| 121. |
- Hammarström, Per, 1960-
(författare)
-
Jewish converts to Christianity in Stockholm 1775-1870
- 2020
-
Ingår i: Historisk Tidskrift. - 0345-469X .- 2002-4827. ; 140:1, s. 31-65
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article discusses Jewish integration and assimilation in the light of a study of Jewish converts in Stockholm from 1775, when Jews were allowed to settle in Sweden, to 1870, when they were politically emancipated. In this period, religion was linked to legal, national and social status. Baptism was not only a religious act, but had legal and social consequences. Quantitative analysis shows conversion patterns in birth cohorts and baptismal ages, and fluctuation over time. For the latter part of the period, patterns of inter-confessional marriages and the religious affiliation of children are investigated using the records of the Stockholm Jewish congregation and local parish records of the Lutheran Church. The study also highlights how individual and social circumstances encouraged baptism. The fates of individual converts are examined through diaries, biographies and magazines. In the late 18th- and early 19th century, relatively few Jews converted. Those who did were regarded with suspicion by the Jewish congregation. The Jewish population was segregated from the Christian community to a high degree. From 1810, Jewish families experienced socio-economic advancement and financially successful families developed contacts with the local bourgeoisie. Yet there remained a strong hostility toward Jews, especially among the lower bourgeoisie. The number of baptisms now increased dramatically. Around 20 per cent of the Jews born in 1790-1819 were baptized, but many converts remained in Jewish networks. The largest number of conversions took place during the 1830s, after which numbers dropped. The decrease is explained by the fact that the bourgeoisie became increasingly sympathetic to Jews. Both the bourgeoisie and the Jews supported the demands for political and economic liberalization and no longer perceived baptism as relevant to national affiliation. At the same time, Jews gained more and more rights, which removed nonreligious reasons to convert. In 1838, Jews were granted Swedish citizenship and such restrictions on civic rights that remained were gradually removed. When inter-confessional marriage was made lawful in 1863, the number of conversions dropped to only a few per year. At the same time, the proportion of mixed marriages increased dramatically. The assimilation process continued because the children of these marriages were usually raised in the Christian faith.
|
|
| 122. |
|
|
| 123. |
|
|
| 124. |
- Hammarström, Per, 1960-
(författare)
-
Judarna och stadsbranden : Judisk invandring och integration i det sena 1800-talets Sverige
- 2008
-
Ingår i: Nordisk judaistik - Scandinavian Jewish Studies. - : Nordisk judaistik/Scandinavian Jewish Studies. - 0348-1646 .- 2343-4929. ; 26:1-2, s. 107-132
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this investigation is to analyze aspects of Jewish integration into Swedish society during the decades following the emancipation which was carried out in 1870, by means of investigating how a Jewish migrant group was given space and was able to participate in the local society. The study shows a Jewish middle class evolving and becoming integrated into society. This group which was forced to behave carefully and balance their Jewish and their Swedish identity, came to play an important role as a link between the receiving society and the rest of the Jewish population.
|
|
| 125. |
- Hammarström, Per, 1960-
(författare)
-
Judarnas plats i Göteborg
- 2024
-
Ingår i: Nordisk judaistik - Scandinavian Jewish Studies. - : Nordisk judaistik/Scandinavian Jewish Studies. - 0348-1646. ; 35:1, s. 149-152
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Review of Pia Lindqvist (red.): Plats i staden: Göteborgs judiska artonhundratal. Göteborg: Bokförlaget Korpen, 2023.
|
|
| 126. |
- Hammarström, Per, 1960-
(författare)
-
Judiska konvertiter till kristendomen i Stockholm 1775–1870
- 2020
-
Ingår i: Historisk Tidskrift. - : Svenska Historiska Föreningen. - 0345-469X .- 2002-4827. ; 140:1, s. 31-65
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article discusses Jewish integration and assimilation in the light of a study of Jewish converts in Stockholm from 1775, when Jews were allowed to settle in Sweden, to 1870, when they were politically emancipated. In this period, religion was linked to legal, national and social status. Baptism was not only a religious act, but had legal and social consequences. Quantitative analysis shows conversion patterns in birth cohorts and baptismal ages, and fluctuation over time. For the latter part of the period, patterns of inter-confessional marriages and the religious affiliation of children are investigated using the records of the Stockholm Jewish congregation and local parish records of the Lutheran Church. The study also highlights how individual and social circumstances encouraged baptism. The fates of individual converts are examined through diaries, biographies and magazines. In the late 18th- and early 19th century, relatively few Jews converted. Those who did were regarded with suspicion by the Jewish congregation. The Jewish population was segregated from the Christian community to a high degree. From 1810, Jewish families experienced socio-economic advancement and financially successful families developed contacts with the local bourgeoisie. Yet there remained a strong hostility toward Jews, especially among the lower bourgeoisie. The number of baptisms now increased dramatically. Around zo per cent of the Jews born in 1790-1819 were baptized, but many converts remained in Jewish networks. The largest number of conversions took place during the 1830s, after which numbers dropped. The decrease is explained by the fact that the bourgeoisie became increasingly sympathetic to Jews. Both the bourgeoisie and the Jews supported the demands for political and economic liberalization and no longer perceived baptism as relevant to national affiliation. At the same time, Jews gained more and more rights, which removed nonreligious reasons to convert. In 1838, Jews were granted Swedish citizenship and such restrictions on civic rights that remained were gradually removed. When inter-confessional marriage was made lawful in 1863, the number of conversions dropped to only a few per year. At the same time, the proportion of mixed marriages increased dramatically. The assimilation process continued because the children of these marriages were usually raised in the Christian faith.
|
|
| 127. |
- Hammarström, Per, 1960-
(författare)
-
Kyrkan och judarna : Religiös mångfald i Sundsvall
- 2017
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de sista decennierna av 1800-talet invandrade kanske ett par tusen östeuropeiska judar till Sverige, många med Norrland som slutdestination. Sundsvall blev huvudorten för judarna i Norrland där som mest över 250 judar levde och verkade under en period. Sundsvalls judar sökte upprätthålla ett gemensamt socialt och religiöst liv samtidigt som de integrerades i lokalsamhället, ekonomiskt och socialt. Svenska kyrkans lokala representanter hade få invändningar när det gällde etablerandet av en officiellt erkänd judisk församlingen men källorna speglar en ambivalens i förhållande till den judiska närvaron, i kyrkan såväl som inom andra delar av samhället. Ett sätt för åtminstone vissa delar av kyrkan att hantera invandringen av judar var genom mission. Lågkyrkliga Svenska Israelsmissionen bedrev, med stöd av stiftsledningen, verksamhet i Norrland som gick ut på att, dels öka intresset för judemissionen i församlingar och kyrkliga föreningar, dels bedriva evangeliskt och socialt arbete bland judarna, främst i Sundsvall. Flera judemissionärer var verksamma i regionen under sent 1800-tal. Jag kommer att diskutera denna del av den norrländska kyrkohistorien, mötet mellan en judisk grupp som genom sin församling sökte bevara en judisk identitet i en omgivning av möjligheter och begränsningar och en kyrka som förlorat mycket av sin statsbärande roll men som alltjämt präglades av antijudaism.
|
|
| 128. |
|
|
| 129. |
- Hammarström, Per, 1960-
(författare)
-
Nationens styvbarn
- 2010
-
Ingår i: Släkthistoriskt forum. - 0280-3984. ; :5
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 130. |
- Hammarström, Per, 1960-
(författare)
-
Nationens styvbarn : Judisk samhällsintegration i några Norrlandsstäder 1870-1940
- 2007
-
Ingår i: Svensk kyrkotidning. - Stockholm : Carlsson Bokförlag. - 0346-2153. ; :51-52, s. 664-
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna avhandling är att undersöka vilken ekonomisk och social ställning den judiska minoriteten intog i det svenska samhället under perioden 1870 till 1940. Tidigare forskning har riktat stor uppmärksamhet mot rättsliga och politiska aspekter av den svenska judenhetens historia, mer sällan mot judarna och samhället i en bredare bemärkelse. Andra studier har lyft fram antisemitism på svensk mark utan att koppla fenomenet till en social nivå.Genom en undersökning av hur judiska invandrare, med ursprung i Östeuropa, successivt fogades in i några svenska lokalsamhällen, tar denna avhandling ett bredare grepp på frågan om judarna och samhället. Här undersöks hur den svenska judenheten integrerades i samhället efter det att emancipationen gett judarna fulla medborgerliga och politiska rättigheter. Judarnas ekonomiska och sociala ställning undersöks, liksom den sociala antisemitism som drabbade judarna. Studien rör sig i gränslandet mellan social- och kulturhistoria. Undersökningen visar att merparten av judarna i Sundsvall, en betydelsefull handelsstad i norra Sverige, fick sin försörjning genom en föga lönsam gårdfarihandel under början av undersökningsperioden. Sedan butiks- och grosshandelsrörelser började grundas inleddes en långsam socioekonomisk klättring. I takt med de ekonomiska framgångarna ökade judarnas sociala status, med engagemang i föreningslivet och lokalpolitiken. De framgångsrika familjerna tonade ner sin judiska identitet till förmån för en borgerlig och nationell kultur.Ungefär hälften av den judiska gruppen fick aldrig uppleva framgången utan förblev en marginaliserad grupp, med småhantverk eller gårdfarihandel som försörjningsbas. Det stora flertalet av denna underklass saknade svenskt medborgarskap. En social klyfta vidgades gentemot den judiska borgerligheten. Under hela undersökningsperioden var antisemitismen en kulturell kod i majoritetssamhället, oavsett integration och socioekonomisk framgång. Mycket tyder på att det sociala klimatet blev mer fientligt gentemot judarna efter 1920. Studien visar att nationalstaten Sverige lämnade litet utrymme för multikulturella strukturer. Judarna accepterades som nationens styvbarn men knappast som fullvärdiga svenskar.
|
|
