| 3. |
- Mels, Sanna, et al.
(author)
-
Planering och kommunikation kring vindkraft i havet : En studie av lokala förankringsprocesser
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Vindkraftlokaliseringar i havet uppstod delvis som en reaktion på bristande acceptans för etableringar på land. Det visade sig dock att avvaktande attityder även uppstod vid etableringar i havet. Föreliggande rapport presenterar resultat från en studie som utreder hur lokala förankringsprocesser kring havsbaserad vindkraft kan påverka det lokala mottagandet. Planering och kommunikation utgör huvudteman. Fokus ligger på ett övergripande samhällsperspektiv där vindkraftsentreprenörers och myndighetspersoners arbete, samt medias återgivning ställs i centrum. Resultaten förefaller i stort även vara giltiga för landetableringar.Studien jämför tre kustkommuner – Mörbylånga, Torsås och Skurup – med olika erfarenhet av vindkraftsprojekt i havet. De vindkraftsprojekt som ingår i studien är Utgrunden I, Yttre Stengrund, Utgrunden II och Trolleboda i södra Kalmarsund, samt Abbekåsprojektet utanför Skurups kommun. Studien bygger på intervjuer med vindkraftsentreprenörer, myndighetspersoner på lokal och regional nivå, planeringsdokument från dessa aktörer samt artiklar från lokala nyhetstidningar.Resultaten visar på stora olikheter beträffande erfarenheter och utveckling. Sammanhanget kring södra Kalmarsund utvecklades till ett proaktivt och pådrivande planeringsarbete både på kommunal och regional nivå. Kommunikation mellan aktörerna utmärkte sig som tät och direkt och i hög utsträckning som ett ömsesidigt lärande, vilket stämmer överens med det som i planeringsteorin benämns som kommunikativ planering. Detta skapade från början en stark tillit mellan aktörerna som sedan visade sig tåla vissa utmaningar. Ett påtagligt engagemang för förnybar energi och det faktum att Torsås kommun var i stort behov av investeringar och ekonomisk utveckling lade grunden för ett ömsesidigt intresse. Nyhetsrapporteringen utmärktes av riklig och saklig information om utvecklingen och händelser kring vindkraftsprojekten.Sammanhanget i Skurup framstod närmast som en antites till det föregående. Planeringsinsatserna blev i stor utsträckning reaktiva och inväntande i förhållande till vindkraftsetablering – både från entreprenörens sida och från kommunen, även om man inom kommunen gjort försök att planera för vindkraft. Entreprenörens bristande initiala förankring – i ett redan vindkraftskritiskt sammanhang – ledde till en låg tillit till projektören och projektet. Kommunen valde att i huvudsak överlämna beslutet om havsbaserad vindkraft och informationsarbete till medborgarna. Detta skedde genom en kommunal folkomröstning, vilken även kom att prägla samrådsförfarandet och debatten kring det planerade projektet. Debatten – som till stor del förflyttades till insändarsidorna när den direkta kommunikationen komplicerades – utmärkte sig som starkt polariserad.Debatten verkade även ha saknat ett tydligt ledarskap. När medborgarna röstat nej lades vindkraftsprojektet ned. Exemplet visade hur en låg tillit och legitimitet kan vara svår att reparera, trots insatser från projektören. Här fanns också tydliga element av kommunikation enligt transmissionssynen.Studien belyser ett tydligt samband mellan aktörernas arbete med planering och kommunikation och attityderna till aktuella vindkraftsprojekt. Resultaten visar att planeringsinsatser och förhärskande attityd vid lokala myndigheter, men även vid regionala och nationella myndigheter, kan spela en viktig roll för hur förankringsprocessen kring ett specifikt projektförslag formar sig. En proaktiv planering stärker det lokala inflytandet men bildar också ett tydligt ramverk inför konkreta projekt, vilket bidrar till legitimiteten i processen. När det gäller vindkraftsetablering i havet visade det sig att en mellankommunal planering kan vara nödvändig. En positiv koppling till lokal utvecklingsplanering stärker det ömsesidiga intresset.Hur kommunikationen formar sig är en mer subtil process som starkt påverkar myndighetspersoners och allmänhetens upplevelser, och i förlängningen attityder, till vindkraftsprojektören och dennes projekt. En central slutsats är att vindkraftsprojektörens initial förankring kan vara avgörande för hur planeringsprocessen utvecklar sig. Ödmjukhet och en inlyssnande hållning från projektörens sida i inledningsskedet av ett projekt lägger grunden för en respektfull kommunikation och ett ömsesidigt lärande, enligt det kommunikativa planeringsidealet. Detta kan förebygga en distanserad och polariserad debatt. Genomgående i projektplaneringens alla faser är att det ömsesidiga lärandet mellan aktörerna underlättas av tät och öppen kommunikation och en lokal närvaro. Inte bara allmänhetens, utan även lokala myndighetsrepresentanters upplevelse av möjligheten till ett reellt inflytande i processen är viktigt i den lokala förankringen.Informationsinsatser har en viktig funktion som del i en respektfull dialog och för att informera om utvecklingen i planeringen. Inte minst krävs tillförlitlig kunskap för att ge klarhet kring osäkra frågor. Generell information om vindkraftens påverkan och roll i samhället upplevs mest tillförlitlig då den förmedlas från en oberoende aktör. Informationsinsatser kan istället provocera om de upplevs som en retorisk kampanj att övertyga. Lokala tidningar förefaller i huvudsak återspegla det lokala stämningsläget och kan både fungera som en berikande informationskanal och ett polariserande debattforum. Entreprenörernas och myndighetsföreträdarnas engagemang i frågan förefaller kunna påverka rapporteringens gestaltning.Grundläggande för en socialt hållbar förankringsprocess är att skapa och reproducera tillit, legitimitet och lokalt självbestämmande kring vindkraftsfrågan.Utifrån studiens resultat presenteras avslutningsvis sammanfattande slutsatser som riktas till de studerade aktörskategorierna var för sig. Dessa betonar ett proaktivt agerande i planeringen; respekt, öppenhet och lyhördhet genom information och dialog; arbete i riktning mot ett ömsesidigt lärande, samt anpassbarhet i planeringen för ett reellt inflytande.
|
|
