| 1. |
- Andersson, Jan, et al.
(author)
-
Biologisk recipientkontroll vid kärnkraftverken : Årsrapport för 1993
- 1994
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Recipientkontrollen vid kärnkraftverken omfattar dels en övervakning av spridningen av radioaktiva ämnen, dels undersökningar av kylvattnets påverkan på miljön. Fiskeriverkets Kustlaboratorium ansvarar för den biologiska recipientkontrollen vid landets samtliga kärnkraftverk samt biträder Statens Strålskyddsinstitut vid genomförandet av de radiologiska programmen. I Forsmark och Oskarshamn sker den biologiska kontrollen i samverkan med länsstyrelserna, som är tillsynsmyndigheter för programmen. Vid de övriga två anläggningarna, Ringhals och Barsebäck, har programmets omfattning fastställts i Vattendomstolens slutdomar, varefter Kustlaboratoriet uppdragits att genomföra kontrollen.Den biologiska recipientkontrollen består dels av långsiktiga program för att följa främst fisk- och bottenfaunasamhällenas utveckling, dels av mer speciella insatser som kan föranledas av t ex observationer i dessa basprogram. Ett aktuellt exempel är de undersökningar som vi anser vara motiverade med anledning av att iakttagelser i Biotestsjön i Forsmark och i Hamnefjärden utanför Oskarshamnsverket tyder på att könsorganen kan skadas hos fiskar som vistas i varmt vatten.I kontrollarbetet ingår att årligen sammanställa och rapportera de observationer som görs. Dessa årsrapporter överlämnas till bolagen och till länsstyrelserna under början av året. Ungefär vart femte år görs dessutom sammanfattande beskrivningar av undersökningsresultaten. Totalt sett är kontrollprogrammen omfattande och ger ett avsevärt bidrag till den svenska miljöövervakningen — inte minst då undersökningarna även täcker referensområden. Det kan alltså finnas ett intresse även för en större publik att ta del av resultaten, varför vi från och med detta år avser publicera årsrapporterna i samlad form i vår serie ”Kustrapport”. Resultaten från Forsmark, Oskarshamn och Ringhals presenteras i årets rapport. Beroende på att Vattendomstolens slutbehandling av Barsebäcksverket pågick under 1993 förelåg vissa oklarheter i kontrollprogrammets form och genomförande. Från och med innevarande år genomför dock Kustlaboratoriet kontroll enligt ett fastställt program, och vid nästa års rapportering kan resultaten från samtliga kärnkraftverk presenteras.
|
|
| 2. |
- Andersson, Jan
(author)
-
BIOLOGISK RECIPIENTKONTROLL VID OSKARSHAMNSVERKET : Årsrapport för 1991
- 1992
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den biologiska kontrollen av vattenrecipienten vid Oskarshamnsverket har efter 1988 bedrivits i enlighet med vad som föreslagits i brev från Naturvårdsverket (SNV) till OKG 1988-12-13 (SNV 82-5377-88) med överenskomna kompletteringar enligt brev från OKG till SNV 1989-03-06. Ett biologiskt kontrollprogram för vattenrecipienten fastställdes av länsstyrelsen i Kalmar 1990-12-27.Basundersökningar inför lokalisering av ett kärnkraftverk till Simpevarpshalvön inleddes redan 1962 och vissa moment har pågått sedan dess. Vissa av undersökningarna har hela tiden bedrivits parallellt i Simpevarp och i ett referensområde, Kvädöfjärden, nära Valdemarsvik (Figur 1). Det senare området har tidigare benämnts ”Jämförelseområdet”. Verksamheten under 1980-talet tom 1988 presenterades under sommaren 1990 i en serie om tio rapporter med svensk och engelsk sammanfattning (se litteraturlista).Årsrapporten redovisar översiktligt kontrollverksamheten under 1991 tillsammans med preliminära resultat, främst från de moment som följer långsiktig utveckling hos fisk, bottendjur och algsamhällen.
|
|
| 3. |
- Andersson, Jan
(author)
-
BIOLOGISK RECIPIENTKONTROLL VID OSKARSHAMNSVERKET : Årsrapport för 1992
- 1993
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den biologiska kontrollen av vattenrecipienten vid Oskarshamnsverket har efter 1988 bedrivits i enlighet med vad som föreslagits i brev från Naturvårdsverket (SNV) till OKG 1988—12—13 (SNV 82—5377—88) med överenskomna kompletteringar enligt brev från OKG till SNV 1989—03—06. Ett biologiskt kontrollprogram för vattenrecipienten fastställdes av länsstyrelsen i Kalmar 1990—12—27.Basundersökningar inför lokalisering av ett kärnkraftverk till Simpevarpshalvön inleddes redan 1962 och vissa moment har pågått sedan dess. Vissa av undersökningarna har hela tiden bedrivits parallellt i Simpevarp och i ett referensområde, Kvädöfjärden, nära Valdemarsvik (Figur 1). Det senare området har tidigare benämnts ”Jämförelseområdet”. Verksamheten under 1980-talet t.o.m. 1988 presenterades under sommaren 1990 i en serie om tio rapporter med svensk och engelsk sammanfattning (selitteraturlista). Årsrapporten redovisar översiktligt kontrollverksamheten under 1992 tillsammans med preliminära resultat, främst från de moment som följerlångsiktig utveckling hos fisk, bottendjur och algsamhällen.
|
|
| 4. |
- Andersson, Jan
(author)
-
Insamling av zooplankton för uppfödning av fisklarver i kylvattenrecipienter
- 1993
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Två system för anrikning och insamling av naturligt zooplankton i kylvattenrecipienter har utvecklats för odling av fiskyngel. Det första bygger på anlockning med undervattensljus och pumpning av organismerna till flytande odlingsenheter. Systemet är automatiskt och drivs av elström från landnätet. Den tekniska tillgängligheten har varit god. Planktonorganismerna har storlekssorteras genom att nätkassar monterats runt lamporna. Vid Oskarshamnsverket har i genomsnitt insamlats 45—565 g zooplankton per lampa och natt. Insamlingssystemet bedöms vara användbart i produktiva områden med måttlig vattenomsättning. Det andra systemet avfiltrerar plankton ur kylvattenströmmen med roterande håvar. Rotationen drivs av vattnets rörelseenergi, och håvarna rengörs kontinuerligt med högtrycksspolning. Det på plankton anrikade vattnet från håvarna pumpas kontinuerligt till ett sorteringsverk, där oönskade storleksfraktioner avlägsnas, varefter vattnet fördelas till odlingsenheterna. Funktionen har prövats vid Forsmarksverket och befunnits vara lovande. I medeltal insamlades 280 g zooplankton per dygn under en period av ca fem veckor. Båda systemen befinner sig i ett tidigt stadium av utveckling och har inte uppnått sin fulla potential. Förbättringar föreslås och diskuteras.
|
|
| 5. |
- Andersson, Jan, et al.
(author)
-
Odling av fiskyngel i kylvattenrecipienter
- 1993
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Försök med odling av fiskyngel från larvstadiet till en för utsättningar ändamålsenlig storlek har genomförts i kylvattenrecipienterna för kraftverken i Oskarshamn och Forsmark. Abborre (Percafluviatilis) och gös (Stizostedium lucioperca) har använts som modellarter. Ett odlingssystem med flytande täta odlingskassar har utvecklats, och den enda födokällan har varit naturligt zooplankton, som insamlats med för ändamålet utvecklade anrikningssystem. Ljusets betydelse för tillväxt och överlevnad har studerats. Belysning av odlingskassama under hela dygnet har visat sig gynna tillväxten. Vidare har yngeltäthetens betydelse i relation till födotillgången undersökts. Abborre har odlats i höga tätheter med upp till 82% överlevnad och god tillväxt. Vid odlingförsök i Forsmark producerades som bäst i en enhet besatt med 25 000 abborrlarver ca 7 000 yngel med en längd av ca 3 cm; överlevnaden var alltså 28%. Gösyngel har odlats vid Oskarshamnsverket. Det sista försöksåret producerades diygt 2 000 yngel. Kannibalism har orsakat betydande mortalitet; överlevnaden var som bäst 12%. Kannibalismens orsaker diskuteras och förslag till förebyggande åtgärder framföres.
|
|
| 6. |
- Andreasson, Sten, et al.
(author)
-
Undersökning av kustfisket i Bottniska viken 1991
- 1993
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Fiskeriverkets utredningskontor i Luleå och Härnösand samt kustlaboratoriet i Öregrund har utfört en kartering av kustfisket i Bottniska viken. Fyra områden har studerats under 1991, Gräsö, Hornslandet, Holmön och Råneå skärgård. Områdenas omfattning och lägen framgår av figur 1. Undersökningen ingår som en del i Kustfiskeprojektet och har genomförts i form av en enkätundersökning. Syftet har varit att få en bild av fisket i respektive område; i vilken utsträckning fiske bedrivs, med vilka redskap det fiskas, hur stort fångstuttaget är samt fördelningen mellan fritids- och yrkesfiske. Framförallt har fritidsfisket belysts, eftersom omfattningen och strukturen av detta fiske varit dåligt känd.
|
|
| 7. |
- Astrauskas, Andrius, et al.
(author)
-
Distribution and abundance of young pelagic fish : monitored by hydroacoustics in two coastal areas in the SW Bothnian Sea
- 1994
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The distribution of young pelagic fish in autumn was studied by hydroacoustic techniques in two coastal areas in the SW Bothnian Sea, one exposed to cooling water from a nuclear power plant and the second a reference area free from local disturbance. Generally, herring young-of-the-year dominated among pelagic fish and often constituted over 80% of the total numbers of fish counted. Young herring were concentrated to certain parts of the studied archipelagos, predominantly to the more shallow waters and to the outer parts of the small inlets commonly occurring in these coastal areas. When comparing the results of subsequent visits in the different study areas, it was evident that the estimated densities often varied markedly between days, although the distributionpatterns did not change. This was interpreted as an effect of migrations in and out of waters too shallow to be monitored by echosounder techniques. In September young herring evidently still depends upon an access to sheltered and very shallow habitats. Abundances of herring fry were higher in the cooling water exposed area compared to the reference, supporting earlier observations on positive temperature effects on fishrecruitment at this nuclear power plant.
|
|
| 8. |
- Blom, Agneta
(author)
-
Kustlaboratoriets rapporter : 1970— 1992
- 1993
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Fiskeriverkets kustlaboratorium bildades 1 juli 1991. Personalen hade tidigare ingått i Naturvårdsverkets kustvattenenhet. Denna formaliserades i slutet av sjuttiotalet men växte fram redan kring 1970, då den radioekologiska sektionen utökade sina ekologiska undersökningar inom ramen för ”Kustundersökningen”och ”Värmegruppen”. Som ett led i en allmän nedläggning av Naturvårdsverkets laboratorier avvecklades enheten 1992. Kustlaboratoriet har anförtrotts att sammanställa föreliggande lista över enhetens alla rapporter 1970—1990. Vi har dessutom lagt till våra egna för 1991 och 1992. Fortsättningsvis kommer vi att i några ”Kustrapporter” per år publicera innevarande och föregående årsrapporter från laboratoriet.
|
|
| 9. |
-
Conference for Coordination Between Estonia, Latvia, Lithuania and Sweden on Fishery Investigation in the Baltic : Karlskrona, Sweden 10-12 February 1993. Arranged in cooperation with Östersjöinstitutet, The Baltic Institute
- 1993
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Conference for coordination between Estonia, Latvia, Lithuania and Sweden on fishery investigations in the Baltic. Karlskrona, 10-12 February 1993. Convened by the Swedish National Board of Fisheries incooperation with The Baltic Institute.1. The Conference was held from 10-12 February 1993 on the premises of The Baltic Institute, Karlskrona. It was attended by Mr. Lauri Vaarja, Director-General of the National Estonian Board of Fisheries, by Mr. Andris Ukis, Vice-Minister, Latvian Ministry of Maritime Affairs, Mr. Algirdas Rusakevicius, Deputy Minister, Lithuanian Ministry of Agriculture and their advisors, in all ten participants from the Baltic countries. It was further attended by the Permanent Representative of Estonia to the Food and Agriculture Organization, Ambassador Elena Askerstam, by Mr. Johân H. Williams, Nordic Council of Ministers, and by 12 participants from Sweden. Annex 1 contains the list of participants.2. The Conference was opened by Dr. Per Wramner, Director-General, Swedish National Board of Fisheries, Göteborg. In his opening statement Dr.Wramner welcomed the participants from Estonia, Latviaand Lithuania and explained the purpose of this meeting which had been made possible through the allocation of funds from the Swedish Ministry of Agriculture and the Swedish Agency for International Technical and Economic Cooperation (BITS). The need for cooperation in fishery investigations between the Baltic Statesand Sweden is obvious as the same marine living resources are used by all four countries. Sweden also realizes the need for updating the hardware and software for fishery investigations in the Baltic States and for training on different levels andreferredto letters received from responsible ministers in the Baltic countries. The full statement is in Annex 2.3. Mr. Svante Ingemarsson, Deputy Governor ofthe County of Blekinge, briefed the participants about the history of Karlskrona and pointed out its central position in the Baltic. Mr. Åke Landqvist, Executive Officer of the hosting institute, outlined the activities and facilities of The Baltic Institute.4. Since Dr. Wramner was unable to attend the whole meeting he asked for nominations of a Chairman and a Rapporteur. Dr. Armin Lindquist was elected Chairman and Dr. Jan Thulin Rapporteur.5. The Chairman introduced Mr. Johan Williams, from the Nordic Council of Ministers, and suggested that a presentation of the Council's activities in fisheries be included in the Agenda. He requested comments on the Preliminary Agenda and timetable. As there were no amendments proposed the Agenda was adopted.6. In accordance with the Agenda the Chairman then asked for information on present fishery investigations in the Baltic States and how they are funded.7. Mr. Vaarja from Estonia reviewed the organization of the National Estonian Board of Fisheries and its activities. Dr. Aps suggested a project idea on Fisheries information management system and Dr. Järvik outlined the research work at the Estonian Marine Institute. Details of the presentation are found in Annex 3. During the ensuing discussions the suggestion was made by Estonia that a common system for fishery statistics in the Baltic be established. The need for coastal investigations was also stressed.8. In his intervention Mr. Ukis from Latvia presented a brief review of Latvian fisheries and referred to the special difficulties arising from the high seas fleet which since independence is under Latvian flag, and those offinding necessary funds for research programmes. Dr. Vitinsh pointed out the heavy reduction of both personnel and facilities, which has limited research activities to the Baltic area under Latvian jurisdiction. Joint hydroacoustic investigations are considered to be of highest priority. There are great difficulties in finding funds for the running of the rather new Latvian research vessel. He pointed out that she had been used in international investigations but as present equipment no longer meets modern standards new acoustical instruments are urgently needed. Both he and Dr. Melnis stressed the importance of that the coastal fish monitoring supported by BITS should be further developed, Annex 4.9. Mr. Rusakevichius from Lithuania advised that a fishery administration structure has not yet been established. Lithuania has a rather big fleet of high seas fishing vessels which is largely out of order. Lithuanian fishery investigations in the Baltic are limited to coastal waters, including the Couronian lagoon. There is no vessel for fishery research. Increased cooperation with Latvia in fishery investigations is warranted. Presently inland fisheries have gained high importance, Annex 5. Dr. Toliushis described his work with electricfishing equipment, which is considered to be an effective method of selecting fish according to size. It works with impulse current and can be used in both fresh and salt waters; Dr. Toliushis offered his institute’s cooperation.10. Mr. Williams outlined the activities of the Nordic Council of Ministers. He presented a proposal for organized cooperation between the fishery administrations of countries bordering the Baltic, The Baltic Fisheries Cooperation Committee, with the task of establishing a firm network (see page 31).11. Dr. Neuman, from the Institute of Coastal Research, outlined the established cooperation in coastal areas in the three Baltic countries, Finland and Sweden, in polluted and in reference areas,and made proposals for a continuation and modification of the present system, supported by BITS and the Nordic Council of Ministers. Dr. Thulin reviewed the activities in the Baltic of the Institute of Marine Research and earlier cooperation with institutes in the Baltic countries. Dr. Sellerberg presented the new Baltic Sea Research Station in Karlskrona, belonging to the Swedish National Board of Fisheries. Prof. Ackefors informed about aquaculture activities in the Baltic area, particularly of salmon, and stressed thei mportance of following international quarantine standards at transfers and introductions of new strings and species. Messrs. Grip and Sjöberg referred to the extensive monitoring programme for environmental control, both in coastal areas and in the open sea.12. In this context Mrs. Bergquist drew the attention of the participants to a paragraph concerned inter alia with coastal lagoons, wetlands, fishery biology and pollution in a document prepared for the forthcoming Diplomatic Conference on Resource Mobilization of the Baltic Sea Environmental Programme, to be held on 24-25 March 1993 in Gdansk, Poland.13. The Chairman then summarized the information provided by listing five possible main areas of common interest. These were: (a) fishery statistics, (b) acoustic investigations, (c) integrated coastal fishery management, (d) oceanographic surveys, (e) aquaculture. He then asked the participants to elaborate their views on the most urgent needs in the Baltic. The meeting was adjourned for further work within the delegations and within smaller groups.14. After resuming the session the following proposals were presented:• Establishing a network for extended fisheries cooperation between the states bordering the Baltic Sea• Acoustic assessments of fish stocks in the Eastern Baltic, Latvia, Estonia, Lithuania and Sweden• Research on migratory fishes.• Artificial spawning grounds for Baltic herring.• Research on natural crayfish stocks.• Assessment and monitoring of coastal fish resources.15. After a discussion the Chairman summarized this by concluding that the proposals on fishery statistics, acoustics and coastal monitoring were the most urgent ones in all countries. The participants then continued elaborating details of these proposals, which are given in full in Annexes 6-8.16. After thorough discussions the Conference stressed the need for the Baltic countries to seek the highest national priority for the proposals endorsed.17. The Chairman thanked the participants for the cooperative spirit during the discussions and closed the Conference on 11 February 1993, 16.00 hrs.18. The Report was adopted on 12 February 1993, at 09.30 hrs.
|
|
| 10. |
-
Fritidsfiske : 90
- 1991
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Hela 2,8 miljoner personer i åldersgruppen 18-74 år är intresserade av fritidsfiske. Intresset är störst i de norra delarna av landet. 800 000 säger sig vara intresserade men har inte fiskat under de senaste 12 månaderna.Vid en jämförelse med andra fritidsaktiviteter är fritidsfisket den viktigaste för knappt 140 000 och lägger man till svarsalternativbet "en av de viktigaste.." ökar siffran med ytterligare 700 000 personer.Drygt 360 000 fritidsfiskare fiskar mer än 20 gånger på ett år. Den största gruppen av de som fiskar ( 1,2 miljoner ) fiskar mellan 1-5 gånger. Även vad gäller antalet gånger man fiskar är det norra Sverige som visar de högsta värdena. Fritidsfiskets omfattning har varit stabilt under 1970- och 1980-talen. Knappt hälften av de som fritidsfiskar utövar sin fritidsaktivitet på vintern. Hela 30 % av de fritidsfiskande anser att de fiskar mer sällan nu än för tio år sedan.Bara 7 % anser att de fiskar oftare nu än för tio år sedan.Klart dominerande är fisket i " övriga insjöar " och i " åar och älvar " jämfört med fisket i havet. Drygt 1 miljon fritidsfiskare har fångat sin fisk enbart i sötvatten. För kustfisket har ostkusten inkl. Gotland fått det högsta värdet. Hela 738 000 fritidsfiskare har inte närfiskat någon gång under de senaste 12 månaderna. Med närfiske menar vi fiske inom 30 km. från den ordinarie bostaden.1,1 miljoner fiskare har använt fritidshus som utgångspunkt för sitt fiske. Drygt 600 000 fritidsfiskare turistfiskade under det senaste året. Med turistfiske menas fiske som kräver att man är borta från hemmet/fritidshuset och övernattar minst en natt. En uppskattning av fisketillfällen vid turistfiske ger 5,3 miljoner tillfällen/dagar på ett år. Hela 990 000 personer har själva eller genom någon i hushållet tillgång till markområde som det hör fiskevatten och fiskerätt till.Mete är det fiskesätt som de flesta fiskare har använt. Så många som 75 % av de fiskande har metat. 70 % har enbart fiskat med handredskap (sportfiskat). 14 % har enbart fiskat med andra redskap än handredskap. Hela 404 000 fritidsfiskare av 588 000 som fångat saltvattenfisk har enbart använt handredskap. Detsamma gäller för de som fångat laxartad fisk nämligen 407 000 av 578 000 totalt. En jämförelse med 1973 års fiskevattenutredning visar att handredskapsfisket är ungefär likartat medan däremot fisket med enbart andra redskap ökat från 75 000 (år 1973) till 280 000 fiskare (1990). Gruppen som använt både handredskap och andra redskap har minskat från 490 000 (år 1973) till 275 000 (1990). Drygt 930 000 personer äger eller disponerar nät.Den totala fångsten för samtliga fritidsfiskare i åldern 18 -74 år uppgick till mellan 34 100 ton till 52 700 ton. Vi har också valt att plocka bort de som fångat mer än 100 kg av någon av våra grupper av fiskslag för att till viss del ta bort de som svårligen kan kallas fritidsfiskare. Resultatet blir då ett intervall mellan 26 700 ton till 38 900 ton. 50 % av de fiskande har uppgett att de fångat allt eller nästan allt av sin fångst i sötvatten mot 31 % som fått allt eller nästan allt i saltvatten. Endast 9 % av de fiskande anser sig få större fångst nu jämfört med för tio år sedan, medan hela 37 % får mindre fångst an för tio år sedan.När man frågar hur nöjd man är med sitt fritidsfiske finner man att 13 % är mycket nöjda och 63 % ganska nöjda mot 10 % som är missnöjda.13 % anser att det är mer trivsel nu än för tio år sedan mot 16 % som anser att det är mindre trivsel nu. Hela 54 % anser att fritidsfisket försämrats på grund av miljöförändringar vilket är en hög siffra med tanke på att 25 % inte haft någon uppfattning i frågan. Av fritidsfiskarena anser 89 % att miljön är mycket viktig eller ganska viktig för fisket.70 000 personer deltar aktivt i fiskevårdsarbete. När vi frågade alla personer (fritidsfiskare och inte fritidsfiskare) svarade hela 1,4 miljoner att de gärna eller kanske skulle vilja medverka i fiskevårdsarbete.Hinder som motverkar fritidsfisket är brist på fiskevatten med goda fångstmöjligheter samt otillfredställande miljö i och kring vattnet.På en fråga om inställningen till en allmän fiskevårdsavgift (ca 50 kr) har vi fått ett klart positivt svar. Frågan ställdes till samtliga i undersökningen och 55 % var positiva mot 1 1 % negativa. Samma fråga till de fiskeintresserade gav 62 % positiva mot 17 % negativa. Utgifterna för fritidsfisket har vi uppskattat till cirka två miljarder och då har vi inte räknat in kostnader för båt, fritidshus, husvagn och liknande som till viss del kan anses höra till fritidsfiskekostnader. Den totala omsättningen är alltså avsevärt mycket högre än vad vi angett här.
|
|
