| 41. |
- Karlson, Björn, et al.
(författare)
-
Return to work after work after a workplace-oriented intervention for patients on sick-leave for burnout - a prospective controlled study
- 2010
-
Ingår i: BMC Public Health. - : BioMed Central. - 1471-2458. ; 10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: In the present study the effect of a workplace-oriented intervention for persons on long-term sick leave for clinical burnout, aimed at facilitating return to work (RTW) by job-person match through patient-supervisor communication, was evaluated. We hypothesised that the intervention group would show a more successful RTW than a control group. Methods: In a prospective controlled study, subjects were identified by the regional social insurance office 2-6 months after the first day on sick leave. The intervention group (n = 74) was compared to a control group who had declined participation, being matched by length of sick leave (n = 74). The RTW was followed up, using sick-listing register data, until 1.5 years after the time of intervention. Results: There was a linear increase of RTW in the intervention group during the 1.5-year follow-up period, and 89% of subjects had returned to work to some extent at the end of the follow-up period. The increase in RTW in the control group came to a halt after six months, and only 73% had returned to work to some extent at the end of the 1.5-year follow-up. Conclusions: We conclude that the present study demonstrated an improvement of long-term RTW after a workplace-oriented intervention for patients on long-term sick leave due to burnout. Trial registration: Current Controlled Trials NCT01039168.
|
|
| 42. |
- Karlson, Björn, et al.
(författare)
-
Stress management in men with solvent-induced chronic toxic encephalopathy
- 2000
-
Ingår i: Journal of Occupational and Environmental Medicine. - 1536-5948. ; 42:6, s. 670-675
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Stress management was studied in male patients with solvent-induced chronic toxic encephalopathy (TE) of types 2A (TE 2A, n = 31) and 2B (TE 2B, n = 26). The patients were compared with a healthy reference group (n = 57). Self-reported symptoms (90-item Symptoms Checklist [SCL-90]), sense of coherence, coping strategies, and level of mastery were measured. As expected, both TE groups reported highly deviating symptoms on most SCL-90 scales. The TE 2B patients, who had objectified cognitive dysfunction, reported more use of passive, less situationally adequate coping strategies; a weaker sense of coherence; and a lower degree of mastery. In contrast, the TE 2A cases showed only minor deviations from the reference group in these respects. The results suggest that having a strong sense of coherence, a sense of mastery, and flexible resources for stress management could be dependent on intact brain functions.
|
|
| 43. |
- Lindgren, Magnus, et al.
(författare)
-
Solvent-induced toxic encephalopathy : Electrophysiological data in relation to neuropsychological findings
- 1997
-
Ingår i: Journal of Clinical and Experimental Neuropsychology. - : Informa UK Limited. - 1380-3395 .- 1744-411X. ; 19:5, s. 772-783
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Male subjects with type 2A (n = 12) and 2B (n = 12) solvent-induced toxic encephalopathy and a reference group of healthy men (n = 12) without previous solvent exposure were studied using quantitative EEG and event- related potentials from an odd-ball and a dual-task paradigm. Subjects with toxic encephalopathy of types 2A and 2B showed markedly lower P300 amplitudes than did controls in both paradigms. In the relatively complex dual-task setting, subjects with 2A and 2B showed lower signal detection than did controls.
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
School Principals’ Work Participation in an Extended Working Life—Are They Able to, and Do They Want to? A Quantitative Study of the Work Situation
- 2022
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI AG. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 19:7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The objective of this study is to increase the knowledge regarding school principals’ work situations by examining the associations between various factors and the school principals’ assessments of their ability or wish to work until 65 years of age or longer. The 1356 participating school principals in this study were aged between 50 and 64 years of age. Individual and work factors were evaluated in relation to two dichotomized outcomes: i.e., can work and want to work beyond 65 years of age, respectively. Generalized Estimating Equations (GEE) models were used to specify bivariate and multivariate cross-sectional logistic regression models that accounted for repeated measurements. The results showed that, both in 2018 and 2019, about 83% of the school principals stated that they could work and about 50% stated that they wanted to work until 65 years of age and beyond. School principals’ exhaustion symptoms and experiences of an excessive burden were statistically significantly associated with whether they both could not and did not want to work beyond 65 years of age. Additionally, the school principals’ experiences of support from the executive management in the performance of their managerial duties was of primary importance for whether the school principals wanted to work until 65 years of age and beyond. To conclude, it is important that school principals receive sufficient support from the management to cope with their often very stressful leadership tasks so that they have the opportunity to be able and willing to continue working their entire working life. The study strengthens the robustness of the theoretical SwAge model regarding the investigated factors related to determinant factors for a sustainable working life and as a basis for developing practical tools for increased employability for people of older ages.
|
|
| 50. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
