| 9691. |
- Nilsson Jannesson, Erik B, 1979-
(författare)
-
Strategi och styrning inom mjukvaruproduktion
- 2008
-
Ingår i: Nordisk workshop XIII i ekonomi- och verksamhetsstyrning, Linköpings universitet. ; , s. 1-26
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Min doktorsavhandling syftar till att öka kunskapen om och förståelsen för hur strategisk kongruens och integrerad styrning samverkar i ett företags strävan efter konkurrenskraft. påverkar företags konkurrenskraft. Den analysmodell som används för detta är i grunden anpassad efter en industriell kontext där fokus ligger på produktion av fysiska varor. Mitt fallföretag, Saab AB, består dock i princip alla produkter av en betydande del mjukvara. Att analysmodellen relaterar till produktion av fysiska varor blir därmed problematiskt när produktionsstrategi och -styrning skall diskuteras. Detta i och med mjukvarans immateriella karaktär. Syftet med denna artikel är därför att diskutera huruvida analysmodellens variabler också kan tillämpas på mjukvaruproduktion och hur dessa i så fall kan operationaliseras i den kontexten. Artikeln är av konceptuell karaktär där utgångspunkten är en diskussion kring variablerna produktionsstrategi, kapacitets- och planeringsstrategi, kundorderpunkt och styrfilosofi, det vill säga de centrala variablerna avseende produktion i analysmodellen. Innebörden av dessa diskuteras utifrån ett mjukvaruperspektiv och kontrasteras även mot litteratur från systemutvecklingsfältet. Sammantaget visar detta att samtliga variabler är tillämpbara i en mjukvarukontext, dock skiljer sig innebörden av dessa och det också i varierande grad. Den största skillnaden rör produktionsstrategier där Hayes & Wheelwrights produktionsstrategiska typologi behöver kompletteras med etablerade modeller för mjukvaruproduktion
|
|
| 9692. |
- Nilsson Jannesson, Erik B, 1979-
(författare)
-
Strategi, styrning och konkurrenskraft : En longitudinell studie av Saab AB
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att skapa sammanhängande koncern-, affärs- och funktionsstrategier (strategisk kongruens), samt ett styrsystem med ett samstämmigt informationsflöde i och mellan de centrala styrverktygen (integrerad styrning), har sedan länge hävdats vara centralt för koncerners konkurrenskraft. I den mängd empiriska studier som legat till grund för detta har främst en eller två organisatoriska nivåer fokuserats när relationerna mellan strategier, styrning och konkurrenskraft diskuterats. Studier som tar ett helhetsgrepp om dessa samband efterfrågas därför för att öka kunskapen om och förståelsen av sambanden. Föreliggande avhandling svarar mot den efterfrågan.En longitudinell fallstudie för perioden 1995–2007 har genomförts. Strategier, ekonomistyrning och produktionsstyrning på koncern-, affärs- och funktionsnivå har studerats inom försvars- och säkerhetskoncernen Saab AB. Tre affärsenheter har studerats i detalj: Saab Aerosystems, Saab Bofors Dynamics och Saab Systems. Det empiriska materialet har samlats in genom 74 intervjuer med totalt 54 respondenter samt via både internt och publikt skriftligt material.Avhandlingen visar att strategisk kongruens och integrerad styrning skapas genom ömsesidig anpassning av strategier och styrning på koncern-, affärs- och funktionsnivå. Genom en sådan ömsesidighet anpassas styrningen till koncernens kritiska framgångsfaktorer och ett integrerat informationsflöde skapas. Inom Saab har detta i sin tur påverkat beteendet på alla nivåer och bidragit till att det förändrats i enlighet med strategierna. De senare har därmed implementerats. Samtidigt som dessa beteendeförändringar skett har Saabs konkurrenskraft varit god. Då implementerade strategier, anpassade utifrån omgivningen, kan antas vara en viktig del i ett företags framgång har Saabs strategiska kongruens och integrerade styrning rimligen haft en väsentlig betydelse för koncernens konkurrenskraft.
|
|
| 9693. |
|
|
| 9694. |
|
|
| 9695. |
- Nilsson, Lennart, et al.
(författare)
-
Att förebygga kikhosta hos spädbarn : Systematisk litteraturöversikt
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Allmän barnvaccination mot kikhosta återinfördes i Sverige 1996 och sedan dess har antalet rapporterade fall av kikhosta minskat dramatiskt. Sjukdomen förekommer dock fortfarande bland ovaccinerade spädbarn och bland ungdomar och vuxna. Den högsta sjukdomsincidensen i Sverige ses bland spädbarn under sex månaders ålder. Kikhosta är en allvarlig och livshotande sjukdom för spädbarn och hårdast drabbas de allra yngsta som inte har fått sin första vaccindos vid tre månaders ålder. Drygt 70 procent av dem som insjuknar behöver sjukhusvård.Flera länder har under de senaste åren rapporterat en ökning av kikhostefall i befolkningen och dödsfall på grund av kikhosta hos spädbarn. För att minska sjukdomsbördan hos spädbarnen har rekommendationer i dessa länder innefattat vaccination av vuxna runt det nyfödda barnet (kokongvaccination), vaccination av modern under sista trimestern av graviditeten och vaccination av hälso- och sjukvårdspersonal. Dessutom har man i vissa länder rekommenderat vaccination av vuxna vart tionde år.Folkhälsomyndigheten har gjort en systematisk litteraturöversikt med syfte att finna evidens enligt GRADE-metodiken för preventiva strategier som minskar förekomsten av kikhosta hos barn yngre än sex månader. De preventiva strategier som har utvärderats är a) striktare följsamhet till tidpunkten för eller tidigareläggning av första vaccindosen, b) neonatal vaccination, c) kokongvaccination, d) vaccination av gravida, e) vaccination vid 4–7 års ålder, f) vaccination vid 13–19 års ålder, och g) postexpositionsprofylax med antibiotika.Litteraturöversikten visar någon grad av evidens för att alla de utvärderade strategierna bidrar till att skydda spädbarn mot kikhosta, förutom tonårsvaccination. Det finns två vårdinsatser som redan stöds av befintliga föreskrifter och rekommendationer men som bör följas mer strikt.Tidpunkten för första vaccindosen har betydelse för skydd mot kikhosta hos spädbarn. Uträkningar från bland annat det svenska uppföljningsprogrammet talar för en väsentlig minskning av kikhosta hos barn under sex månaders ålder om första vaccindosen ges strikt vid angiven tid enligt vaccinationsschemat eller inom två veckor före den tidpunkten.Det är viktigt att vara uppmärksam på hosta i närfamiljen under barnets första levnadsmånader. Frikostig provtagning, snabb diagnostik och behandling kan förhindra dödsfall i kikhosta hos spädbarn. Tidigt insatt postexpositionsprofylax med antibiotika till spädbarn ger ett gott skydd mot klinisk kikhosta.Dessutom finns två strategier som ytterligare kan minska förekomsten av kikhosta hos spädbarn under 6 månader:KokongvaccinationVaccination av gravida.Kokongvaccination har i några länder visat effekt vid hög anslutning och kostnadsfri vaccination. Vaccination mot kikhosta under graviditet rekommenderas i flera länder. I England har vaccination av gravida erbjudits i cirka tre års tid i vaccinationsprogram och visat god effekt bland spädbarn till vaccinerade mödrar. Uppföljning av programmet och utvärdering av långtidseffekterna pågår och resultaten publiceras allteftersom.
|
|
| 9696. |
- Nilsson, Lennart, et al.
(författare)
-
Bra immunsvar av vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta i årskurs 4 : Lokala reaktioner mycket vanliga – och förväntade
- 2009
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 106:38, s. 2357-2361
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Acellulärt kikhostevaccin, difterivaccin och stelkrampsvaccin gav bra serologiska svar vid påfyllnadsvaccination vid 10 års ålder. Även skolbarn som aldrig fått kikhostevaccin svarade med antikroppar mot kikhosta efter endast en dos acellulärt kikhostevaccin.Lokala biverkningar som ont i armen, rodnad/svullnad och klåda var mycket vanliga, och dessa lokalreaktioner höll i sig vanligtvis 3–4 dagar.Större lokala reaktioner om minst fem centimeters rodnad eller svullnad drabbade mellan vart tredje till vart sjätte barn.Dessa reaktioner är ofarliga, men det är viktigt att korrekt informera skolelever och föräldrar om vilka vanliga reaktioner som kan förväntas vid påfyllnadsvaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta i denna ålder.
|
|
| 9697. |
- Nilsson, Larsgunnar, 1947-
(författare)
-
Datoriserade krocksimuleringar
- 2005
-
Ingår i: Motor / utgiven av Motormännens riksförbund. - 0027-1764.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9698. |
|
|
| 9699. |
- Nilsson, Lars, et al.
(författare)
-
Den stormskadade staden : Lokal krisberedskap och reaktioner på stormarna 1969
- 2007
-
Ingår i: Stockholms Lilja. - Stockholm : Stads och kommunhistoriska institutet. - 9188882292 ; , s. 89-110
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den 8 januari 2005 drog stormen Gudrun fram över Sverige. Manga människor isolerades utan el eller telefon i veckor. Ett ar efteråt låg fortfarande många el- och teleledningar kvar längs vägkanter i Småland. En fjärdedel av Sveriges 230 000 privata skogsägare drabbades av svåra eller mycket svåra skador på sin egendom. For många innebar det ekonomisk ruin, identitetsforlust och ohälsa: "Effekter om ökad alkoholforbrukning, okat läkemedelsintag och allmänt forsämrad livskvalitet lever också kvar", rapporteras ett år efter stormen. I Stormen har för lång tid påverkat många lokalsamhällen i södra Sverige.
|
|
| 9700. |
- Nilsson, Louise
(författare)
-
En grön och gudomlig dryck : Receptionen av asiatiskt te i svensk konsumtionskultur och populär hälsodiskurs
- 2006
-
Ingår i: Lychnos : årsbok för idé- och lärdomshistoria. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9185286559 ; , s. 273-294
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A green and divine drink: The reception of Asian green tea in Swedish consumer culture and media discourses concerning health. By Louise Nilsson. This article deals with the reception of tea in Sweden from the middle of the 18th century to 2005. The aim is to examine the reception of tea as an exotic and luxurious product by the Swedish aristocracy in the 18th century, as well as to investigate how tea later on became a product of everyday life in Swedish consumer culture. Since aristocrats drank tea as a diversion in between the meals, the drink became a symbol of social status. In the 19th century, the habit of drinking tea became usual within the middle-class bourgeoisie. It was not until the 20th century that tea became a part of urban public culture. Before the rise of tearooms and cafés, tea was provided to guests or used as a break in between the meals in the private sphere. The definitive breakthrough for tea as a common drink in Sweden came about in the 1960s and 1970s. Even if tea became popular and functioned as a well-used symbol for social status, the medical society had an ambivalent attitude towards the drink and many doctors claimed that tea was unhealthy. For example, the famous scientist Carl Linnaeus said that tea made the body weak and sick. In spite of these opinions, tea was from the very beginning described as a divine drink, and still is. However, today a shift in the description of tea can be notice in media, especially in the newspapers, and this is intimately related to a widespread consumption of green tea. Media gives tea an important position in a popular health discourse and claim that green tea can be miraculous. Here a mixture of values and con sumption culture forms a discourse. The green tea now epitomizes ideas about ancient Asian wisdom and culture, and is described as a drink which provides health and a long life. Green tea has become very popular, and media – especially a number of national newspapers – expresses these ideas. Here we can see how media holds a position as a key figure when it comes to producing and reproducing a popular health discourse that interacts with cultural and economic interests as well as with consumption habits.
|
|
