze the sensitivity and economies of scale of a national freight transport model using Monte Carlo simulation. The results indicate that the logistics model is able to find new logistics solutions when larger demand volumes are assumed. Freight volumes are calculated to shift to sea transport. If the transport volume increases with one percent, the logistics cost per tonne is on average reduced by about 0.5 percent. Part of the cost reduction comes from increased consolidation of shipments due to larger transport volumes. There is also a positive correlation between total transport demand and the load factor for heavier lorries, trains and larger ships. Without empirical data and further analysis it is difficult to assess the estimated strength of the effect. Furthermore, the analysis indicates that it might be possible to reduce runtimes by removing small transport flows from the PC-matrices without affecting aggregate results too much.
|
|
| 53. |
|
|
| 54. |
|
|
| 55. |
- Öhrman, Phillip, et al.
(författare)
-
En studie om tillit till inventeringssystemet för stora rovdjur
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tillit, att lita på samhället och på sina medmänniskor, är samhällets kitt. Ett samhälle, inklusive dess olika komponenter, som präglas av hög tillit antas fungera bättre än om tilliten är låg. Syftet med vår studie är att utvärdera tilliten till inventeringssystemet för stora rovdjur bland de myndigheter och intresseorganisationer som är direkt berörda av systemet. På basis av intervjuer utvärderade vi tilliten genom sex olika delkomponenter; kommunikation,ansvars- och kompetensfördelning, resurser, respekt, kunskap och rättvisa. Vi har identifierat brister i alla sex delkomponenterna vilket sammantaget resulterar i att tilliten för systemet kan betecknas som låg. • Kommunikationen i systemet; hur kommunikationen sker, vad somkommuniceras, och på vilket sätt beslut kommuniceras upplevs som undermålig.• Ansvars- och kompetensfördelningen upplevs som otydlig. Det finns en klyfta mellan de som fastställer regler och riktlinjer och de som utför inventeringarna, varför relationerna präglas mer av kontroll och misstro än av handlingsutrymme och tillit.• Inventeringsresurserna räcker inte till eller prioriteras fel; t.ex. prioriteras varg på bekostnad av de övriga arterna. Det minskar förutsättningarna att fatta välgrundade beslut om ersättningar för rovdjurspredation ochom licens- och skyddsjakt.• Respekten för kunskap, näringsverksamhet och ideellt arbete upplevs som bristfällig. Respekten missgynnas också av den rigida kontrollkultur som upplevs ha utvecklats till följd av mål- och resultatstyrning i kombination med strikta inventeringskriterier.• Integrationen av ny kunskap är bristfällig. Bristen på ett systematiskt s.k. adaptivt lärande leder till att nya lösningar inte tillämpas eller utvecklas i tillräckligt hög grad.• Systemet upplevs som orättvist och slutet. En översyn av hur kostnader och nytta fördelas efterlyses av aktörerna, både vad gäller direkta kostnader,men även transaktionskostnader, dvs. kostnader förknippade med samråd och samverkan. Det är också oklart hur aktörerna aktivt tillåts delta i utvecklingen av systemet. Aktörerna lyfter fram en rad förslag till hur tilliten kan stärkas. Det utgör grunden till förbättringar som också kan accepteras av de flesta:• Inled ett systematiskt kvalitetssäkringsarbete med fokus på dialog och aktörssamverkan, till exempel inom ramen för Dialog för Naturvård.• Arbeta gemensamt fram en tydlig rollfördelning som beskriver vem som gör vad, när och varför inom hela inventeringskedjan, med syftet att öka förutsägbarheten för alla inblandade.• Skapa incitament och strukturer för adaptiv förvaltning inom hela inventeringskedjan,på alla nivåer.• Ta fram en översyn av hur kostnader och nytta fördelas för alla aktörer.Det ska inkludera direkta kostnader och transaktionskostnader, dvs. kostnader förknippade med samråd och samverkan.• Utveckla och effektivisera inventeringsmetoderna, gärna med ny teknik som DNA, kameror och drönare. Utöka samarbetet med forskningsprojekt som till exempel ScandCam.• Återkoppla direkt till intresseorganisationernas och allmänhetens observationerför att öka motivationen att rapportera.• Utveckla ett regelverk för de år där det saknas inventeringsdata (t.ex.på grund av snöbrist), genom till exempel en rutin för framskrivning av antalet djur baserat på trendanalys.• Minska fjärrstyrningen, NVs roll bör vara mer koordinerande än kontrollerande.• Verka för kunskapsintegration (s.k. kollektiv intelligens) genom att samordnakunskaper, vetenskaplig samt lokal och traditionell kunskap, så att det gagnar hela systemet.• Gör en översyn av hur resurser fördelas och prioriteras i systemet.
|
|
| 56. |
- Österholm, Magnus, 1976-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av Matematiklyftets resultat : slutrapport
- 2016
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Matematiklyftet är en fortbildning för alla lärare i Sverige som undervisar i matematik. Den genomfördes 2012-2016. Kärnan i fortbildningen var det kollegiala lärandet. Lärare arbetade tillsammans med olika moduler som var och en bestod av didaktiskt material att använda vid planering, diskuss-ioner och genomförande av matematikundervisning, samt vid kollegiala reflektioner och diskussioner. Genom modulerna belystes primärt fyra olika didaktiska perspektiv: (1) att undervisa matematik utifrån förmågorna, (2) bedömning för lärande och undervisning i matematik, dvs. formativ bedömning, (3) rutiner/interaktioner i klassrummet och (4) klassrumsnormer/sociomatematiska normer.Denna rapport presenterar en utvärdering av Matematiklyftets resultat där det undersökts i vilken utsträckning Matematiklyftet har bidragit till att utveckla en bestående undervisningskultur och en bestående fortbildningskultur. Utvärderingen syftar också till att identifiera faktorer som gynnar eller missgynnar Matematiklyftets resultat och ska även fungera både formativt och summativt. Det innebär att både slutsatser om hur Matematiklyftet har uppnått målen att utveckla undervisnings- och fortbildningskulturen och slutsatser om hur stöd till planeringar och genomförande av liknande fort-bildningssatsningar formuleras. Urvalet i utvärderingen består av 35 grund-och gymnasieskolor. På varje skola har tre lärare slumpmässigt valts ut att ingå i utvärderingen, dvs. totalt 105 lärare. I utvärderingen ingår också varje skolas rektor och representant för skolhuvudman. Skolorna har besökts vid två tillfällen för att kunna undersöka förändring i undervisnings- och fortbildningskultur. Datamaterialet består av observationer av matematiklektioner och av kollegiala samtal, intervjuer och enkäter med lärare och rektorer, samt intervjuer med representanter för skolhuvudmän. I datamaterialet ingår även insamlade dokument (t.ex. fortbildningsplaner och kopior av undervisningsmaterial) och bakgrundsinformation om de besökta skolorna (från externa databaser). Denna rapport utgör slutrapporten för utvärderingen av Matematiklyftets resultat. Nedan redovisas utvärderingens huvudsakliga resultat tillsammans med rekommendationer inför framtida fortbildningssatsningar av samma typ som Matematiklyftet.
|
|
| 57. |
|
|
| 58. |
|
|
| 59. |
|
|
| 60. |
|
|
