| 51. |
|
|
| 52. |
- Larsson, Per-Olof, 1948
(författare)
-
Arbete för personer med utvecklingsstörning
- 2004
-
Ingår i: Forskningspresentation vid Konferensen ”Hur bygger vi broar till ett bra vuxenliv arrangerat av SIGYS – Skolledare i Gymnasieskolan Växjö 8-9 november 2004.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 53. |
|
|
| 54. |
- Loukopoulos, Peter, 1975, et al.
(författare)
-
Public attitudes towards policy measures for reducing private car use
- 2004
-
Ingår i: Paper presented at the 3rd international conference on traffic & transport psychology, University of Nottingham, UK.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In an internet survey, a random sample of 291 university employees living in Gothenburg, Sweden, reported their beliefs and evaluations of the consequences of implementing three travel demand management (TDM) measures varying from less to more coercive. The results showed that respondents differentiated amongst the TDM measures in terms of each measure’s expected consequences and that, when combining these beliefs with evaluations, a statistically significant proportion of variance was accounted for in attitudes to the TDM measures. Environmental concern modified several of the effects of consequences on attitudes towards TDM measures, as well as influencing overall attitude. The general and practical implications of these findings for improving attitudes to such policies are also discussed
|
|
| 55. |
- Lundén, Karin, 1943
(författare)
-
Förskolebarn och omsorgssvikt
- 2004
-
Ingår i: jubileumskonferens Oslo 19 april 2004.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 56. |
- Lundälv, Jörgen, 1966
(författare)
-
Det talande offret
- 2004
-
Ingår i: Oral Presentation, åttonde Trafiksäkerhetskonferensen i Örnsköldsvik den 28 april 2004.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att kommunicera med journalister inom moderna massmedia erfordrar kunskap. Den som möter medierna i olika situationer vet också att mediesystemet består av ett särskilt system där medielogiken kan te sig tämligen ologisk. Människor som drabbats av skadehändelser och olyckor kan bli drabbade av en intensiv och ibland oetisk medierapportering. De blir talande offer inom press, radio och tv. Men även journalisten kan vara ett talande offer som genom ett oetiskt uppträdande, okunskap, affekttillstånd o.s.v. kan försätta såväl enskilda som grupper av personer för en förstärkt negativ stress d.v.s. en ytterligare utsatthet. I boken ”Det talande offret. Journalistik vid olyckor och katastrofer” (Lundälv, 1999 och 2001) beskrivs olika strategier för hur olycks- och katastrofjournalistiken kan utvecklas. Genom att kompostera och återvinna erfarenheter kan de drabbade bli bättre förberedda att möta medierna vid nästa tillfälle. Under april månad 2004 utkommer Jörgen Lundälv med boken ”Omvårdnad och omsorg i massmedia – professionella mediemöten” (Studentlitteratur i Lund).
|
|
| 57. |
|
|
| 58. |
|
|
| 59. |
- Löfstrand, Cecilia, 1974
(författare)
-
Kommunal hemlöshetspolitik - en jämförelse
- 2004
-
Ingår i: Nordiska nätverket för bostadslöshetsforskning, 22-24 oktober, 2004, Oslo, Norge..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 60. |
- Malmgren, Helge, 1945
(författare)
-
Artificiell intelligens i kombination med naturlig: Varför ser man så få medicinska beslutsstödssystem i den kliniska vardagen? : Artificial and natural intelligences combined
- 2004
-
Ingår i: Vitalis 2004, Göteborg, 31/3–2/4 2004.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Titeln, Artificiell intelligens i samarbete med naturlig, syftar framförallt på att det som vi kallar artificiell intelligens, eller AI, alltid måste vara underställd mänsklig kontroll. Artificiell intelligens i medicin är således, och kommer alltid att vara, ett komplement till klinisk kunskap och kliniskt omdöme. Det är inte datorn som ska besluta åt oss, men vi kan använda oss av datorer och datorprogram som understöd för våra beslut. Det är därför som vi inte beskriver medicinska AI-metoder som beslutssystem, utan som beslutsstödssystem. Underrubriken till föredraget är som synes, Varför ser man så få medicinska beslutsstödssystem i den kliniska vardagen? Det är nämligen ett faktum att av alla de lovande teoretiska resultat som uppnåtts av beslutsstödsforskare blir bara en mycket liten procent någonsin omsatt i praktiskt fungerande kliniska rutiner. Givetvis är det viktigt att försöka analysera varför det är så, och det försöker jag göra i slutet av föredraget.
|
|
