| 1. |
- Autti, Taina, et al.
(författare)
-
Aspartylglucosaminuria: radiologic course of the disease with histopathologic correlation
- 1997
-
Ingår i: Journal of Child Neurology. - : SAGE Publications. - 0883-0738 .- 1708-8283. ; 12:6, s. 369-75
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Twelve living patients (aged 19 months to 32 years) with aspartylglucosaminuria were examined by magnetic resonance imaging (MRI), and the magnetic resonance (MR) images of 16 health volunteers (aged 4 to 32 years) were used as controls. One patient was examined twice. Postmortem MRI and histopathologic analysis were done on the brains of four additional adult patients. Signal intensities determined quantitatively on T2-weighted images differed significantly between patients and controls, being higher from the white matter (P < .0002) and lower from the thalami (P < .03) in the patients. The generally increased signal intensity of the white matter was most obvious in the young patients, with many focal areas of very high signal intensity in the subcortical white matter. The subcortical white matter showed a somewhat increased signal intensity even at the age of 32 years. In two of the four postmortem MR images, the distinction between the gray and white matter was still poor. At histopathologic analysis, the basic cortical cytoarchitecture was generally preserved but most neurons contained vacuoles, which were also found in the neurons of the deep gray matter. In two of the four autopsy cases the white matter showed diffuse pallor of myelin staining and some gliosis. Thus aspartylglucosaminuria is primarily a gray-matter disease also affecting white matter by delaying myelination.
|
|
| 2. |
- Gerell, Manne
(författare)
-
Bränder, skadegörelse, grannskap och socialt kapital
- 2013
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Anlagda bränder och skadegörelse är kostsamma problem för samhället, men relativt lite svensk forskning finns om var problemen är störst och varför de är det. I denna rapport studeras de fyra bostadsområdena Holma, Kroksbäck, Bellevuegården och Södertorp i södra Malmö för att utöka förståelsen för vilka skillnader det finns mellan och inom dessa områden samt vad det beror på. Studiens huvudsakliga frågeställningar är varför det finns skillnader mellan närliggande bostadsområden avseende social och fysisk oordning i form av skadegörelse och bränder samt om och hur socialt kapital kan förklara och minska förekomsten av oordning. För att besvara frågeställningarna har en bred uppsättning av metoder använts inkluderande en boendeenkät, systematisk social observation av oordning och intervjuer med representanter för olika typer av lokala föreningar samt förvaltare och kommunala tjänstemän. Studien utgår framför allt från grannskap som geografisk analysenhet, i studien exemplifierat av tolv homogena lägenhetsområden med cirka 500-1000 invånare, eget namn samt parkering och tillfartsväg. Studiens resultat pekar mot att socialt kapital, och särskilt delmängden kollektiv förmåga, har viss betydelse för förekomsten av anlagda bränder och skadegörelse, där grannskap med högt socialt kapital har låga nivåer av bränder och skadegörelse. Det sociala kapitalet verkar dock inte primärt på grannskapsnivå, utan på gårds- och trappuppgångsnivå där den faktiska interaktionen mellan individer finns. Den lokala effekten av socialt kapital som identifierats är av vikt för att förstå hur det kan användas som instrument för att minska skadegörelse och bränder. Ett viktigt exempel är de gårdar i södra Holma där självförvaltning tillämpas, vilket innebär att de boende själva sköter om mycket av fastighetsförvaltningen tillsammans. Data pekar mot att det är anledningen till att dessa gårdar uppvisar ett högre socialt kapital/kollektiv förmåga och en lägre mängd bränder och skadegörelse. Potentiella vägar för att stärka det sociala kapitalet som identifierats är att skapa mötesplatser eller ännu hellre organisationer med en småskaligt lokal prägel. I de grannskap som har gott om möteslokaler, hobbyrum och liknande finns mer utbredda sociala nätverk och högre socialt kapital. Generellt samvarierar lågt socialt kapital med hög fattigdom såväl teoretiskt som empiriskt i de studerade områdena. Den kanske viktigaste faktorn är 7 dock förekomsten av eldsjälar samt för att uppnå långsiktighet det stöd som dessa eldsjälar kan få av fastighetsförvaltare, myndigheter och organisationer så att engagemanget institutionaliseras. Fyra potentiella sätt att stärka det lokala sociala kapitalet som identifierats och som är enkla och konkreta är utökad permanent närvaro av förvaltarrepresentanter, var socialtjänsten hjälper bostadslösa att hitta lägenhet, att polisen erkänner och arbetar efter den grannsamverkanspotential som boendesociala organisationer kan ha samt att minska segregation och segmentering mellan olika befolkningsgrupper.
|
|
| 3. |
- Gerell, Manne
(författare)
-
Bus Stops and Violence, Are Risky Places Really Risky?
- 2018
-
Ingår i: European Journal on Criminal Policy and Research. - : Springer. - 0928-1371 .- 1572-9869. ; 24:4, s. 351-371
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna studie beräknas våld vid busshållplatser samt våld vid busshållplatser relativt antalet busspassagerare i Malmö. En riskterrängmodell (RTM) genomförs också för att beräkna vad som kännetecknar busshållplatser med mycket våld. Resultaten visar att det är mest våld i centrum, men att risken är högst i utsatta områden med låg kollektiv förmåga.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Henriksson, Aron, et al.
(författare)
-
Prevalence Estimation of Protected Health Information in Swedish Clinical Text
- 2017
-
Ingår i: Informatics for Health. - : IOS Press. - 9781614997528 - 9781614997535 ; , s. 216-220
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Obscuring protected health information (PHI) in the clinical text of health records facilitates the secondary use of healthcare data in a privacy-preserving manner. Although automatic de-identification of clinical text using machine learning holds much promise, little is known about the relative prevalence of PHI in different types of clinical text and whether there is a need for domain adaptation when learning predictive models from one particular domain and applying it to another. In this study, we address these questions by training a predictive model and using it to estimate the prevalence of PHI in clinical text written (1) in different clinical specialties, (2) in different types of notes (i.e., under different headings), and (3) by persons in different professional roles. It is demonstrated that the overall PHI density is 1.57%; however, substantial differences exist across domains.
|
|
| 6. |
- Hjalmarsson, Dan
(författare)
-
Building Local Innovation Support Systems: Theory and Practice
- 2022. - 1st Edition
-
Ingår i: Questioning the Entrepreneurial State: Status-quo, Pitfalls, and the Need for Credible Innovation Policy. - Cham, Switzerland : Springer Nature. - 1572-1922. - 9783030942731 - 9783030942724 ; 53, s. 95-109
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Interest in innovation as a way of meeting societal challenges is increasing. Interest in different types of public innovation support is therefore increasing as well. Umeå University has many years of experience in developing and operating a well-functioning innovation support system. A common theme is to offer project owners creative arenas as context for entrepreneurial judgments and assessments during the various steps of the innovation process. Improved program theories are needed to enable evaluations that provide feedback, learning, and accountability.
|
|
| 7. |
- Hjalmarsson, Erik, et al.
(författare)
-
Households’ mortgage-rate expectations : more realistic than at first glance?
- 2017
-
Ingår i: Penning- och valutapolitik. - Stockholm : Sveriges riksbank. - 2000-978X. ; :2, s. 56-63
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Household expectations of future mortgage rates elicited over the last few years might appear unrealistically low. However, taking explicit account of the high persistence in interest rates, we find that Swedish households’ implied longterm expectation of mortgage rates is around 4.7 per cent. This number lines up well with the long-term expectation that can be deduced from the Riksbank’s assessment of the repo rate in the long run and the typical spread between the mortgage rate and the repo rate. Our analysis makes use of household mortgage-rate expectations at three different horizons, which enables an explicit modelling of the ‘term-structure’ of household forecasts.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
