| 1. |
- Collberg, Philippe, et al.
(författare)
-
Scene-setting i tränares instruktioner och återkoppling
- 2022
-
Ingår i: Språk i skola, på fritid och i arbetsliv : Aktuella arenor för svensk forskning inom tillämpad språkvetenskap - Aktuella arenor för svensk forskning inom tillämpad språkvetenskap. - : ASLA. - 2004-108X .- 1100-5629. - 9789187884290 ; 29, s. 167-185, s. 167-185
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Artikeln behandlar ett återkommande språkligt mönster i idrottstränares instruktioner och återkoppling till tränande barn. Mönstret utgörs av ett tvåledat yttrande där ett instruerande led föregås av ett orienterande led med lägre informationsvärde och en delvis annan funktion. I artikeln beskrivs detta orienterande led som scene-setting, vilket syftar på att den orientering som föregår och förbereder instruktionen är nödvändig för att yttrandet i sin helhet ska fungera kommunikativt. Förekomsten av scene-setting i tränares instruktioner får konsekvenser för hur yttrandet struktureras språkligt, och i artikeln åskådliggörs detta genom analyser av två strukturer: dels en V3-struktur där en initial när-sats följs av en sats med rak ordföljd, dels en kontrasterande satsrelation som påverkar möjligheten att använda konjunktion. En central slutsats är att instruktionernas utformning är starkt påverkad av de speciella kommunikativa villkor som präglar en träningskontext som inkluderar barn.
|
|
| 2. |
- Jonasson, Kalle, 1976-
(författare)
-
Curro, Ergo Sum
- 2014
-
Ingår i: Idrottsforum.org/Nordic sport science forum. - 1652-7224.
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Review of: SANDS, L., & SANDS, R. R. (2010). Anthropology of Sport and Human Movement: A Biocultural Perspective. Lexington Books.
|
|
| 3. |
- Jonasson, Kalle, 1976-
(författare)
-
Ett alternativ till kritik : Om parkour, Michel Serres och "konsten att spåra"
- 2011
-
Ingår i: Kulturstudier, kropp och idrott. - Malmö : Bokbox Förlag. - 9789185645114 ; , s. 147-166
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The book chapter is an essay in which the similarities between the physical culture of parkour and the methodology of French philosopher Michel Serres are explored. What is sketched out in the essay is a stance for cultural studies scholars: a way of doing research which is leant the name "the art of tracing". This stance is characterized by intimacy with that which is investigated, rather than by the distance which the essay ascribes to the critical analytical stance.
|
|
| 4. |
- Jonasson, Kalle, Fil. Dr. Idrottsvetenskap, 1976-
(författare)
-
Klungan och barndomens sociala rum : Socialt gränsarbete och figurationer i rastfotbollen
- 2010
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna licentiatavhandling, Klungan och barndomens sociala rum, diskuterar den samtida heterogena barndomen utifrån analyser av barns informella fotbollsspel på rasten i skolan. Det empiriska exemplet rastfotboll analyseras med begrepp som rum, genus och gränsöverskridande. Rumsanalys av rastfotbollen ger exempel på hur traditionella könshierarkier reproduceras, omformas och utmanas i löst organiserade former av idrott. Perspektiven i studien hämtas från barndomssociologi, idrottsvetenskap, kulturgeografi, filosofi och genusforskning. Barndomens komplexitet skapas av att logiker från olika sociala rum – t.ex. familj, skola och idrott – samexisterar och motsägs. Det tvärvetenskapliga angreppssättet och tillhörigheten till det flerdisciplinära forskningsprojektet Mångkontextuell barndom gör studien till ett exempel på det den avser att beskriva: gränsöverskridanden och flöden i en heterogen verklighet.
|
|
| 5. |
- Jonasson, Kalle, 1976-
(författare)
-
Klungfotbollens kön
- 2011
-
Ingår i: Svensk Idrottsforskning. - Stockholm : Centrum för idrottsforskning. - 1103-4629. ; 2, s. 16-20
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Artikeln är en etnografi över organisationsprinciperna i informella former av fotboll under rasten i skolan bland 7-12åringar. Studiens generella genusperspektiv kompletteras av Gilles Deleuzes och Felix Guattaris rumsliga begrepp. Studien visar att det i rastfotbollen, trots dess uppenbara eller kanske snarare förmenta kaos, finns raffinerade principer för indelning av barn i två kategorier: pojkar och flickor.
|
|
| 6. |
- Jonasson, Kalle, 1976-
(författare)
-
Om “konsten att spåra” : ett alternativ till kritik utifrån exemplen Michel Serres och Parkour
- 2016
-
Ingår i: Gränslös Kunskap - Centrum för Öresundsstudier.
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kritik och analys är adelsmärken i akademins systematiska frambringande av kunskap och allra helst amalgamerade i form av det ”kritiskt analytiska förhållningssättet”. Etymologiskt denoterar dessa ord gränsdragande, finfördelning och fragmentisering. Men om kunskap, i linje med vad föreliggande workshop föreslår, ska kunna vara gränslös, är vi då inte bakbundna från början när våra främsta instrument för kunskapsproduktion redan är kalibrerade för uppdelning i fack och kategorier? Denna presentation funderar över ett alternativ till denna akademins minsta gemensamma nämnare.Vetenskapssociologen och modernitetsantropologen Bruno Latour (1993, 1998, 2005, 2010 & 2013) uppmanar oss gång på gång att finna alternativ till kritik. Han menar, tvärtemot vad akademins disciplinära beskaffenhet indicerar, att världen och verkligheten inte främst förstås som uppdelad i natur och kultur. Hybrider mellan dessa förmenta poler uppstår bortom vår blick när vi tar detta moderna påstående för givet. Just för att vi tänker oss existensen som en dikotomi på detta vis möjliggörs fler oheliga allianser, eller naturkulturer (Latour, 1993; Haraway, 2008), att uppstå; genmanipulation, kloning, global uppvärmning och nukleära tillbud är bara några exempel.För att finna en repertoar som inte har denna utgångspunkt, vänder sig Latour till den filosofen Michel Serres, vars omsorgsfulla kartografi över i stort allt är baserad på en princip att utmana all påstådd inkommensurabilitet. Varsamhet, nyfikenhet och upptäckarlust präglar Serres strövtåg genom konstformer, vetenskap, teknologi, och idrott i det som han kallar en encyklopedisk strävan att framlägga en syntes (Serres & Latour, 1995). Just dessa anspråk – encyklopedi och syntes – gör honom till en sällsam figur i det posthumanistiska fält han skrivits in i, då denna tradition snarare vänder sig mot det omnipotenta och imperialistiska etablerandet av slika företeelser. Spänningen mellan det encyklopediska och kärleken till det lokala är en fruktbar paradox som präglar Serres och hans forskarpersona ”kunskapens trubadur”. Hemligheten är att inte upprätta fasta förbindelser mellan företeelser, utan efemära kopplingar, eller ”spårningar, inte spår” som Latour uttrycker det. Traceurer (Franska för spårare) kallar de som utövar förflyttningskonsten Parkour sig själva. Deras sätt att upprätta nya kopplingar mellan punkter och byggnader i stadsrummet är som en direkt översättning av Serres filosofiska kartografi. Inspirerad av filosofen Gilles Deleuze, som också verkade i Latour och Serres grannskap, skulle man kunna beskriva parkour som ett slags ”mindre arkitektur” (Jonasson, 2013), vilket för posthumanismens vidkommande medför att människan intar rollen som icke-människan som skapar (nya) förbindelser i givet kollektiv. Genom att ”spåra” mellan Michel Serres och parkourlitteratur avser denna presentation att utveckla ett ”ickekritiskt” – sammanfogande istället för sönderdelande – förhållningssätt att inta inom forskning. Själva demonstrationen – spårandet mellan Serres och Parkour – och de spårande demonstrationerna i dessas praxis skapar förutsättningar för att kunna diskutera ”konsten att spåra” som ett alternativ/komplement till det kritiskt analytiska förhållningssättet. Serres, med den grekiska guden Hermes som inspiration, söker efter en kunskapsinhämtning vars fundament har vingar på sina fötter. Det blir svårt att finna något som svarar bättre mot denna beskrivning än en traceur.
|
|
| 7. |
- Jonasson, Kalle, 1976-
(författare)
-
Talets vär(l)dkropp : Om kroppen i rörelse som posthumanistiskt undersökningsinstrument
- 2016
-
Ingår i: Gränsløs. Tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv. - Lund : Lund University Open Access. - 2001-4961. ; :7, s. 66-83
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att låta världen och inte bara människan komma till tals är ett centralt anspråk inom den så kallade posthumanismen. Föreliggande tanke- och rörelseexperiment försöker göra detta genom att spela in utsagor yttrade av en löpande kropp som rör sig på ojämn mark. Tendenser inom tillämpning av posthumanistiska perspektiv som eventuellt hindrar världen från att komma till tals identifieras och diskuteras kritiskt: fascinationen över vatten som element; användandet av Latour-litanior, d.v.s. uppräkningen av listor med heterogena beståndsdelar; bannlysningen av subjektet och det mänskliga. De analytiska begreppen är hämtade från Michel Serres så kallat ekonarrativa metod, viken syftar till att låta naturen komma till tals för att berätta sin historia. Slutsatsen är att subjektet inte bör utplånas från posthumanistiska utsagor om världen men att det alltid kommer efter det som i studien betecknas som projektet och interjektet. De senare är först på plats i kontakten med omgivningen för att höra på och bidra till dess berättelse.
|
|
| 8. |
- Roxberg, Åsa, 1953-
(författare)
-
Tröst
- 2012. - 1
-
Ingår i: Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144071046 ; , s. 437-446
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad är tröst och Hur trösta? Svaren på frågorna tycks givna. Forskning visar emellertid att tröst inte alltid är vad vi tror att den är, önskar att den skulle vara och förmedlas på sätt som vi minst anar. Frågan är vilken betydelse tröst har för människor idag på 2000-talet och hur viktig tröst och tröstande är för vårdvetenskap.
|
|
| 9. |
- Roxberg, Åsa
(författare)
-
Vårdande och icke-vårdande tröst
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med avhandlingen är att, ur ett vårdvetenskapligt, och ett i detta inkluderat vårdteologiskt per- spektiv, belysa innebörden av fenomenet tröst och hur tröst förhåller sig till lidande och vård. Det görs i två empiriska intervjustudier med vårdare och äldre vårdtagare samt en tredje delstudie som analyse- rar tröst såsom den framstår i Jobs bok i Gamla testamentet. Dessa delstudier behandlar vårdares upp- levelse av tröst och att trösta, äldre vårdtagares upplevelse av tröst samt Jobs upplevelse av tröst.Metodologiskt har forskningen sin utgångspunkt i fenomenologi och hermeneutik. En fenomenolo- gisk-hermeneutisk metod, inspirerad av Paul Ricoeur, har använts för textanalyserna. I avhandlingen behandlas också det som är signifikant för poetisk och religiös text. De metaforer som förekommer i de empiriska delstudierna med vårdare och äldre analyseras för att ta tillvara det överskott av mening som metaforer, enligt Ricoeur, kan uttrycka.Resultatet visar fem övergripande innebörder: Den motsägelsefulla trösten, Den sammanbindande trösten, Den stumma trösten, Den okontrollerade trösten och Den vilsamma trösten. En vårdande tröst är motsägelsefull såtillvida att den innebär dels att den lidande överlämnar sitt lidande till någon an- nan, dels att lidandet kan ges tillbaka för att lidas. Tröst kan således vara att lida. En sammanbindande tröst är närvarande, d.v.s. är hos den lidande och utgår från dennes lidande. Denna tröst kännetecknas av djup gemenskap, en upplevelse av att vara förstådd på ett djupare sätt. Resultatet visar också en tröst som är stum. Denna tröst svarar inte an på den lidandes upplevelse av sitt lidande, är oformlig och saknar följsamhet för lidandet. Ett exempel på en stum och icke-vårdande tröst är vännernas tröst i Jobs bok. Denna tröst förmår inte trösta därför att den inte är där Job är, d.v.s. i hans upplevelse av sitt lidande. Vidare framstår en vårdande tröst som okontrollerad därför att den dels är spontan, dels bistår den lidande att släppa kontrollen över lidandet. Att släppa kontrollen innebär bl.a. att den lidande ger upp försöken att förstå lidandet för att istället låta det oförståeliga vara oförståeligt. Genom att ge upp det som på olika sätt binder lidandet infinner sig en tröstande och hälsobringande vila i eller från li- dandekampen.Resultatet som helhet tolkas ur ett vårdvetenskapligt perspektiv som vårdgemenskap, tro, hälsa och offer. Tröst som hälsa förstås utifrån en teoretisk modell, inspirerad av Katie Erikssons ontologiska hälsomodell. Filosofiskt-etiskt belyses forskningen utifrån företrädesvis Emmanuel Levinas. Resultatet diskuteras i förhållande till tidigare forskning och i förhållande till vårdvetenskap, samhälle och vård.
|
|
| 10. |
-
Vårdvetenskapliga vägskäl
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna vårdvetenskapliga jubileumsskrift tar läsaren med på en resa genom den utveckling som skett av ämnet vid forskarutbildning i vårdvetenskap vid Växjö universitet. Många bäckar små… ett talesätt som kan illustrera det gemensamma arbete och den samlade kunskap som ligger bakom denna skrift. I skriften får vi stifta bekantskap med vårdvetenskapen i varierande kontexter alltifrån rättpsykiatri till akut- och hemsjukvård. Sammanställningen av den vårdvetenskapliga forskning som under denna femårsperiod har gjorts på IVOSA visar att vårdvetenskapen är en autonom vetenskap med en tydlig substans eller kärna. I kärnan finns patienten, och ämnet tar sin utgångspunkt i människors existens. Med fokus på människan som är i behov av vård framträder lidande, hälsa och välbefinnande som väsentliga begrepp. I bokens delar fördjupas och kontextualiseras vårdvetenskapen i skiftande vårdande liksom lärande miljöer. En vårdvetenskap med grund i ett patientperspektiv behövs såväl akademiskt som i vården för att anta både dagens och morgondagens utmaningar.
|
|
