| 1. |
- Algehed, Jessica, et al.
(author)
-
Innovation + stadsutveckling = sant?
- 2019
-
In: Innovation och stadsutveckling – en forskningsantologi om organiseringsutmaningar för stad och kommun. - Borås : Stema. - 9789189049086
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
| 2. |
- Brorström, Sara, 1982, et al.
(author)
-
Gränsöverskridande organisering för hållbar utveckling
- 2019
-
In: Innovation och stadsutveckling : en forskningsantologi om organiseringsutmaningar för stad och kommun / Red. Jessica Algehed, Erica Eneqvist, Christian Jensen & Jenny Lööf.. - Borås : Research Institute of Sweden (RISE). - 9789189049086 ; , s. 149-162
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- För att skapa en framtida hållbar stad krävs ambitioner, mål och en tydlighet angående vart staden är på väg och hur förvaltningar och bolag tillsammans ska ta sig dit. Över tid har hållbarhetsfrågan mer och mer kommitatt handla om organisation: hur ska våra organisationer se ut och hur skade arbeta för att kunna hantera alla de utmaningar vi står inför? ForskarnaMoldavanova och Goerdel (2018) menar till exempel att en organisationmåste vara ”self-sustainable”, för att kunna hantera stora utmaningar ochhöga ambitioner. Det innebär att en organisation måste ha kapacitet för attkunna hantera en så stor utmaning som hållbarhet är. När vi pratar om organiseringen av hållbarhetsfrågan har diskussionen rört sig till en ”meso-nivå”, det vill säga en organisationsnivå. Det finns idag en kritik mot attmoderna organisationer ofta är kortsiktigt fokuserade, något som förstärksav New Public Management-paradigmet. Att utvärderas och kontrolleras på kort sikt men samtidigt arbeta motlångsiktiga mål är en problematik som vi har stött på i våra studier avsvenska städer och deras hållbarhetsarbete. Vi möter också ofta uttalandensom tyder på att det tar upp mycket tid och kraft för tjänstepersoner attfundera på hur organisationen ska se ut, vem som ska ingå i olika projekt,hur beslut fattas och hur kultur kan förändras. Våra studier visar också attmånga komplexa frågor som handlar om hur staden ska te sig i framtidenbehandlas i gränsöverskridande samverkan. Detta är i sig inte förvånande,många har konstaterat att de samhälleliga utmaningar vi står inför inte kanhanteras av en organisation enskilt, utan måste hanteras över gränser (Williams, 2012). Men förutom att hållbarhetsfrågan är utmanande i sig, finnsdet också flertalet utmaningar som har att göra med själva organiseringen.I det här kapitlet beskriver vi utmaningarna som uppstår i organisationersom har att arbeta med hållbarhetsfrågan. Vi kommer att utgå från två olikastudier av två städer, där organiseringen skiljer sig åt och där man därförhar valt två olika sätt att lösa ett problem, eller snarare att möta en utmaning. Vi inleder med att först kortfattat beskriva de två städernas arbete föratt sedan beskriva utmaningarna.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ernits, Heiti, 1979, et al.
(author)
-
Kraftsamling: ett förebyggande arbetssätt för tackling av samhällsutmaningar
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Kraftsamling är ett gränsöverskridande arbetssätt för att tackla samhällsutmaningar i ett geografisk avgränsat område. Arbetssättet går ut på att åstadkomma tillfällig resursförstärkning och en kollaborativ planerings- och problemtacklingsprocess som organiseras på ett gränsöverskridande sätt tillsammans med myndigheter, offentliga organisationer, boende, civilsamhället, akademin och företag. Det handlar om att tackla konkreta problem i det korta perspektivet och bygga kapacitet för insatser som verkar långsiktigt på ett förebyggande och främjande sätt. Arbetet sker stegvis och genom ständig lärande. Metodboken innehåller praktiska tips, beskrivning av konkreta lärdomar och en fördjupningsdel med tydligare koppling till rådande forskning. Metodboken lyfter också fram de utmaningar som kan uppstå när arbetet sker på ett gränsöverskridande sätt och när det uppstår konflikterande intressen och perspektiv som måste hanteras. Metodboken skall inte ses som en ”kokbok” som skall följas till ”punkt och pricka” för lyckat resultat, utan snarare tjäna som en inspiration till samhällsplanerare, politiker och experter som behöver experimentera med sina lokala förutsättningar för att kunna åstadkomma en fungerande samhällsplanering
|
|
| 5. |
- Ernits, Heiti, 1979
(author)
-
Ledarskap i mellanrummen – fallstudie av gränsgångare och gränspraktiker ienkomplex samverkansmiljö
- 2020
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- Gränsöverskridande samarbete, samverkan och tidsbegränsade arbetssätt är på modet. Stadsplanering, samhällsstyrning, välfärdsproduktion och tackling av samhälleliga utmaningar sker allt mer i projektform och inkluderar en blandning av offentliga verksamheter, privata aktörer och intressenter. Så kallad gränsöverskridande organisering sker över olika typer av professionella, organisatoriska, geografiska och institutionella gränser. Denna trend har även inneburit ett ökat intresse för gränsgångare och olika typer av gränspraktiker som enligt studier spelar en allt viktigare roll i gränsöverskridande samverkansmiljöer. Denna studie söker svar på hur en gränsgångarpraktik kommer till uttryck i en samverkansmiljö, vilka problem som uppstår och på vilket sätt praktiken eventuellt bidrar till samverkan. Studien har fokuserat på projektet Kraftsamling Sjöbo som har pågått sedan december 2017. I Kraftsamlingen deltar offentliga verksamheter, civilsamhället, myndigheter, föreningar, akademin, forskningsinstitut och invånare. Syftet är en hållbar omställning av en stadsdel. För det första visar studien att det krävdes en omfattande arbetsinsats för att åstadkomma ett fungerande samarbete över gränser. Det gränsöverskridande samarbetet försvårades delvis på grund av skillnader i kultur, intressen, värderingar och organisatoriska förutsättningar. För det andra visar studien att projektledarrollen förändrades och arbetet med Kraftsamlingen visade sig kräva omfattande gränsöverskridande interaktion, facilitering och ständigt pågående problemlösning. Gränsgångaren trädde in i en ledarskapsroll när situationer krävde det och arbetade aktivt för att skapa strukturella förutsättningar för att åstadkomma fungerande samarbete, baserat på Kraftsamlingens mission och värden. Gränsgångarpraktiken visade sig vara komplex och mångfacetterad. Gränsgångaren kopplade exempelvis samman aktörer, byggde sociala nätverk, mobiliserade resurser, försökte påverka rådande tanke- och arbetssätt, förflyttade information över gränser, agerade som översättare mellan professionella gemenskaper, löste uppblossande konflikter, skapade nya organisatoriska strukturer, försökte skapa engagemang och drev på för kollektiv handling. Gränsgångaren försökte etablera en gemensam samverkanskultur och arbetade aktivt med de sociala sammanhangen i organisationen. För det tredje indikerar studien att den här typen av gränsöverskridande ledarskapspraktik spelar en viktig roll i gränsöverskridande samverkansmiljöer där en mångfald av aktörer som har olika förutsättningar och intressen deltar. Studien illustrerar även de utmaningar som ett projektbaserat arbetssätt kan innebära när gränser korsas och när frågorna som hanteras är komplexa och sammansatta. Studiens resultat kan också omsättas till ett antal praktiska rekommendationer. För det första bör synen på projektledarskapet i komplexa samverkansprojekt nyanseras och utvidgas. För det andra bör gränsgångarroller och det informella ledarskapet synliggöras och uppvärderas i samverkansmiljöer. För det tredje bör de specifika kompetenserna och det nödvändiga sociala hantverket synliggöras och inkluderas i rekryteringsarbetet hos organisationer.
|
|
| 6. |
- Ernits, Heiti, 1979
(author)
-
Planering på gränsen och gränsen för planering - En studie av gränsöverskridande samhällsplanering
- 2023
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- This exploratory thesis aims to describe and analyze how boundaries emerge, affect planning practices, and how boundaries are managed over time in order to achieve integrated planning processes. This thesis is particularly interested in how the interplay between boundary-spanning and boundary-crossing activities in relation to the organization of strategic spatial planning can be understood from an institutional perspective. The overall research question was sub-divided into three further research questions: How do boundaries emerge, and how are they managed, when planning is organized? What boundary arrangements emerge over time for the managing of boundaries? How can the choice of boundary arrangement be understood in relation to institutional orders? The thesis involves a case study of two urban planning projects and an organizational planning reform. Using a qualitative research approach, empirical data were collected through participant observations when planners collaborated, shadowing planners in their work environment, conducting semi-structured interviews with planners, hosting focus group discussions, and analyzing relevant documents. The findings of the present study demonstrate that planners face multiple challenges related to boundaries, which in turn encourages continuous transformation processes. Negotiations are revealed to play a crucial role in managing and modifying boundaries. More specifically, different and conflicting views on how boundaries should be drawn and desired characteristics of the boundaries converge in negotiation processes. Drawing on the institutional theoretical framework of the study, the organizing principles of egalitarianism and hierarchy are positioned in opposition to one another. Negotiations ultimately result in an egalitarian approach to boundary management, which involves preserving formal boundaries and organizing planning work across boundaries. An informal planning organization emerges alongside the formal planning organization, and specific boundary arrangements and approaches to organize collective action in a polycentric planning environment become institutionalized. This development, however, gives rise to new problematic boundaries between the formal and informal planning organization, which in turn leads to further negotiation and incremental changes to boundary arrangements and planning practices.
|
|
| 7. |
- Ernits, Heiti, 1979
(author)
-
PROJEKTSTUDIO : En miljö och ett arbetssätt förgränsöverskridande problemlösning,lärande och samarbete
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Projektstudion är ett arbetssätt som underlättar för professionen att tackla problem och genomföra projekt som kräver samverkan över förvaltningsmässiga, organisatoriska eller kunskapsmässiga gränser. Projektstudion som arbetssätt nyttjas när frågor eller problem är komplexa, tvetydiga eller gränsöverskridande; eller där det krävs involvering av intressenter eller fler kunskapsperspektiv. Projektstudion kan användas för att hantera händelser och situationer där det av någon anledning saknas organisatoriska rutiner, förhållningssätt, procedurer eller kompetens för att hantera. Projektstudion kan användas för att skapa en robust samsyn i organisationen kring en viss fråga, hitta kompromisser, lösa uppgifter på ett snabbare sätt, öka det organisatoriska lärandet eller för att skapa ett bättre beslutsunderlag genom att inkludera en bredare kunskapsbas.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Haugen, Katarina, 1980, et al.
(author)
-
Normkritiska perspektiv: Tillämpningar inom samtida svensk samhällsplanering
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport presenterar en kunskapsöversikt som syftar till att summera huvuddragen i de tillämpningar av normkritiska perspektiv som gjorts inom svensk samhällsplanering under det senaste decenniet. Översikten beskriver ett urval av totalt 57 normkritiska initiativ med avseende på typ av åtgärd/insats, problemformulering och målgrupp, teoretisk/begreppslig inramning, tillvägagångssätt och metoder, geografisk kontext, samt resultat. Arbetet har utförts i samarbete mellan RISE, Göteborgs universitet och Urban Futures med finansiering av, och i dialog med, Vinnova (2020-05091). Målgruppen är dels myndighetens personal, dels dess intressenter/avnämare. Normkritiska perspektiv är föremål för växande intresse inom flera områden, däribland forskning, näringsliv, politik och offentlig verksamhet. Normkritik bidrar med analys och problematisering kring hur vissa sociala normer kan ha exkluderande effekter och begränsa bland annat människors tillgänglighet till staden och dess resurser. Kunskapsöversikten avgränsas till åtgärder som kan kopplas till de i lagstiftningen definierade diskrimineringsgrunderna och de grupper som omfattas av dessa. Resultaten baseras på litteratur- och dokumentsökningar, och omfattar ett strategiskt urval av exempel på projekt och initiativ bedrivna av en mångfald av aktörer (t ex kommuner, forskningsorganisationer, konsultföretag, kulturinstitutioner). Vissa av exemplen är ännu pågående initiativ. Vid urvalet har bl a variation bland de inkluderande exemplen eftersträvats. Explicit normkritiskt teoretisk anknytning har inte varit ett urvalskrav, men däremot att sådana perspektiv ska gå att utläsa av innehållet i övrigt. De exempel på tillämpningar som ingår i urvalet har analyserats med hjälp av en matris som fångar studiens centrala frågeställningar, för att därigenom identifiera mönster i materialet. Kunskapsöversikten innehåller exempel på tillämpningar inom diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning (där vi väljer att istället använda begreppet ”funktionsvariation”), sexuell läggning samt ålder. När det gäller diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning kunde inga relevanta exempel identifieras. Dessutom finns ett antal exempel på initiativ som är relevanta för samtliga diskrimineringsgrunder snarare än inriktade på vissa grupper. Ett antal teman för innehållet i exemplen har identifierats: utformning av allmän plats, kunskapshöjning (inriktad mot tjänstepersoner, politiker och/eller allmänhet), framtagande/vidareutveckling av arbetsprocess/metod, ny rutin/tjänst inom befintlig verksamhet, kartläggning av verksamhet, attitydpåverkan av allmänhet, förbättrad samverkan mellan aktörer samt spridning av information kring projekt. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att det tycks finns ”vita fläckar” när det gäller fokuserade grupper bland de normkritiska tillämpningar som genomförts inom samhällsplanering, även om studien inte gör anspråk på att bygga på ett representativt urval av projekt. Vi ser även en risk att lärdomar, verktyg etc. som utvecklas inom olika projekt inte integreras i gängse arbets- och beslutsprocesser. Detta bl a då långsiktig implementering är svår och att ämnet sällan diskuteras i analyserade rapporter. Vi menar slutligen att finansiärer, såsom Vinnova, har en viktig roll att spela när det gäller att bidra till att både bredda och fördjupa dagens normkritiska arbete inom samhällsplaneringen.
|
|
| 10. |
- Sundin, Maria, 1965, et al.
(author)
-
Vi ska segla i metan på Titan
- 2016
-
In: Forskning & Framsteg. - : Forskning & Framsteg. - 0015-7937. ; 2016:7, s. 42-47:7, s. 42-47-
-
Journal article (other academic/artistic)
|
|
