221. |
- Persson, Anders, 1956-, et al.
(författare)
-
Kan läraryrkets hemligheter motstå kvalitetsarbetets styrning av lärarutbildningen?
- 2010
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Lärarutbildningen är en yrkesutbildning på vetenskaplig grund. I vårt paper undersöker vi vad det innebär att lära till lärare i samspelet och spänningarna mellan praxiskunskap, kvalitet och profession. Praxiskunskap är yrkets tysta kunskap som kommer till uttryck i bland annat undervisningspraktikens krav, skolans villkor och socialt relationsarbete. Kvalitet är föreställ- ningar om vad som är en god lärarutbildning och hur dessa tar sig uttryck i en extern styrning omvandlad till kvalitetsarbete. Där möts graden av måluppfyllelse, utbildningskvalitet och vetenskaplig kvalitet. Profession är en motsägelsefull konstruktion som i någon mening intar en mellanställning mellan praxiskunskap och kvalitet genom att förkroppsliga både yrkesmakt och uppdragsgivares styrning av yrkesutövare. Genom att relatera våra egna undersökningar av styrning, lärares yrkesutövning och villkor – t.ex. Perssons artikel Nöjda som lärare, missnöjda som anställda - skolexistens mellan mening och missnöje (2006) och Ranagårdens doktorsavhandling Lärares lärande om elever (2009) – till det konkreta kvalitetsarbete vi är involverade i inom lärarutbildningen i Halmstad vill vi försöka besvara två frågor: 1. Finns det gränser för extern styrning av och insyn i läraryrket och hur konstitueras de i så fall?; 2. Vad vinner och förlorar vi på att läraryrket avförtrollas?
|
|
222. |
|
|
223. |
|
|
224. |
- Persson, Anders, et al.
(författare)
-
Karl Ove Knausgård : intimt offentliggörande
- 2015
-
Ingår i: Sociologi genom litteratur : skönlitteraturens möjligheter och samhällsvetenskapens begränsningar - skönlitteraturens möjligheter och samhällsvetenskapens begränsningar. - 9789179242701 ; , s. 189-201
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många av de dolda observationer som Erving Goffman och andra sociologer gjorde på 1950- och 1960-talen skulle i dag knappast ha kunnat genomföras av etiska skäl. Mot den bakgrunden kommer jag i föreliggande text att reflektera över hur skönlitteratur kan användas för att komma bakom de fasader som skyddar backstage från insyn. Skönlitteratur används då som ett slags ställföreträdande erfarenhet förmedlad av personer som ofta är mycket skickligare observatörer än de som vanligtvis är informationskällor i sociologisk forskning. Det finns en omfattande litteratur som går bakom såväl privatlivets som det offentliga livets fasader, men här kommer jag endast att använda ett verk – Karl Ove Knausgårds nästan 3 700 sidor långa sexbandsverk Min kamp – för att illustrera hur skönlitteratur kan användas för att komma bakom fasaderna i det Goffman kallar interaktionsordningen.
|
|
225. |
- Persson, Anders, et al.
(författare)
-
Karl Ove Knausgård : intimt offentliggörande
- 2016. - Talbok
-
Ingår i: Sociologi genom litteratur : skönlitteraturens möjligheter och samhällsvetenskapens begränsningar - skönlitteraturens möjligheter och samhällsvetenskapens begränsningar.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många av de dolda observationer som Erving Goffman och andra sociologer gjorde på 1950- och 1960-talen skulle i dag knappast ha kunnat genomföras av etiska skäl. Mot den bakgrunden kommer jag i föreliggande text att reflektera över hur skönlitteratur kan användas för att komma bakom de fasader som skyddar backstage från insyn. Skönlitteratur används då som ett slags ställföreträdande erfarenhet förmedlad av personer som ofta är mycket skickligare observatörer än de som vanligtvis är informationskällor i sociologisk forskning. Det finns en omfattande litteratur som går bakom såväl privatlivets som det offentliga livets fasader, men här kommer jag endast att använda ett verk – Karl Ove Knausgårds nästan 3 700 sidor långa sexbandsverk Min kamp – för att illustrera hur skönlitteratur kan användas för att komma bakom fasaderna i det Goffman kallar interaktionsordningen.
|
|
226. |
- Persson, Anders
(författare)
-
Klart vi ska slumplyssna!
- 2010
-
Ingår i: Språktidningen. - Stockholm : Språktidningen i Sverige. - 1654-5028. ; :5 (oktober 2010), s. 52-53
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
227. |
|
|
228. |
- Persson, Anders, 1974-
(författare)
-
Kolonisatör eller turist? : Frågor och arbetsuppgifter i svenska historieläromedel under en tid av kunskapsideologisk förhandling
- 2019
-
Ingår i: Nordic Journal of Educational History. - Umeå : Umeå University Library. - 2001-7766 .- 2001-9076. ; 6:2, s. 45-72
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Coloniser or tourist? Questions and exercises in Swedish history textbooks, 1927-2015The history of History as a Swedish school subject has usually been based on two sources: curriculum plans and textbook narratives. Drawing upon more than 900 exercises that occur in 72 history textbooks published 1927-2015, this article primarily examines which different approaches to history that have been prearranged to the pupils during the second half of the last century. It is shown that a great majority of the exercises, throughout the whole period of time, prescribes a simple reproduction of unchallenged truths. It is also argued that both disciplinarian assignments and aesthetic tasks, seem to appear at least as often before, as after, the 1970s. Subsequently, especially in the 1990s, the exercises occasionally ask for the individual student's own opinions - without demanding them to consider any historical circumstances. Accordingly it is argued that while the former category of exercises most often enjoin the distanced view of the uninvolved tourist, the latter rather instructs the pupil to embrace the coloniser's self-centred perspective of the past.
|
|
229. |
|
|
230. |
|
|