| 1. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(author)
-
Attityder till nyheter på nät och papper
- 2013
-
In: Weibull, L. Oscarsson, H. & Bergström, A. (Red.) Vägskäl : 43 kapitel om politik, medier och samhälle : SOM-undersökningen 2012. - Göteborg : SOM-institutet. - 9789189673274 ; , s. 457-474
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
| 2. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(author)
-
Contribution or Constrain? Audience Interaction in Swedish Online Newspapers
- 2013
-
In: Asian journal of humanities and social studies. - 2321-2799. ; 1:5
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- A focus on audience interaction in online news media has increased rapidly during the past years. Online news media offer their audience several opportunities of interaction, for example, by submitting comments on articles or sharing pictures and videos. In addition, audience interaction has emerged as a fast growing research field: the motives for embracing online audience interaction have been analyzed and the kind of interactive opportunities offered by the news media has been mapped. Also, the question of whether audience interaction really contributes or rather constrains professional journalism has been vividly discussed. This study relates to the latter perspective as it examines professional journalists’ views on audience interaction. By focusing on the case of Swedish newspaper journalists, this study investigates how audience interaction is perceived to impact professional standards and to what extent such interaction is believed to be beneficial or rather an obstacle for journalism. Based on a representative survey of Swedish journalists, conducted in 2011-2012, and a survey of journalists working at local morning papers in Sweden, conducted in 2009, the analysis reveals certain dividing lines in media practitioners’ attitudes to audience interaction.
|
|
| 3. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(author)
-
Den alternativa läsningen: Intresset för Faktum och Göteborgs Fria Tidning
- 2013
-
In: Bergström, A. och Ohlsson, J. (red.) En region för alla?. - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789189673298 ; , s. 187-199
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- För den som är intresserad av nyheter och samhällsfrågor ur ett lokalt perspektiv finns det ett flertal olika medieaktörer att välja mellan på den göteborgska marknaden. Medan en del föredrar Göteborgs-Posten, P4 Göteborg eller Västnytt, väljer andra att ta del av Metro, GT eller Nyheterna Göteborg. I takt med att mediemarknaden har blivit allt mer mångfacetterad och konvergerad har det också dykt upp aktörer som utgör ett alternativ till de mer traditionella medierna. Följande kapitel fokuserar på två av dessa alternativa medier, nämligen tidningen Faktum och Göteborgs Fria Tidning, som båda finns tillgängliga i Göteborgsområdet. Det är två relativt disparata tidningar, sett till ämne, form, utgivningsfrekvens och distribution, men båda tidningarna har det gemensamt att de fokuserar på nyheter, reportage och information om samhällsfrågor ur ett övergripande lokalt och regionalt perspektiv. Studien syftar till att analysera om tidningarnas etablering i lokalsamhället har förändrats under det senaste decenniet. Jämförelser görs mellan åren 2004/2005 respektive 2011/2012 för att på så sätt klargöra hur läsningen har förändrats över tid samt vilka grupper som idag attraheras av de båda tidningarna.
|
|
| 4. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(author)
-
From broadsheet to tabloid: Content changes in Swedish newspapers in the light of a shrunken size
- 2013
-
In: OBS - Observatorio. - 1646-5954. ; 7:4, s. 1-21
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- During early 2000s the newspaper market in Northern Europe has been characterized by a trend of format changes as many broadsheets have chosen to adapt to the tabloid format. Similar tendencies have also emerged in other Western countries, making it a transnational phenomenon. Critics have argued that a shrunken size impacts the content towards increased tabloidization, inclining a connection between page size and news content where broadsheet and tabloid format require different kinds of journalism. This study thus aims at analysing whether it is possible to detect such an increased tabloidization in relation to the resize of newspapers. Using the theoretical concept of tabloidization the study takes off in a content analysis of Swedish dailies that changed format during early 2000s. Comparisons are made with newspapers that did not undergo such transition as means of determining whether any detected changes are explained by the actual format change or rather effects of other factors. The study focuses on news content published in 1990, 2000, and 2010, and it reveals that the format itself only has a minor influence on journalism as all newspapers show similar signs of increased tabloidization during this period.
|
|
| 5. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(author)
-
Från fullformat till tabloid: formatets betydelse för nyhetsjournalistiken
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Spelar en tidnings format egentligen någon roll för hur dess nyhetsinnehåll ser ut? Med utgångspunkt i det tidiga 2000-talets stora formatövergång har analysen fokuserat på huruvida tabloidformatet i sig kräver en annan form av nyhetsjournalistik i jämförelse med det större fullformatet. Genom att utgå från tre av tabloidiseringsbegreppets dimensioner – form, bredd och perspektiv – har studien granskat huruvida det har skett en tabloidisering av nyhetsjournalistiken som en direkt konsekvens av bytet från fullformat till tabloid. Analysen har baserats på innehållsliga förändringar i fem tidningar som under perioden 2001-2007 har bytt från fullformat till tabloidformat. De år som varit aktuella för innehållsanalysen är 1990, 2000 samt 2010. För att kunna särskilja vilka förändringar som är att karakterisera som formatberoende respektive vilka förändringar som kan sägas vara branschgemensamma har studien även omfattat en morgontidning och en kvällstidning som inte har bytt format under den aktuella perioden. Det material som har analyserats utgår från det mer renodlade nyhetsinnehåll som presenteras under vinjetter såsom lokala nyheter, inrikesnyheter samt utrikesnyheter. En central slutsats är att det definitivt har skett en viss grad av tabloidisering av de undersökta tidningarna: 1) att antalet nyhetsartiklar i sig såväl som det totala utrymme som ägnas åt traditionell nyhetsrapportering har minskat i tidningarna; 2) det skrivna ordet har blivit utsatt för betydligt större konkurrens i takt med att antalet illustrationer har blivit både fler och större; 3) det har skett en reell minskning av mängden nyheter som fokuserar på politik och samhällsplanering, men denna förändring har dock inte lett till en motsvarande ökning av andelen nyheter med fokus på underhållning och livsstil - däremot syns en tydlig ökning av andelen nyheter om olyckor och brott, en rapportering som i allt högre utsträckning innehåller mer sensationsbetonade inslag; 4) det har skett en gradvis ökning av andelen nyhetsartiklar som tar sin utgångspunkt i den privata sfären. Givet de kriterier som vanligen brukar anges som kännetecken för en tabloidiseringsprocess har de studerade tidningarna till viss del således förändrats i en mer tabloidiserad riktning sett till deras nyhetsinnehåll. De flesta av dessa förändringar har emellertid ingen direkt koppling till själva formatövergången. Tvärtom tycks de snarare vara kopplade till generella förändringar i branschen som helhet. De tabloidiseringstendenser som varit skönjbara i studien bör därför snarast ses som konsekvenser av den generella branschvisdomen än som en konsekvens av formatbytet som sådant. Rent konkret innebär det att dessa innehållsliga och layoutmässiga förändringar i första hand styrs av de ideal och normer som råden inom branschen i form av ett slags kulturell visdom som inte alltid är synbar, men som mer eller mindre omedvetet sätter gränserna för vad som är görbart på de enskilda tidningarna.
|
|
| 6. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(author)
-
Hur läser vi den lokala morgontidningen idag?
- 2013
-
In: Vägskäl : 43 kapitel om politik, medier och samhälle : SOM-undersökningen 2012 / Lennart Weibull, Henrik Oscarsson och Annika Bergström (red). - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789189673274 ; , s. 425-442
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
| 7. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(author)
-
JOURNALISM MEETS MANAGEMENT: Changing Leadership in Swedish News Organizations
- 2013
-
In: Journalism Practice. - : Informa UK Limited. - 1751-2786 .- 1751-2794. ; 7:6, s. 705-719
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The development of news production over the last decade has accentuated the negotiation between two forces of change: professional discourse and managerial discourse. The first characterizes journalistic identity by normative ideals and serves to legitimize journalists as an autonomous and self-regulating group. Managerial discourse, on the other hand, expresses the globalization of values and economy in the labour market, as well as in the area of communication, streamlining organizational models, and suggesting a business thinking common to several industries, in addition to an evolving view of the individual as an entrepreneur. Managerialism has implications for all levels of news work and, above all, emphasizes audience orientation, as the will of the audience becomes imperative. It promotes a form of leadership rather new to Scandinavian news organizations by strongly bringing the key values of profit and efficiency to the negotiating table. This article focuses on the constant negotiation between discourses by drawing empirical support from three survey studies of editors-in-chief and journalists in Sweden. It describes how editors-in-chief perceive their own role to be changing and why, and attempts to relate the new forms of leadership to current professional developments in journalism.
|
|
| 8. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(author)
-
Maintaining Power by Guarding the Gates: Journalists' Perceptions of Audience Participation in Online Newspapers
- 2013
-
In: Journalism and Mass Communication. - 2160-6579. ; 3:1, s. 1-13
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Focus on audience participation in online news media has increased rapidly in recent years. Online newspapers offer their audience several opportunities to participate, for example by submitting comments on articles or uploading pictures/videos. Audience participation has also emerged as a fast growing research field; the motives for focusing on audience participation have been analyzed and the kind of participatory opportunities that news media offers the audience have been mapped. Also, questions on whether audience participation should be regarded an advantage or disadvantage to professional journalism has been discussed. This study relates to the latter perspective as it examines media practitioners´ perceptions of audience participation. By focusing on the case of Swedish newspaper journalists this study analyzes how audience participation is perceived to affect journalistic work and to what extent such participation is believed to benefit journalism. Based on a representative survey of Swedish journalists, conducted in 2011-2012, and a survey of journalists working at three local morning papers in Sweden, conducted in 2009, the analyses reveal a rather ambivalence attitude to audience participation among the journalistic corps.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(author)
-
Journalists´ opinions on audience-created content in online newspapers. A Swedish case study.
- 2010
-
In: Content, Channels and Audiences in the New Millennium: Interaction and Interrelations.. - Moscow : Faculty of Journalism, Lomonosov MSU – MediaMir. - 9785211058736 ; , s. 104-115
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Focus on audience-created contents has increased rapidly over the past years in online news media all over the world. In Sweden most online newspapers offer their readers opportunities of participation, such as submitting comments on articles or uploading personal pictures and movies. Some engage readers to contribute to the newspaper through personal blogs, often tied to a certain subject such as being a part of a minority group or being a first-time parent. Others offer free blog portals for their readers to create their own blogs. Most newspapers encourage their readers to send pictures and information of occurrences that might be of interests for the news coverage. Editors-in-chief often see audience-created content as a way to strengthen the ties between the newspaper and the readers. They also stress the possible benefits of reader-created content as a way to complement the news coverage. But how do professional journalists view this increased focus on audience-created content? Do they also emphasise benefits of these kinds of contributions or do they tend to stress disadvantages of audience-created content? This article is concerned with a case study of Swedish newspaper journalists´ opinions on audience-created content. Based on a survey of Swedish newspaper journalists and editors-in-chief, conducted in 2008-2009, the results reveal quite some differences in opinions in this matter.
|
|
