| 1. |
- Roxberg, Åsa, 1953-, et al.
(författare)
-
The meaning of consolation as experienced by nurses in a home-care setting
- 2008
-
Ingår i: Journal of Clinical Nursing. - Chichester : Wiley-Blackwell. - 0962-1067 .- 1365-2702. ; 17:8, s. 1079-1087
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aims and objective. The aim of this study was to illuminate nurses’ experiences of consolation and how these experiences relate to suffering and care.Background. Consolation is commonly associated with the relief of suffering. The question of consolation in terms of its definition and relevance for care has, however, been a matter of discussion among nurse researchers. The question raised concerns about the nature of consolation, its place and its role in relation to care and the caring sciences.Design. An explorative qualitative interview study with 12 participants, six registered and six enrolled nurses, was carried out in a home-care context.Methods. A phenomenological-hermeneutic method inspired by the French philosopher Paul Ricoeur was used for the text analysis.Results. Two main aspects of consolation appeared: ‘the present consolation’, which is flexible, sustaining and opening and ‘the absent consolation’, which conceals the suffering and is incapable of consoling. The result was interpreted from a philosophical-ethical perspective, based on the works of Levinas and Lögstrup.Conclusions. Consolation appears as a complex phenomenon, both in terms of its existence and its absence consolation, constituting a caring and non-caring consolation. A caring consolation entails meeting the other as different and being present in a way that gives the other space to be the one he or she really is. It requires acceptance, accepting the sufferer and his/her way of suffering as unique.Relevance to clinical practice. The clinical nurse is involved in complex care situations, which entails both reflecting upon and using intuition when consoling. A caring consolation is a contradictory phenomenon that requires a nurse to be capable of both reflecting upon and acting intuitively on the unique suffering of the other. © 2008 Blackwell Publishing Ltd.
|
|
| 2. |
- Roxberg, Åsa
(författare)
-
Vårdande och icke-vårdande tröst
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med avhandlingen är att, ur ett vårdvetenskapligt, och ett i detta inkluderat vårdteologiskt per- spektiv, belysa innebörden av fenomenet tröst och hur tröst förhåller sig till lidande och vård. Det görs i två empiriska intervjustudier med vårdare och äldre vårdtagare samt en tredje delstudie som analyse- rar tröst såsom den framstår i Jobs bok i Gamla testamentet. Dessa delstudier behandlar vårdares upp- levelse av tröst och att trösta, äldre vårdtagares upplevelse av tröst samt Jobs upplevelse av tröst.Metodologiskt har forskningen sin utgångspunkt i fenomenologi och hermeneutik. En fenomenolo- gisk-hermeneutisk metod, inspirerad av Paul Ricoeur, har använts för textanalyserna. I avhandlingen behandlas också det som är signifikant för poetisk och religiös text. De metaforer som förekommer i de empiriska delstudierna med vårdare och äldre analyseras för att ta tillvara det överskott av mening som metaforer, enligt Ricoeur, kan uttrycka.Resultatet visar fem övergripande innebörder: Den motsägelsefulla trösten, Den sammanbindande trösten, Den stumma trösten, Den okontrollerade trösten och Den vilsamma trösten. En vårdande tröst är motsägelsefull såtillvida att den innebär dels att den lidande överlämnar sitt lidande till någon an- nan, dels att lidandet kan ges tillbaka för att lidas. Tröst kan således vara att lida. En sammanbindande tröst är närvarande, d.v.s. är hos den lidande och utgår från dennes lidande. Denna tröst kännetecknas av djup gemenskap, en upplevelse av att vara förstådd på ett djupare sätt. Resultatet visar också en tröst som är stum. Denna tröst svarar inte an på den lidandes upplevelse av sitt lidande, är oformlig och saknar följsamhet för lidandet. Ett exempel på en stum och icke-vårdande tröst är vännernas tröst i Jobs bok. Denna tröst förmår inte trösta därför att den inte är där Job är, d.v.s. i hans upplevelse av sitt lidande. Vidare framstår en vårdande tröst som okontrollerad därför att den dels är spontan, dels bistår den lidande att släppa kontrollen över lidandet. Att släppa kontrollen innebär bl.a. att den lidande ger upp försöken att förstå lidandet för att istället låta det oförståeliga vara oförståeligt. Genom att ge upp det som på olika sätt binder lidandet infinner sig en tröstande och hälsobringande vila i eller från li- dandekampen.Resultatet som helhet tolkas ur ett vårdvetenskapligt perspektiv som vårdgemenskap, tro, hälsa och offer. Tröst som hälsa förstås utifrån en teoretisk modell, inspirerad av Katie Erikssons ontologiska hälsomodell. Filosofiskt-etiskt belyses forskningen utifrån företrädesvis Emmanuel Levinas. Resultatet diskuteras i förhållande till tidigare forskning och i förhållande till vårdvetenskap, samhälle och vård.
|
|
