| 1. |
|
|
| 2. |
-
1968 och pedagogiken
- 2020. - 1
-
Editorial collection (peer-reviewed)abstract
- Som ett av samtidshistoriens mest legendariska år förknippas 1968 med ungdomsuppror, studentrevolter och strejker. Men hur påverkade händelserna kring 68 pedagogiken och utbildningen? Det är den frågan som står i centrum i denna antologi där titelns båda huvudbegrepp förstås i vid mening.1968 står således inte bara för året då studenterna vid Stockholms universitet ockuperade sitt eget kårhus och miljontals människor demonstrerade på gatorna i Paris och många andra storstäder runt om i världen utan också mycket annat som hände vid den här tiden och som kan kopplas till sextio- och sjuttiotalets bredare vänsterradikalisering. Och förutom själva pedagogikämnet handlar det om skolsystemet, universiteten och folkbildningen liksom den vidare diskussionen om hur ett gott samhälle kan skapas med hjälp av skola och utbildning.Samtidigt aktualiseras frågan om vad vi idag, drygt femtio år senare, har att lära av denna tid då man fortfarande var övertygad om att en annan värld – och därmed en annan skola och pedagogik – var möjlig och då det ansågs vara realistiskt att kräva det omöjliga.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Aagaard, Philip, et al.
(author)
-
Tidig repolarisation på EKG - Definitioner, prevalens och prognostisk betydelse.
- 2015
-
In: Läkartidningen. - 1652-7518. ; 112
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Early repolarization defined as antero-lateral ST-segment elevation exists in 1-2 % of the general population and has been considered a benign ECG finding for decades. However, early repolarization, defined as infero-lateral J-waves, has in recent studies been associated with an increased - albeit low - risk of sudden and cardiovascular death. This ECG pattern is present in 3-13% of the general population. However, exercise training can induce all types of early repolarization, and the prevalence in the athletic population rises to 20-90%. There is large variability between sports (higher in endurance athletes) and also throughout the season (higher during times of peak fitness). In athletes, early repolarization, regardless of type, is considered benign. In asymptomatic non-athletes, the absolute risk is too low to use this ECG finding in clinical practice. In individuals with J-wave syndrome, on the other hand, ICD implantation should be strongly considered to prevent sudden cardiac death.
|
|
| 7. |
- Aare, Cecilia, 1959-
(author)
-
Barbro Alvings folkhemsblick exotiserar Norrland
- 2023
-
In: Mediehistorisk tidsskrift. - : Norsk Mediehistorisk Forening. - 2464-4277. ; 20:1, s. 299-323
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- När den legendariska svenska reportern Barbro Alving, signaturen Bang, 1951 åker på reportageresa till det svenska Norrland gör hon sig till talesperson för myndigheternas framväxande välfärdsprojekt. Detta innebär att norrlänningar ska uppfostras till bättre hygien, bättre matvanor och bättre läsvanor. Den här artikeln gör generaliserande värderingar synliga när narratologisk och medieretorisk analys samt stilanalys belyser ett samspel mellan berättarperspektiv och berättarröst i Bangs åtta reportage från Norrland. Analysen visar hur valet av källor återspeglar ett klassamhälle där högre samhällsföreträdare, tillsammans med den berättande reportern, får stå för artikelseriens problemformuleringar samtidigt som framför allt fattiga kvinnors livssituation skildras med medkänsla men sällan någon djupare inlevelse. Med en närmast filantropisk blick görs norrlänningar till föremål för ”folkhemmets” välfärdsförbättrande insatser, samtidigt som de själva inte inkluderas i det ”vi” där reportern och hennes Stockholmsläsare ingår.
|
|
| 8. |
- Aare, Cecilia, 1959-
(author)
-
Den engagerade reportern : Svenska sociala reportage 1910–2010
- 2023. - 1
-
Book (peer-reviewed)abstract
- Sociala reportage skrivs av reportrar som strider för de svaga och avslöjar missförhållanden. Så har det hetat inom yrket, i handböcker och bland genrens supportrar. Men vad döljer sig bakom idealet? Och hur ser engagemanget ut när det omvandlas till text? Den här boken lyfter fram reportage av några av 1900-talets mest hyllade svenska reportrar och synar på vilka sätt texterna förmedlar ett engagemang till läsaren. De narratologiskt grundade analyserna utförs mot en bakgrund av skiftande idéer om en reporters samhällsroll. Det visar sig att engagemanget ofta är tidsanknutet och kan motarbetas av generaliserande värderingar om porträtterade människor. Här blir skillnaden mellan inlevelse och medkänsla avgörande.De valda reportrarna representerar det svenska sociala reportaget vid centrala brytpunkter inom traditionen. Ester Blenda Nordström och Gustaf Hellström har valts för 1910-talet, Ivar Lo-Johansson för åren kring 1930, Barbro Alving för 1950-talet, Jan Guillou för 1970-talet och Maciej Zaremba och Karen Söderberg för 1990- och 2000-talen.
|
|
| 9. |
- Aare, Cecilia, 1959-
(author)
-
Narrativt engagemang och komplex berättarteknik i Gustaf Hellströms krigsreportage
- 2021
-
In: Samlaren. - Uppsala : Svenska Litteratursällskapet. - 0348-6133 .- 2002-3871. ; 142, s. 5-33
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Cecilia Aare, Department of Social Sciences, Södertörn UniversityNarrative Commitment and a Complex Narrative Technique in Gustaf Hellström’s War Reportage (Narrativt engagemang och komplex berättarteknik i Gustaf Hellströms krigsreportage)The 1910s was a dynamic period in Swedish journalism when reporters became professionals and the largest newspapers engaged their own foreign correspondents. A prominent correspondent of the time was Gustaf Hellström, also a famous writer. His reports from France during the First World War, collected in the book 1 1/2 mil härifrån står världens största slag, are known for their dedicated attitude. An assumption in this essay is that such an attitude corresponds to a narrative commitment, which could be divided into narrative empathy and narrative compassion. Using tools from discourse narratology and cognitive narratology, I investigate narrative techniques and strategies at work when a narrative commitment is constructed in the reportages from France. A conclusion is that parallel perspectives and a multitude of voices within the narrative construction connect the individual to the general and convey empathy with all victims of the war, civilians as well as soldiers on both sides. In a final section, I place Hellström’s series of reportages from France within a broader context where I highlight similarites with Stig Dagerman’s series of reportages Tysk höst from 1946 and Svetlana Alexievich’s documentary books from the 1980s and onwards.
|
|
| 10. |
- Aare, Cecilia
(author)
-
Reportern som ett verktyg för att belysa de andra : Narratologiska konsekvenser av den journalistiska ögonvittnespositionen
- 2015
-
In: Tidskrift för litteraturvetenskap. - 1104-0556 .- 2001-094X. ; :1, s. 5-16
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- A reportage is the reporter's story about reality. Even though it details real events, it always presentsa personal interpretation of these events. In contrast to the news article, which primarilyinforms readers, a reportage involves a pronounced degree of personal narration. Normally it is based on the reporter's role as an eyewitness. This essay discusses how the position of the eyewitness establishes narratological structures inthe text, which seem to differ from the structures present in other kinds of non-fiction narrativestold in the first person. For instance, in reading an autobiography, a reader's empathy willbe drawn toward the main character. By contrast, a reportage will direct the reader's empathyaway from the reporter and towards the other. The narratological construction of a reportage may be studied as an interplay between threeinstances: the experiencing reporter, the narrating reporter and the director (the implied reporter).Thus, a three-part model may be utilised in order to help explain, for example, how ahomodiegetic narrator can be combined with external focalisation, and how a character otherthan the experiencing reporter can be internally focalised. It can also illuminate how the textmay employ a form of dissonance between the experiencing and the narrating reporter to serve ajournalistic purpose (displacing the perspective from person – the reporter – to subject-matter).
|
|
