| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Nordgren, Lena, et al.
(author)
-
Support as experienced by men living with heart failure in middle age : A phenomenological study
- 2008
-
In: International Journal of Nursing Studies. - : Elsevier BV. - 0020-7489 .- 1873-491X. ; 45:9, s. 1344-1354
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- BACKGROUND: Men living with heart failure (HF) in middle-age experience restrictions limiting their work capacity and/or social activities. To adjust to the life-situation they need support. The meaning of the phenomenon of support is not well known. Thus, formal carers may find it problematic to know how to support patients. AIM: The aim of the current study was to uncover and describe the meaning of the phenomenon of support as experienced by men living with HF in middle age. DESIGN: The study used a caring science perspective and a reflective lifeworld approach based on phenomenological philosophy. PARTICIPANTS AND SETTINGS: Nine men, aged 49-64 years and diagnosed with HF, were recruited from two outpatient HF clinics in Sweden. METHODS: Interviews were used for data gathering. Data were analyzed by means of reflective lifeworld research. FINDINGS: The essence of support as experienced by men living with HF in middle age can be understood as security, and a sense of having control over body and situation. Support is realized in the men's relations to other people; there is however tension between what is supportive and what is not, meaning that even though intentions are good, intended support involves limitations, uncertainties or insecurity. The essence is illuminated by the following meaning constitutes: Support-a tenuous security; Medications-a support for life; Conditional support within the context of formal care; and, Information and knowledge. CONCLUSIONS: The meaning of support as experienced by men living with HF in middle age is multi-dimensional, qualitative and contextual. When the men are supported they gain a sense of security and control, giving them strength to handle their life-situation. A lifeworld-led approach in the context of formal care can help formal carers support men living with HF in middle age.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- German Millberg, Lena, 1958-, et al.
(author)
-
Academic learning for specialist nurses: a Grounded Theory study
- 2014
-
In: Nurse Education in Practice. - Oxford : Elsevier. - 1471-5953 .- 1873-5223. ; 14:6, s. 714-721
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- The aim was to explore the major concerns of specialist nurses pertaining to academic learning during their education and initial professional career. Specialist nursing education changed in tandem with the European educational reform in 2007. At the same time, greater demands were made on the healthcare services to provide evidence-based and safe patient-care. These changes have influenced specialist nursing programmes and consequently the profession. Grounded Theory guided the study. Data were collected by means of a questionnaire with open-ended questions distributed at the end of specialist nursing programmes in 2009 and 2010. Five universities were included. Further, individual, pair and group interviews were used to collect data from 12 specialist nurses, 5-14 months after graduation. A major concern for specialist nurses was that academic learning should be "meaningful" for their professional future. The specialist nurses' "meaningful academic learning process" was characterised by an ambivalence of partly believing in and partly being hesitant about the significance of academic learning and partly receiving but also lacking support. Specialist nurses were influenced by factors in two areas: curriculum and healthcare context. They felt that the outcome of contribution to professional confidence was critical in making academic learning meaningful.
|
|
| 6. |
- Eriksson, Maria, et al.
(author)
-
Mäns våldsutövande - barns upplevelser : en kartläggning av interventioner, kunskap och utvecklingsbehov
- 2006
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- En kartläggning av interventioner, kunskap och utvecklingsbehov. Olika insatser görs för att få män att sluta använda våld mot kvinnor och barn. Under våren 2006 har verksamheterna kartlagts och resultatet redovisas i rapporten. Den konstaterar att det många gånger finns stora brister i verksamheter som är riktade till män när det gäller såväl säkerhet för kvinnor och barn som dokumentation av interventionsmodeller, uppföljningsmodeller m.m. Föreslår ett utvecklingsprogram för dokumentation, uppföljning, utvärdering och fortbildning på området interventioner mot mäns våld mot kvinnor och barn.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Broberg, Anders G, 1950, et al.
(author)
-
Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma - Resultat från en nationell utvärdering
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Barn som bevittnar våld mot en förälder som de är beroende av för sitt välbefinnande utsätts för en form av våld. Barn behöver – i synnerhet under den tidiga barndomen – föräldrar som prioriterar barnets behov framför sina egna. När barnets ena förälder – eller någon annan som bor med familjen – slår eller förgriper sig på den andra föräldern blir barnet känslomässigt övergivet och skyddslöst. Barn kan bevittna våld mot en primär omsorgsgivare under kortare eller längre peri-oder i sitt liv, men ofta innebär det ett liv begränsat av olika typer av makt, övergrepp och förtryck. Sådana upplevelser medför en ökad risk för att barnet utvecklar problem såsom posttraumatisk stress, depression, beteendeproblem och problem med sociala relationer – både inom familjen och med kamrater. Sedan 2007 är socialtjänstens ansvar, för att barn som bevittnat våld får det stöd och den hjälp de behöver, förtydligat i Socialtjänstlagen. Det viktigaste stödet för barn som bevittnat våld mot sin mamma är skydd från fortsatt utsatthet. Internationellt sett är den vanligaste formen av stöd till barn, utöver sådant skydd, samtal i grupp. Det finns dock stora skillnader mellan vilka mål programmen är tänkta att uppnå, vilket medför att utvärderingsstudier använder varierande mått för att bedöma vad som är ett ”lyckat utfall”. Detta försvårar i sin tur jämförelser av utvärde-ringar av dessa program. I Sverige är den vanligaste typen av insats fortfarande indivi-duella samtal, även om gruppverksamheter för barn har blivit vanligare de senaste 10 åren. Kunskapen om effekterna av de metoder som utvecklats inom och utom social-tjänsten för att stödja barn som bevittnat våld mot mamma är fortfarande begränsad internationellt och i Sverige är den i stort sett obefintlig. Göteborgs universitet fick 2008 i uppdrag av Socialstyrelsen att utvärdera effekten av insatser riktade till barn som bevittnat våld mot sin mamma. Syftet med utvärderingen var att studera förändringar i barns hälsa och välbefinnande efter stödinsatser, med ut-gångspunkt i mammors och barns beskrivningar.
|
|
| 9. |
- Norbergh, Karl-Gustaf, 1950-, et al.
(author)
-
Omvårdnad på avancerad nivå : kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden
- 2013
-
In: Omvårdnad på avancerad nivå. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144071459 ; , s. webb artiklar-
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Denna bok och webb är den efterfrågade och fristående fortsättningen på Omvårdnadens grunder. Redan före sin publicering har Omvårdnad på avancerad nivå varit känd för många under det lekfulla arbetsnamnet Omvårdnadens höjder. Innehållet är två sammanflätade delar: en tryckt bokdel och en digital webbdel. Den senare är helt unik i sitt slag. Ett åttiotal forskande och/eller kliniskt verksamma sjuksköterskor har skapat en digital artikelsamling som beskriver tillämpningen av avancerad omvårdnad inom respektive specialistområde. Webbmaterialet innehåller även sammanfattande ljudklipp, frågor samt den tryckta boken i sin helhet så att den kan läsas på exempelvis iPad. Detta är det första bokverket i Sverige som beskriver huvudområdet omvårdnad på avancerad nivå. Utgångspunkten är de sex kärnkompetenser som är gemensamma för alla professioner inom hälso- och sjukvården och som Svensk sjuksköterskeförening rekommenderar bör utgöra en röd tråd med progression genom utbildningarnas nivåer: Personcentrerad vård Samverkan i team Evidensbaserad vård Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling Säker vård Informations- och kommunikationsteknologi Tillsammans bildar bok och webb ett gemensamt och mångfaldigt innehåll för specialistsjuksköterskeutbildningarna. Avsikten är att skapa en grund för dessa utbildningar och deras motsvarigheter där omvårdnad på avancerad nivå kan beskrivas och problematiseras. Instruktioner för hur du kommer åt det digitala materialet finns på omslagets insida.
|
|
| 10. |
|
|
