| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Westin, Jonas, et al.
(författare)
-
Modelling Changes in Regional Accessibility from Speed Limit Adjustments in the Road Network : A report from the Nordic research project E12 Atlantica BA3NET
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Swedish Transport Administration will adjust the speed limits in the Swedish road network. A point of departure for this adjustment is Vision Zero, a traffic safety project approved by the Swedish Parliament in 1997. The goal of Vision Zero is a radical reduction of the number of fatalities or serious injuries on Swedish roads. However, the suggested new speed limits have given rise to debate and criticism. Regional and local actors have argued that a reduced speed limit may have negative impacts on accessibility and local development. The road network in the Botnia-Atlantica region contains roads where the Transport Administration has suggested reduced speed limits. Sections of the TEN-T E12 road and connecting nearby roads are parts of those roads. The illustrative cases chosen are a part of the E12-region around the city Umeå in Sweden. The purpose of the paper is to present a method for analysis of the distribution of changed accessibility over places, in response to changed speed limit in the road network. The suggested method should be a basis for a dialogue on accessibility and security between local and regional actors on one hand and the Swedish Transport administration on the other. Accessibility although is a multifaceted phenomenon. The impact of changed accessibility on an economy both contains general elements as well as elements of very situation specific character. Given this, the modelling approach suggested make use of three different model approaches; EVA, SAMPERS and PIPOS. The comparison of outcomes from the three models gives an in-depth picture of how changes in speed limits affect accessibility and regional development.
|
|
| 14. |
- Westin, Jonas, et al.
(författare)
-
NÄRTRANS : hastighetsgränser och näringslivets nya transportflöden
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trafikverket har under ett antal år arbetat med metoder för att studera konsekvenser av förändrade hastighetsgränser i vägnätet. I tidigare arbeten har fokus framför allt varit på effekter för personresor, såsom arbetspendling och tillgång till olika former av service. Mindre fokus har lagts på näringslivets transporter då de aktuella hastighetsjusteringarna till stor del inte bedömts ha samma påverkan på fordon med totalvikt som överstiger 3,5 ton.Samtidigt har under 2000-talet näringslivets transporter genomgått betydande förändringar. I en traditionell uppdelning av fordonsflottan antogs näringslivet använda medeltunga och tunga lastbilar medan hushåll och organisationer använde personbilar. Med en tung lastbil menas fordon som har en totalvikt som överstiger 3,5 ton. Dessa får köra högst 90 km/timmen på motorväg eller motortrafikled och 80 km/timmen på annan väg eller om lastbilen har släp. Baserat på dessa regler har konsekvenserna för näringslivet av sänkta hastighetsgränser ned till 80 km/h bedömts som små.Idag har ”en tredje kategori” av lätta lastbilar, budbilar, pickuper, servicebilar mm, med en vikt under 3,5 ton, vuxit fram, fordon som i allt större omfattning används av näringslivet och som därmed följer trafikföreskrifter, t.ex. hastighetsgränser, för personbilar. Denna kategori av fordon är bland annat vanliga hos företag och verksamheter inom t.ex. distribution, mindre bygg- och underhållsverksamhet, fastighetsskötsel, offentlig service, omsorg, hälsovård och handel.Syftet med denna rapport är att undersöka hur den växande ”tredje kategorin” av näringslivets fordon kan identifieras och urskiljas i statistiken samt hur dessa fordon hanteras i Trafikverkets nuvarande modellsystem. I rapporten undersöks och ges förslag på fortsatt metodutveckling för att analysera vilka effekter trafiksäkerhetshöjande hastighetssänkningar kan medföra för olika delar av näringslivet i en region.
|
|
| 15. |
- Westin, Jonas, et al.
(författare)
-
Regionala konsekvenser av Trafikverkets plan för förändrade hastighetsgränser
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom Trafikverket pågår en översyn av hastighetsgränserna i det svenska vägnätet. Ett syfte med översynen är att stärka ”nollvisionen” genom att justera skyltad hastighet så att den bättre stämmer överens med faktisk vägstandard. För att bättre och mer systematiskt beskriva konsekvenser för utveckling av, och fördelningseffekter mellan, regioner av förändrade hastighetsgränser i vägnätet krävs fördjupade analysmetoder. I denna rapport beskrivs en metodik för att ta fram ett kompletterande beslutsunderlag för analys av effekter på tillgänglighet och regionalekonomiska konsekvenser av förändrade hastighetsgränser inom ramen för Trafikverkets arbete med hastighetsöversynen.Genom att jämföra beräknade effekter av hastighetsjusteringar från olika modellsystem skapas en fördjupad bild av hur förändrade hastighetsgränser i vägnätet inverkar på tillgänglighet och regional utveckling. Ett syfte med analyserna är att identifiera områden (delar av landet i form av regioner, stråk och vägsträckor) där nedsatt hastighet kan få särskilt negativ regional inverkan på tillgängligheten och därmed i en förlängning påverka möjligheterna till utveckling av samhälle och näringsliv.Varje enskild omskyltning av ett vägobjekt i Trafikverkets hastighetsjustering är en del i ett större åtgärdspaket. Effekten av varje enskild åtgärd behöver därför analyseras mot bakgrund av det samlade paketet av åtgärder och hastighetsjusteringar i hastighetsjusteringen. Metoden bygger därför på en scenarioanalys där effekter på olika former av tillgänglighet analyseras för två olika scenarier. Det första scenariot är ett trafiksäkerhetsscenario (UA1) där principerna för Trafikverkets hastighetsöversyn tillämpats i hela landet. Det andra scenariot är ett tillgänglighetsscenario (UA2) där förändringarna i UA1 kompletterats med åtgärder för att höja hastigheten på vägar som ingår i Trafikverkets funktionellt prioriterade vägnät (FPV).Metoden för att analysera effekter av en föreslagen hastighetsförändring kan delas in i tre steg:Effektberäkning i EVA: I det första steget beräknas och värderas effekter på restid, trafiksäkerhet, emissioner, drift och underhåll av en hastighetsförändring med hjälp av Trafikverkets kalkylverktyg EVA.Scenarioanalys: I det andra steget analyseras och jämförs beräknade tillgänglighetseffekter i de två scenarierna UA1 och UA2. Genom att studera kartor över hur tillgängligheten i närområdet påverkas av de hastighetsförändringar som ingår i hastighetsöversynen, kan områden med särskilt negativ inverkan på olika former av tillgänglighet identifieras.Sammanställning: I de fall scenarioanalysen visat på närområden med där minskningarna i tillgänglighet är alltför stora kan olika typer av kompensatoriska åtgärder undersökas.En möjlig kompensatorisk åtgärd är att investera i vägförbättringar med syfte att kunna höja hastighetsgränserna utan att försämra trafiksäkerheten. En slutsats från analysen är att generella investeringar i FPV med syfte att höja hastigheten i framförallt det nationellt prioriterade vägnätet inte är en effektiv åtgärd för att kompensera för sänkta hastighetsgränser på framförallt mindre vägar. För att kompensera områden som påverkas negativt av hastighetsjusteringarna i UA1 bör därför alternativa steg 1 och steg 2 åtgärder istället undersökas. Exempelvis kan satsningar på kollektivtrafik eller satsningar på utbyggd lokal service öka tillgängligheten trots att hastigheten i vägnätet sänkts. Många av dessa åtgärder ligger dock utanför Trafikverkets ansvarsområde.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Westin, Lars, Professor, 1953-, et al.
(författare)
-
Planering av godstransporter på regional nivå : Modeller, verktyg och förvaltningspolitik
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten fokuserar på den kunskapsbrist som finns beträffande nuläget i det svenska godstransportnätverket på regional och lokal nivå. Det påverkar kommunikation och skapar osäkerhet i dialogen mellan aktörer inom transportplanering på regional och kommunal nivå. Som bakgrund diskuteras planeringsprocessen för godstransporternas infrastruktur inom Trafikverket. Den relateras till planering på kommunal och regional nivå. Inom Trafikverket och dess föregångare har tyngdpunkten mellan nationell styrning och lokala förhandlingar varierat. Inom Trafikverket sker en förskjutning av fokus från nationell nivå till dialogprocesser med lokala planerare och näringsliv, från ”government” till ”governance”. Samtidigt är modell- och investeringskalkylsidan för åtgärder inom godstransporter mycket starkt nationellt fokuserad, med rötter i 1990-talets nationella produktivitetsproblematik. För godsplaneringen innebär det att representationen av de lokala och regionala godstransportnätverken är begränsad. Det skapar oklarheter i dialogprocesserna på regional och lokal nivå. Enskilda regioner har därför själva eller i samverkan med Trafikverket genomfört egna godsflödesenkäter och byggt regionala modeller. Några av dess presenteras i rapporten. Därpå diskuteras vilka verktyg och dataunderlag som behövs för att på ett bättre sätt stödja regional och lokal transportplanering för godstransporter.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
