SwePub
Tyck till om SwePub Sök här!
Sök i SwePub databas

  Extended search

Träfflista för sökning "WFRF:(Westin Lars 1953 ) ;pers:(Bergkvist Erik)"

Search: WFRF:(Westin Lars 1953 ) > Bergkvist Erik

  • Result 1-10 of 11
Sort/group result
   
EnumerationReferenceCoverFind
1.
  •  
2.
  • Bergkvist, Erik, et al. (author)
  • Eliminera tveksamheterna : Botniabanan kräver bra argument och dessutom en tydlig strategi
  • 1996
  • In: Västerbottens-Kuriren. - Umeå. - 1104-0246.
  • Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
    • Osäkerheten kring Botniabanan är kopplad till Norrlands industriella framtid och till dess städer, framförallt Umeå. Den bräckliga struktur som präglar delar av Norrland är ett skäl för tveksamheten. Tydliga signaler att regionen har kompetens och vilja att dra till sig de företag, myndigheter och människor som ska nyttja järnvägen är viktiga, skriver Erik Bergkvist och Lars Westin.
  •  
3.
  • Bergkvist, Erik, et al. (author)
  • Estimation of gravity models by OLS estimation, NLS estimation, Poisson, and Neural Network specifications
  • 1997
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Four specifications of gravity models for freight flow prediction are compared. The traditional specification with OLS estimation is compared with non-linear least squares (NLS) estimation as well as with a model where data are assumed to be Poisson distributed. These are compared with a semi-parametric neural network model. Data consists of freight flows between Norwegian counties. The attribute describing a node is population while distance gives the friction on links of transportation. Results show that estimation with OLS and NLS is inferior to Poisson and Neural Network specifications. However, the Poisson model, although advantageous compared to OLS, may still be improved upon. The semiparametric Neural Network does require less of these restrictions to hold and also outperforms the others as a tool for forecast in terms of Root Mean Square Error (RMSE). The NLS model although showed the best performance when estimated on known data.
  •  
4.
  • Bergkvist, Erik, et al. (author)
  • Estimation of gravity models by OLS estimation, NLS estimation, Poisson and neural network specifications
  • 2001
  • In: New analytical advances in transportation and spatial dynamics. - Aldershot : Ashgate. - 1840148632 - 9781315190921 - 9781138727250 ; , s. 135-155
  • Book chapter (peer-reviewed)abstract
    • When assessing infrastructure investment, it is crucial to forecast the flows on the links after the suggested improvements. In freight flow analysis, the impact on the flows in the network is conditional on the size of the investment and the complexity of the network. If the investment has a critical impact on the flows, the change may be substantial and hard to predict by linear models. In economic geography and regional economics, the gravity model has gained wide acceptance as a reasonable (although simple) model of spatial interaction between nodes in a network (Haynes and Fotheringham, 1984 or Sen and Smith, 1995).
  •  
5.
  • Bergkvist, Erik, et al. (author)
  • Forecasting interregional freight flows by gravity models : Utilising OLS-, NLS- estimations and Poisson-, Neural Network- specifications
  • 1998
  • In: 38th Congress of the European Regional Science Association. - : ERSA.
  • Conference paper (other academic/artistic)abstract
    • In this paper we compare four different specifications of gravity models for inter regional freight flow prediction. The most used specification with OLS estimation is compared with a model where errors are assumed to be Poisson distributed and a model similar to this but with errors assumed to be normally distributed, namely Non-linear Least Square (NLS). We also compare these with a Feed Forward Back Propagation Neural Network. (NN) Data consists of freight flows between Norwegian counties. The attribute describing the nodes is population and distance in kilometres is used as a proxy for costs on transport links. Since we here only are interested in inter regional flows intra regional flows are excluded. Results are also compared with an earlier study by Bergkvist and Westin (1997) were also intraregional data were used. Performance measures used here shows that OLS compared to Poisson, NLS and Neural Network specifications will produce worse predictions. However, the question on how to compare performance is not indisputable and of great importance since different measures can produce quite different results, not just in scale but also in ranking. When non-linear models are used the lack of a simple easily interpretable Rsquare measure as in linear regression is evident. We therefore use different measures of performance and discuss their pros and cons.
  •  
6.
  • Bergkvist, Erik, et al. (author)
  • Godstransporter och snabbtåg : Om konkurrensvillkor och regionala effekter
  • Other publication (other academic/artistic)abstract
    • I vilken grad förmår satsningar på modem järnvägsteknik attrahera godsflöden från vägtransporter? På vilken typ av länkar kan sådana investeringar förväntas ge samhällsekonomiska överskott? Innebär en satsning på järnvägens godstransporter att den regionala strukturen påverkas i någon bemärkelse eller är de regionala effekterna neutrala? Debatten om nya järnvägar fokuseras vanligen på passagerartransporter, vi riktar här istället intresset mot godstransportmarknaden. I centrum finns det tillsynes paradoxala faktum att i en tid när industrins företrädare och regionala politiker hävdar att förbättrade järnvägar är nödvändiga för bevarad konkurrenskraft och regional utveckling visar detta sig inte i transportkundemas värdering av tidsvinster och förbättrad precision. Regionalvetenskaplig forskning har inte heller kunnat belägga en entydig kausalitet från infrastrukturinvesteringar till välfärden i en viss region. Den genomgång av internationelllitteratur vi redovisar här pekar trots det på att snabba godstransporter med tåg har förutsättningar att attrahera flöden och påverka tillgänglighet och rumslig struktur. Genomgången indikerar samtidigt att välfärdsvinster även kan erhållas via förändringar i själva strukturen på godstransportmarknaden. Studien bekräftar att metoder för investeringskalkyler vid järnvägsinvesteringar är ett eftersatt område i Sverige.
  •  
7.
  • Bergkvist, Erik, et al. (author)
  • Regional valuation of infrastructure and transport attributes for Swedish road freight
  • 2001
  • In: The annals of regional science. - Berlin : Springer Berlin/Heidelberg. - 0570-1864 .- 1432-0592. ; 35:4, s. 547-560
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • Is it possible to identify regional differences among shippers in their valuation of infrastructure improvements? In this study, the question is analysed using a random utility approach, where parameters are estimated by a logit model. Data consist of a Swedish stated-preference study from 1992. The results indicate that regional differences exist, but that a considerable heterogeneity in the empirical data means that in some cases the results are not robust. However, when industrial mix, shipping distance, and goods values are held constant, the analysis still indicates the existence of regional differences. Independently of the limitations in the results, the study has implications for any infrastructure benefit analysis where parameters from spatial averages are used. The results are based on short-term decisions, and one should recognise that parameters may vary in the mid- and long-term.
  •  
8.
  • Bergkvist, Erik, et al. (author)
  • Taxfree är ett stort problem
  • 1997
  • In: Västerbottens-Kuriren. - Umeå : Stiftelsen VK Press. - 1104-0246. ; , s. 2-
  • Journal article (pop. science, debate, etc.)
  •  
9.
  • Bergkvist, Erik, 1965-, et al. (author)
  • Värderas godstransporter rätt vid järnvägsinvesteringar? : En granskning av Banverkets investeringsmodell
  • 1994
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • I rapporten diskuteras Banverkets samhällsekonomiska kalkylmodell för järnvägsinvesteringar mot bakgrund av debatten om transporter, näringslivets utveckling och sysselsättningseffekter som under senare år förts i Sverige och internationellt. Den centrala frågeställningen är i vilken grad dessa faktorer beaktas i den samhällsekonomiska kalkylen?Banverkets nuvarande investeringsmodell ger inte möjligheter att beräkna de sysselsättningseffekter en investering ger upphov till. Trots det ger kalkylmodellen en möjlighet att approximativt uppskatta samhällets nytta, inklusive värdet av ny sysselsättning, av en investering. Vid större projekt, v projekt avseende "felande" länkar och projekt som initierar betydande trafiköverflyttning riskerar modellens objektsanalys att ge osäkra resultat. I dessa fall krävs nätverksanalys. En nätverksansats ger möjlighet att härleda sysselsättningsförändringar som en endogen del av modellarbetet. Dessutom kan dagens oklara flödesprognoser göras tydligare. Nätverksanalysen ska ses som ett komplement till objektsanalysen. Parallellt med att en sådan analysmodell tas fram bör Banverkets objektsanalys utvecklas vidare. Vi har funnit ett antal punkter där detta kan ske.• Pris- och korspriselasticiteter bör införas för att undvika inkonsistens i flödesprognosen.• Monopolantagande för hela järnvägsmarknaden är alltför långtgående. Inom flera segment råder konkurrens med andra transportslag.• Godstrafikens kalkylvärden är idag lägre än persontrafikens värden. De förändringar som skett inom järnvägssektorn de senaste åren ger skäl att noga följa värderingsförändringar. Nivåfel mellan gods- och passagerarvärden kan bl.a. därför inte uteslutas.• Tidigare studier indikerar att regionala värderingsskillnader förekommer. Här krävs mer ingående analyser.• Transportflödenas internationalisering och intresset för fördelningseffekter innebär att samhällsekonomisk analys för öppna ekonomier bör introduceras i modellen.I rapporten har kalkylen för Botniabanan använts som referens. Vår genomgång indikerar att utredningens resultat är robusta givet att den nuvarande modellramen accepteras. Däremot är det osäkert om det samhällsekonomiska resultatet består vid en utvidgad analys enligt våra förslag. Men eftersom förslagen ger effekter som både är positiva och negativa för kalkylen är nettoutfallet oklart.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Result 1-10 of 11

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Close

Copy and save the link in order to return to this view