| 81. |
- Ferretti, Raphael, et al.
(författare)
-
No Evidence of Circumstellar Gas Surrounding Type Ia Supernova SN 2017cbv
- 2017
-
Ingår i: Astrophysical Journal Letters. - : American Astronomical Society. - 2041-8205 .- 2041-8213. ; 851:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Nearby type Ia supernovae (SNe Ia), such as SN 2017cbv, are useful events to address the question of what the elusive progenitor systems of the explosions are. Hosseinzadeh et al. suggested that the early blue excess of the light curve of SN 2017cbv could be due to the supernova ejecta interacting with a non-degenerate companion star. Some SN Ia progenitor models suggest the existence of circumstellar (CS) environments in which strong outflows create low-density cavities of different radii. Matter deposited at the edges of the cavities should be at distances at which photoionization due to early ultraviolet (UV) radiation of SNe. Ia causes detectable changes to the observable Na I D and Ca II H&K absorption lines. To study possible narrow absorption lines from such material, we obtained a time series of high-resolution spectra of SN 2017cbv at phases between -14.8 and +83 days with respect to B-band maximum, covering the time at which photoionization is predicted to occur. Both narrow Na I D and Ca II H&K are detected in all spectra, with no measurable changes between the epochs. We use photoionization models to rule out the presence of Na I and Ca II gas clouds along the line of sight of SN 2017cbv between similar to 8 x 10(16)-2 x 10(19) cm and similar to 10(15)-10(17) cm, respectively. Assuming typical abundances, the mass of a homogeneous spherical CS gas shell with radius R must be limited to M-HI(CSM) < 3 x 10(-4) x (R/10(17)[cm(2)]) M-circle dot. The bounds point to progenitor models that deposit little gas in their CS environment.
|
|
| 82. |
- Göransson, Eva, et al.
(författare)
-
Arbetsförhållanden inom svensk grisproduktion - lantbruksföretagarnas perspektiv
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svensk grisproduktion har genomgått stora förändringar och omstruktureringar under de senaste decennierna, vilket resulterat i allt färre företag. I dagsläget finns det drygt 1100 aktiva grisföretagare, spridda över landet. Trots strukturomvandlingen med allt fler stora specialiserade grisföretag finns det även en hel del företag med ett mindre antal djur. Föreliggande rapport med fokus på erfarenheter gällande arbetsförhållanden inom grisproduktionen baseras på svar från 288 företagare av totalt 814 (35%) möjliga och relevanta med angiven epostadress i SCB.s lantbruksregister. Av dessa var närmare 25% kvinnor och hälften av grisföretagarna hade varit verksamma mer än 20 år. Smågrisproduktion bedrevs av 20%, slaktsvinsproduktion 40% och integrerad produktion stod för 40% av svaren. Ca 90% av företagen bedrevs konventionellt, medan drygt 10% hade någon form av ekologisk produktion. Vidare framkom att mer än hälften av företagen hade anställd personal. En stor del av frågeställningarna i studien var inriktade på skador och hälsobesvär, goda exempel, problem samt lösningar och åtgärder vid olika arbetsmoment. Vad gäller utfodringsarbetet var det inte så vanligt med skador och hälsobesvär, men incidenter med galtar och sinsuggor, andningsbesvär och besvär i rörelseorganen rapporterades. Fördelar med automatisk utfodring och blötutfodring framhölls i en hel del svar. Problem vid utfodring gällde t ex: larm under nattetid, ständig jour och ensamarbete. Manuell utfodring där man bar spannar och utfodrade smågrisar framhölls som fysiskt påfrestande. De som hade utegrisar berättade att dåligt väder under höst och vinter kunde göra utfodringsarbetet tungt och besvärligt. Andra risker gällde bl.a. dammig miljö samt stress och skaderisker vid krånglande utfodringssystem. Vad gäller behov av åtgärder var det främst tekniska lösningar som önskades för att förbättra arbetsmiljön vid utfodringsarbetet. Vid utgödsling, rengöring/tvätt samt halmhantering framkom främst besvär gällande luftmiljöns påverkan på andningsorganen, oron för gödselgaser samt det påfrestande arbetet med maunell högtrycksrengöring. Vad gäller goda exempel framhöll man främst tvättroboten som ett hjälpmedel som verkligen förbättrade arbetsmiljön. Ett annat exempel var automatisk halmspridning och transport av halm på räls. Problem och förbättringsförslag gällde främst manuell högtrycksvätt och svårigheter med användning av andningsskydd vid detta arbete. Andra förbättringsbehov framkom gällande krånglande utgödslingsanläggningar och den slitsamma manuella skrapningen av boxar. Rapporter gällande skador och hälsobesvär vid skötsel av djur gällde bl.a. aggressiva suggor och incidenter vid vaccinationer. Kläm- och trampskador och handledsproblem vid arbete med smågrisar var också vanligt förekommande. Lugna djur och lugna djurskötare togs upp som goda exempel tillsammans med slopande av konventionell grisvägning. Problem som upplevdes var främst stora, tunga och ibland aggressiva djur, seminering och vaccinationer samt stämpling av djur och vägning. Behov av tekniska lösningar, t.ex. gällande vägning samt bättre avelsarbete framfördes. Andra arbetsuppgifter gällde djurhantering och djurförflyttning, där det främst rapporterades kläm-, halk- och bitskador. Kadavervagn, stora utlastningsrum och drivgångar var bland de goda exempel som framkom. Rapporter gällande problem handlade om avlivning av stora suggor och svårigheten att flytta stora tunga kroppar som låg illa till. Andra problem som förekom var flyttning av grisar vid dåligt väder och med okunnig personal samt urskiljning av slaktfärdiga grisar i boxarna. Tekniklösningar var det man främst tänkte sig för att förbättra arbetsmiljön, men mer personal underlättade också arbetet. Användning av personlig skyddsutrustning var ganska vanligt förekommande vid stallarbetet, främst stålhätta/skyddsskor, hörselskydd och andningsskydd, ca 60-80% använde detta, beroende på arbetsuppgift. Gaslarm användes på tre av de 34 arbetsplatser med vaccumutgödslingssystem, men flera skrev att de borde skaffa gaslarm. Andra viktiga faktorer i grisföretagarnas arbetsmiljö gällde personal och psykosociala aspekter. Svårigheter att hitta personal med lämplig kompetens var problematiskt, där man påpekade att språk och kommunikation var viktigt. När det gällde orosfaktorer var det främst ekonomin, djurrättsaktivister samt administrativa krav som upplevdes som påfrestande. Bland de faktorer som skapar arbetsglädje var välmående djur, välfungerande personal och goda produktionsresultat det som flest uppskattade. Studiens resultat har visat att det fortfarande finns arbetsmiljöproblem inom svensk grisproduktion, men att det i många fall även finns goda exempel på tekniska och organisatoriska lösningar. Ett bra exempel är arbetet med tvätt av stallar som upplevs som väldigt påfrestande vid manuell högtryckstvätt, medan tvättrobotar upplevs som en stor förbättring. Andra tekniska lösningar med stor potential att förbättra arbetsmiljön är automatiska halmfördelningssystem , automatiserad vägning och kvalitetsförbättrade utgödslingssystem. Även bättre design och ergonomi för handhållna hjälpmedel för vaccinationer, tandslipning och märkning hade varit till stor nytta. Luftmiljön i grisstall behöver fortsatt utveckling och förbättring och så länge det inte finns optimala lösningar är det viktigt med bra andningsskydd som är enkla och bekväma att använda. Användningen av tillförlitliga gaslarm i alla stallar med vaccumutgödsling borde vara självklart och obligatoriskt. Det är viktigt att inte glömma vikten av att grisnäringen har tillgång till kompetent och motiverad stallpersonal, vilket kan vara ett problem för en del av de medverkande företagarna. Att ha goda ekonomiska förutsättningar, uppleva trygghet mot att drabbas av aktivism, friska djur och en minskad byråkrati hade gjort livet ännu bättre för Sveriges grisproducenter!
|
|
| 83. |
- Göransson, Eva, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljöutbildning på Naturbruksgymnasium med inriktning lantbruk
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Jord- och skogsbruk är fortfarande en av landets mest skadedrabbade näringar och det är av största vikt att framtidens företagare och medarbetare inom den gröna sektorn, tidigt får kunskap och insikt om arbetsmiljöns betydelse för ett tryggt, säkert och gott arbete för att skapa en förbättrad säkerhetskultur inom näringen. Denna studie syftade till att kartlägga och analysera den arbetsmiljöutbildning som ges vid svenska naturbruksgymnasier och avgränsades till Naturbruksprogrammets lantbruksinriktning. Samtliga 29 skolor med lantbruksinriktning erhöll enkäter, med något olika innehåll till rektorer, driftsledare, lärare samt instruktörer med frågor kring utbildning, läromedel och samsyn/kommunikation. Det material som inkom (svarsfrekvens 33 %) visade att naturbruksgymnasierna i Sverige hade ett högt säkerhetstänkande och väl upparbetade rutiner för olyckor och tillbud och att detta upplevdes välkänt och väl fungerande av personalen. Det fanns en tendens till att instruktörerna inte i lika hög grad upplevde att rapporteringen ledde till uppföljning och åtgärder. Den grundläggande arbetsmiljöutbildningen i kursen Naturbruk, fick varierande omfattning på grund av avsaknad av timanvisning samt svårigheter att finna adekvata läromedel, vilket riskerar att medföra att elevernas kunskaper inte blir likvärdiga utan kommer att bero på respektive lärares intresse och tidsutrymme. De undervisande lärarnas vitt skilda bakgrunder, ger ytterligare tyngd åt behovet av relevant sammanhållen litteratur. Sammantaget tydde resultaten också på att undervisningen i karaktärsämneskurserna generellt inte axlade den utvecklande roll de ska ha gällande arbetsmiljöfrågorna, enligt kursplanernas målbeskrivning och centrala innehåll. Troliga förklaringar kan vara läromedel med bristande anknytning och uppdatering till gällande kursmål, enskilda lärares intresse i frågan och/eller otydligheter kring vad som ska undervisas i vilken kurs. Insikten kring hur viktiga instruktörerna är som förebilder, bör föranleda ökat fokus på att utbilda dem i arbetsmiljöfrågor.
|
|
| 84. |
- Göransson, Eva, et al.
(författare)
-
Företagare inom de gröna näringarna i Nordvästra Skåne – framtidstro och tillväxt?
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande studie syftar till en ökad insikt och förståelse för de förutsättningar och utmaningar som företagarna har, speciellt familjeföretagarna, inom de gröna näringarna i nordvästra Skåne. Samtliga lantbruks-, trädgårds- och skogsföretag inom kommunerna Åstorp, Ängelholm, Höganäs, Örkelljunga samt Båstad (1 672 företag), erhöll under perioden september till oktober 2017, en enkät som resulterade i 730 bearbetningsbara svar. Överlag visade studien att företagarna i de nordvästskånska kommunerna var väldigt nöjda med sitt liv, sin boendemiljö och även sitt arbete. Hälften av företagen hade varit i släkten 60 år eller mer, vilket vittnar om traditioner och djupa rötter i bygden, både personligt och företagsmässigt. Företagen var verkligen familjeföretag i betydande utsträckning, då nästan hälften uppgav att familjemedlemmar var verksamma på ett betydelsefullt sätt i företaget. De drev en mångfald av verksamheter och redovisade en hög personlig energinivå i sitt företagande. Medelåldern var 59 år och andelen kvinnliga företagare var knappt 20%. Det var vanligt att företagaren kombinerade verksamheten med anställning hos annan arbetsgivare. Av de 730 företagarna var det en knapp tredjedel, som arbetade på heltid i sina företag samt var under pensionsålder (< 66 år). Inom lantbruk- och trädgårdssektorn hade ungefär hälften av företagarna under 66 år annan inkomst. Denna studie visar att det bland företagarna i de gröna näringarna i nordvästra Skåne fanns en mångfald av olika verksamheter, mycket vilja och energi och i grunden en positiv inställning, men det behövs en positiv attityd till deras företagande. Man efterfrågade först och främst en ökad lönsamhet, bättre finansieringsmöjligheter särskilt för unga, en myndighetsutövning som verkar främjande, lättare tillgång till relevant arbetskraft, samhällets nolltolerans mot den brottslighet som har brett ut sig och en ändrad attityd kring miljöfrågor. Det ges en mängd idéer till nya verksamheter och utveckling. Både den Nationella och särskilt den Skånska livsmedelsstrategin säger sig vilja bidra till allt detta och studien visar att nordvästra Skåne har alla förutsättningar för att vara och utvecklas i den riktningen. Rapporten ger förslag för berörda instanser att beakta, för en mer företagsvänlig strategi och stöttning av de gröna näringarna i bygden.
|
|
| 85. |
|
|
| 86. |
- Hansson, Helena, et al.
(författare)
-
A framework for measuring sustainability in the Swedish food system : indicator selection and justification
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Being able to assess the sustainability of food systems is central to evaluate policy implemented to remedy their sustainability problems, to monitor performance over time and to function as input to policy makers’ decisions. This report introduces a catalogue of suggested themes, sub-themes and indicators for assessing food system sustainability in Sweden. The themes, sub-themes and indicators builds on previous work that developed food system sustainability frameworks, mainly Hebinck et al. (2021) who suggests an integrated framework for food system sustainability assessment building on a comprehensive review of the literature.From a conceptual perspective, the report builds on a model developed by Mistra Food Futures researchers in 2022 - 23 (Hansson et al., 2023), where a food system sustainability framework for Sweden is suggested to take the form of a Food System Sustainability House (Fig 1). The Food System Sustainability House is developed around the following key assumptions about a sustainable food system:• The overall aim of a national food system (following Hebinck et al. (2021)) is to provide healthy, safe and adequate diets for all. In addition, the food system should be just, ethical and equitable. These two aspects form the ceiling of the food system. • The environmental foundations for the food system activities are viewed as a floor, or as a foundation for the system, representing restrictions on human actions and behaviors within the system. The environmental foundations are central for future continuous food security, and the food system has to rest upon a functioning ecosystem foundation. • The economic system takes the role of an enabler, which makes the system work. To this end, we need companies that can produce raw material and food, and policy that can ensure, that external effects by the food system actors are taken into considerations by actors in their decision-making. This implies that the external effects are internalized. The economic indicators developed for the Food System Sustainability House for Sweden are designed to measure performance in relation to this overall function of the system. The economic system, separated between enablers for producers and consumers on the one hand side and governance on the other hand side, functions as ‘walls’ in the system, connecting the floor with the ceiling.The report now continues by introducing and motivating themes and indicators to assess food system sustainability based on the Food System Sustainability House. The themes and indicators are adapted for the Swedish food system.For each indicator, we give suggestions for official and what we call science-based targets. Official targets are targets currently reflected in official policy documents. Such are currently lacking for most of the indicators.Each indicator are also classified using the Driver (D)-Pressure (P)-State (S)-Impact (I)- Response (R) framework (Kristensen, 2004). This framework illustrate where along the cause-effect chain indicators are located. Drivers include the human activities that drive pressures (e.g. natural resource use, emissions) that lead to a change in the socioeconomic and ecological state and impacts on these systems that eventually lead to societal responses (e.g. policy responses).
|
|
| 87. |
- Hansson, Helena, et al.
(författare)
-
An indicator framework to guide food system sustainability transition - The case of Sweden
- 2024
-
Ingår i: ENVIRONMENTAL AND SUSTAINABILITY INDICATORS. - : Elsevier B.V.. - 2665-9727. ; 22
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Well-aligned food policies are needed at both national and international level to guide food system transformation towards sustainability. Rigorous indicator frameworks are essential in order to facilitate discussion of priorities, enable comparisons, assessment and progress monitoring, and ensure accountability. In this study, we develop a national framework for a sustainable food system, using Sweden as a case. Our framework, the Food System Sustainability House, advances the literature on sustainable food system frameworks in three distinct ways. Firstly, it is tailored to a specific national context (Sweden in our case); secondly, it distinguishes between impacts of domestic production arising within territorial boundaries and impacts related to Swedish consumption independent of country of origin; and thirdly, to facilitate policy priorities, it suggests how different dimensions of sustainability are interlinked at a conceptual level. From a scientific perspective, the Food System Sustainability House postulates the interlinkages between the societal objectives of the food system, the environmental foundations on which production takes place, and the economic system and governance which in the framework are suggested to function as enablers for an overall sustainable system. From a policy perspective, the framework provides a much-needed basis for assessing food system sustainability by suggesting indicators within a comprehensive set of sustainability themes at national level for monitoring distinct perspectives. It also provides the necessary basis for a discussion on how sustainability dimensions are interlinked.
|
|
| 88. |
- Horesh, Assaf, et al.
(författare)
-
A Non-equipartition Shock Wave Traveling in a Dense Circumstellar Environment around SN 2020oi
- 2020
-
Ingår i: Astrophysical Journal. - : American Astronomical Society. - 0004-637X .- 1538-4357. ; 903:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We report the discovery and panchromatic follow-up observations of the young Type Ic supernova (SN Ic) SN 2020oi in M100, a grand-design spiral galaxy at a mere distance of 14 Mpc. We followed up with observations at radio, X-ray, and optical wavelengths from only a few days to several months after explosion. The optical behavior of the supernova is similar to those of other normal SNe Ic. The event was not detected in the X-ray band but our radio observations revealed a bright mJy source (L-nu approximate to 1.2 x 10(27) erg s(-1) Hz(-1)). Given the relatively small number of stripped envelope SNe for which radio emission is detectable, we used this opportunity to perform a detailed analysis of the comprehensive radio data set we obtained. The radio-emitting electrons initially experience a phase of inverse Compton cooling, which leads to steepening of the spectral index of the radio emission. Our analysis of the cooling frequency points to a large deviation from equipartition at the level of epsilon(e)/epsilon(B) greater than or similar to 200, similar to a few other cases of stripped envelope SNe. Our modeling of the radio data suggests that the shock wave driven by the SN ejecta into the circumstellar matter (CSM) is moving at similar to 3 x 10(4) km s(-1). Assuming a constant mass loss from the stellar progenitor, we find that the mass-loss rate is (M)over dot approximate to 1.4 x 10(-4) M-circle dot yr(-1) for an assumed wind velocity of 1000 km s(-1). The temporal evolution of the radio emission suggests a radial CSM density structure steeper than the standard r(-2).
|
|
| 89. |
|
|
| 90. |
- Hosseinzadeh, Griffin, et al.
(författare)
-
Constraining the Progenitor System of the Type Ia Supernova 2021aefx
- 2022
-
Ingår i: Astrophysical Journal Letters. - : American Astronomical Society. - 2041-8205 .- 2041-8213. ; 933:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We present high-cadence optical and ultraviolet light curves of the normal Type Ia supernova (SN) 2021aefx, which shows an early bump during the first two days of observation. This bump may be a signature of interaction between the exploding white dwarf and a nondegenerate binary companion, or it may be intrinsic to the white dwarf explosion mechanism. In the case of the former, the short duration of the bump implies a relatively compact main-sequence companion star, although this conclusion is viewing-angle dependent. Our best-fit companion-shocking and double-detonation models both overpredict the UV luminosity during the bump, and existing nickel-shell models do not match the strength and timescale of the bump. We also present nebular spectra of SN 2021aefx, which do not show the hydrogen or helium emission expected from a nondegenerate companion, as well as a radio nondetection that rules out all symbiotic progenitor systems and most accretion disk winds. Our analysis places strong but conflicting constraints on the progenitor of SN 2021aefx; no current model can explain all of our observations.
|
|
