| 61. |
|
|
| 62. |
|
|
| 63. |
|
|
| 64. |
- Eriksson-Zetterquist, Ulla, 1967, et al.
(författare)
-
Searching for new welfare models
- 2017
-
Ingår i: Paper presented at EGOS Copenhagen, 6-8 July, sub-theme 19.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 65. |
- Hallin, Anette, et al.
(författare)
-
First International Research Forum on Guided Tours - Proceedings
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Since the empirical phenomenon of Guided tours involves several aspects, such as tourism, sustainable spatial planning, cultural heritage, the mediation of place through technologies, place marketing ... merand management, Guided tours is a topic well suited for interdisciplinary studies. With this in mind, the first International Research Forum on Guided Tours was hosted by Halmstad University, Sweden on April 23-25th 2009.
|
|
| 66. |
|
|
| 67. |
- Liff, Roy, 1951, et al.
(författare)
-
Offentliga utförarstyrelsers bidrag till strategi.
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten diskuteras om en utförarstyrelse kan inta en kontrollerande eller strategisk funktion. Frågan ställs mot bakgrund av att utförarstyrelser kan uppfattas vara den svaga länken i en styrkedja från fullmäktigeförsamlingar till tjänstemännen i den utförande verksamheten. På det sättet kommer inte styrelsens formella ansvar att matcha mot det reella inflytandet styrelsen har på verksamheten, utan styrelsen tar över ansvaret från verksamhetsledningen. I föreliggande rapport ges en förklaring till varför en styrelse får en viss funktion utifrån den påverkan formella och informella spelregler, s.k. endogena institutioner, får för politikers och tjänstemäns agerande i berednings- och beslutsprocedurer där styrelsen är involverad. Resultatet baseras på intervjuer med styrelsemedlemmar och tjänstemän med beredningsansvar, samt deltagande observation vid styrelsemöte. Studien visar att den kontrollerande funktionen i huvudsak är inriktad på beslutsunderlagets fullständighet, så att det kan klara extern granskning, men inte på tjänstemännens slutsatser och förslag till beslut. Styrelsen har en viktig stödjande funktion då presidiet representerar sjukhuset i kontakter med beställarnämnden och på det sättet påverkar sjukhusets förutsättningar att få ett uppdrag som kan motiveras för sjukhusets medarbetare. Styrelsen har dock en svagt utvecklad strategisk funktion. Det är en följd av en hegemonisk tjänstemannaberedning, ofta utifrån tjänstemännens egeninitierade ärenden, som utmynnar i att endast ett förslag framställs och går till beslut. Vidare skapar en presidieberedning en ärendeorientering i samspelet mellan övriga styrelsens politiker som inte sitter i presidiet. Det ger lite utrymme för dessa politiker till aktivt deltagande i diskussioner och beslut utifrån en samlad helhetsuppfattning om verksamhetens behov och förutsättningar för strategiutveckling. Styrelsen bidrar inte till styrkedjan genom att påverka strategiutvecklingsarbetet. Styrelsens roll i styrkedjan är i stället att bidra till att de strategier som tjänstemännen utformar kan genomföras genom en serie operativa beslut. Styrelsens roll blir på detta sätt väsentlig, men inte som tänkt i en styrkedja där politiker antas distansera sig från tjänstemannaorganisationen och utkräva ansvar av ledningen för denna. De formella och informella spelreglernas, de endogena institutionernas, betydelse för att så har blivit fallet påvisar att det är en sedan länge väl utmejslad funktion som är svår att förändra. Med dessa endogena institutioner i kraft får en icke-politisk styrelse, en s.k. professionell styrelse, svårt att ge de bidrag som den politiska styrelsen ger. En styrmodell som beställare–utförar-modellen kan inte heller förväntas påverka styrelserollen för en utförarstyrelse med de endogena institutionerna intakta.
|
|
| 68. |
- Lindberg, Kajsa, 1969, et al.
(författare)
-
After NPM?
- 2015
-
Ingår i: Offentlig förvaltning. Scandinavian Journal of Public Administration. - 2000-8058. ; 19:2, s. 3-6
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 69. |
-
Offentlig sektor och komplexitet. Om hantering av mål, strategier och professioner
- 2009
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den offentliga sektorn har många kännetecken. Ett av de mest framträdande är dess komplexitet, vilket gäller på många plan. Många olika intressen såsom exploatering och miljöhänsyn kan inrymmas inom en och samma kommun, dvs. inom samma organisation. Politiken levererar per definition motstridiga mål, professionen har andra och administrationen formulerar sina, ibland oberoende av varandra. Målen för verksamheten kan utan vidare variera närmast i det oändliga beroende på vem man frågar. Inget blir enklare av att samhällsorganisationen i sig tenderar att bli alltmer komplex – hyperkomplex är ett ord i tiden. Vi får i boken ta del av studier av hur olika utövare och verksamheter hanterar den komplexitet som offentlig verksamhet innefattar, såsom motstridiga mål, politisk styrning och krav på samverkan över både professionella och organisatoriska gränser. Exemplen är i huvudsak tagna från skola, sjukvård samt kris- och riskhantering. Boken är ett resultat av en konferens, Göteborg Public Management Seminar, som skapats i anslutning till Kvalitetsmässan i Göteborg. Precis som konferensen vänder sig boken till såväl praktiker som forskare.
|
|
| 70. |
|
|
