| 1. |
- Jonasson, Kalle, 1976-
(författare)
-
Sport Has Never Been Modern
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sport has often been understood as a set of formalised physical contests, and moreover as something inherently modern. New conceptions of the term implicates that sport ought to comprise all physical activity. However, the studies and approaches that describe the range and tension between those positions are lacking. The thesis addresses this lacuna and suggests that the aforementioned conceptions could be inquired as the narrow (physical contest) and the broad (physical activity) understanding of sport. The work presented in this thesis sets out to outline a theoretical and methodological framework that could comprise the different conceptions of sport. This framework is laid out with inspiration from Bruno Latour’s symmetrical anthropology. The empirical material was collected from an array of sources with a broad range of ethnographical methods. Four sporting practices (break time football, parkour, eSport, and company table tennis) that embody the tension between the broad and the narrow are inquired into in the articles. The comprehensive framework that the thesis seeks to outline takes form in shape of the different concepts (“dromography,” “minor sport,” and “the art of tracing”) constructed within the articles. It is concluded that the broad understanding of sport threatens to hollow the term. However, the narrow understanding of sport tends to downplay the material dimension of modernity. It is argued that the connection between the material and the social dimension of sport, with regards to categories such as age and gender, mustn’t be neglected in the study of sport. Furthermore, it is argued that the competitive element of modern sport is related to modern science in an unexpected way that adds new understanding to the ontology of modernity in general.
|
|
| 2. |
- Roxberg, Åsa
(författare)
-
Vårdande och icke-vårdande tröst
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med avhandlingen är att, ur ett vårdvetenskapligt, och ett i detta inkluderat vårdteologiskt per- spektiv, belysa innebörden av fenomenet tröst och hur tröst förhåller sig till lidande och vård. Det görs i två empiriska intervjustudier med vårdare och äldre vårdtagare samt en tredje delstudie som analyse- rar tröst såsom den framstår i Jobs bok i Gamla testamentet. Dessa delstudier behandlar vårdares upp- levelse av tröst och att trösta, äldre vårdtagares upplevelse av tröst samt Jobs upplevelse av tröst.Metodologiskt har forskningen sin utgångspunkt i fenomenologi och hermeneutik. En fenomenolo- gisk-hermeneutisk metod, inspirerad av Paul Ricoeur, har använts för textanalyserna. I avhandlingen behandlas också det som är signifikant för poetisk och religiös text. De metaforer som förekommer i de empiriska delstudierna med vårdare och äldre analyseras för att ta tillvara det överskott av mening som metaforer, enligt Ricoeur, kan uttrycka.Resultatet visar fem övergripande innebörder: Den motsägelsefulla trösten, Den sammanbindande trösten, Den stumma trösten, Den okontrollerade trösten och Den vilsamma trösten. En vårdande tröst är motsägelsefull såtillvida att den innebär dels att den lidande överlämnar sitt lidande till någon an- nan, dels att lidandet kan ges tillbaka för att lidas. Tröst kan således vara att lida. En sammanbindande tröst är närvarande, d.v.s. är hos den lidande och utgår från dennes lidande. Denna tröst kännetecknas av djup gemenskap, en upplevelse av att vara förstådd på ett djupare sätt. Resultatet visar också en tröst som är stum. Denna tröst svarar inte an på den lidandes upplevelse av sitt lidande, är oformlig och saknar följsamhet för lidandet. Ett exempel på en stum och icke-vårdande tröst är vännernas tröst i Jobs bok. Denna tröst förmår inte trösta därför att den inte är där Job är, d.v.s. i hans upplevelse av sitt lidande. Vidare framstår en vårdande tröst som okontrollerad därför att den dels är spontan, dels bistår den lidande att släppa kontrollen över lidandet. Att släppa kontrollen innebär bl.a. att den lidande ger upp försöken att förstå lidandet för att istället låta det oförståeliga vara oförståeligt. Genom att ge upp det som på olika sätt binder lidandet infinner sig en tröstande och hälsobringande vila i eller från li- dandekampen.Resultatet som helhet tolkas ur ett vårdvetenskapligt perspektiv som vårdgemenskap, tro, hälsa och offer. Tröst som hälsa förstås utifrån en teoretisk modell, inspirerad av Katie Erikssons ontologiska hälsomodell. Filosofiskt-etiskt belyses forskningen utifrån företrädesvis Emmanuel Levinas. Resultatet diskuteras i förhållande till tidigare forskning och i förhållande till vårdvetenskap, samhälle och vård.
|
|
