| 1. |
- Edvardsson, Bo, 1944-
(författare)
-
Att frigöra människors resurser genom samhällsnyttigt arbete : Ett problematiskt beredskapsarbetsprojekt
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att bidra till att klargöra hur mänskliga resurser kan frigöras i socialt arbete. Ett beredskapsarbetsprojekt studerades genom intervjuer med berörda tjänstemän, arbetsledare och deltagare. En pådrivande person saknades i detta projekt som var behäftat med vissa problem såsom avsevärd frånvaro. Ett antal hypoteser för en handlingsinriktad frigörelseteori ställs upp.
|
|
| 2. |
- Edvardsson, Bo, 1944-
(författare)
-
Begreppen form och innehåll för tänkande om och inom socialt arbete
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att tydliggöra och något teoretisera kring begreppen form och innehåll, särskilt rörande socialt arbete. Inriktning mot form respektive innehåll konkurrerar i tänkande och handlande. Ett antal teser kring form och innehåll presenteras.
|
|
| 3. |
- Edvardsson, Bo, 1944-
(författare)
-
Framgångsmedvetande i socialt arbete
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På grundval av tre olika empiriska material analyseras framgångsmedvetande i socialt arbete. Innehållsfaktorer bedöms av källorna som mycket viktigare än formfaktorer. Beträffande lokalisering av faktorer bedöms socialarbetar-faktorer och faktorer i relationen socialarbetare-klient som klart viktigast. Faktorer hos klienter och i den sociala omgivningen framträder mindre i bedömningarna. Resultaten antyder även skillnader mellan fall- och situationsspecifikt framgångsmedvetande respektive allmänt framgångsmedvetande.
|
|
| 4. |
- Edvardsson, Bo, 1944-
(författare)
-
Förföljande strategier vid ett omhändertagandefall i socialt och barnpsykiatriskt arbete
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett barnomhändertagandefall med bl.a. barnavårdsutredning och barnpsykiatrisk utredning granskas kritiskt och med fokus på begreppet "förföljande strategier". Ett betydande antal förföljande strategier från socialtjänst och barnpsykiatri gentemot mor och barn framgår tydligt av materialet och specificeras. Hypoteser kring hur förföljande strategier uppkommer formuleras.
|
|
| 5. |
- Edvardsson, Bo, 1944-
(författare)
-
Kritiskt tänkande som resurs
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med rapporten är att studera begreppet kritiskt tänkande och dess betingelser samt att något bidra till att stärka kritiskt tänkande som resurs. Ansatsen är teoretisk och explorativ. Försök görs att avgränsa, precisera och ange kärnan hos kritiskt tänkande. Begreppet verkar rymma ett centralt moment av "utmaning" mot något. Marcuses tes om att kritiskt tänkande blivit mindre accepterat i det avancerade industrisamhället ifrågasätts - bilden är mer komplex. Inom varje organisation finns tolerans- respektive tabuområden för kritiskt tänkande. För enskilda människor har kritiskt tänkande överlevnadsvärde, men samtidigt verkar finnas en fruktan i samhället för kritiskt tänkande. Ett stort antal kritiska traditioner finns i samhället och vissa dimensioner i dessa kan urskiljas, t.ex. värdebasens bredd. Kritiskt tänkande och kritik kan betraktas ur ett processperspektiv med sex steg: kritikbetingelser, kritikskapande, kritikförmedling alternativt kritiskt handlande, kritikhantering, kritikeffekter och återverkan av effekterna på de föregående stegen. Inom kritikhanteringen kan olika slag av kritikavvärjande strategier urskiljas, t.ex. undvikande, avledande, avvisande, motangrepp. Några utdrag ur olika kritiska texter återges och kommenteras. I samtliga fall finns en motsättning och ett ställningstagande för den ena sidan samt en kritisk begreppsapparat. Det exemplifierade kritiska tänkandet verkar vara underkastat ett slags selektivitetens grundvillkor. Utgående från begreppen makt och intresse samt från allmänna erfarenheter formuleras en stödja-kväva-teori för kritiskt tänkande. Intressenter söker stödja respektive kväva kritiskt tänkande utifrån sina intressen och sin makt. Utifrån exempel konstateras att förekommande definitioner av kritiskt tänkande på olika sätt görs disciplinerande, dvs. de uppmuntrar inte till kritiskt tänkande utanför vissa givna ramar. Definititionerna har ofta karaktären av "matningsdefinitioner", dvs. ställningstagande förutsätts ske till givna påståenden som man blir "matad" med, och bortser från behovet av att ställa kritiska frågor. Utifrån en bristanalys konstateras ett behov av mer utvecklat kritiskt tänkande i socialt arbete. Sådant skulle dock förskjuta existerande maktbalanser inom organisationerna. Enligt stödja-kväva-teorin för kritiskt tänkande så kan kritiskt tänkande utvecklas inom socialt arbete i den utsträckning som starka intressenter tolkar situationen så att det ligger i deras intresse.
|
|
