111. |
- Andersson, Stefan, 1973, et al.
(författare)
-
A theoretical and experimental study on translational and internal energies of H2O and OH from the 157 nm irradiation of amorphous solid water at 90 K.
- 2011
-
Ingår i: Physical chemistry chemical physics : PCCP. - : Royal Society of Chemistry (RSC). - 1463-9084 .- 1463-9076. ; 13:35, s. 15810-20
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The photodesorption of H(2)O in its vibrational ground state, and of OH radicals in their ground and first excited vibrational states, following 157 nm photoexcitation of amorphous solid water has been studied using molecular dynamics simulations and detected experimentally by resonance-enhanced multiphoton ionization techniques. There is good agreement between the simulated and measured energy distributions. In addition, signals of H(+) and OH(+) were detected in the experiments. These are inferred to originate from vibrationally excited H(2)O molecules that are ejected from the surface by two distinct mechanisms: a direct desorption mechanism and desorption induced by secondary recombination of photoproducts at the ice surface. This is the first reported experimental evidence of photodesorption of vibrationally excited H(2)O molecules from water ice.
|
|
112. |
- Andersson, Stefan, et al.
(författare)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2019)
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå.Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2017, rapporterade i submission 2019. Emissionerna presenteras i 55 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och fjärrvärme, Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, Industri (energi och processer), Transporter, Arbetsmaskiner, Produktanvändning (inkl. lösningsmedel), Jordbruk, Avfall (inkl. avlopp) samt Utrikes transporter.Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”topdown”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå. Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå).Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata.Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen.
|
|
113. |
- Andersson, Stefan, et al.
(författare)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft under 2017
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå.Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2015. Emissionerna presenteras i 45 olika sektorer uppdelade på åtta huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och uppvärmning, Industri (energi och processer), Transporter, Produktanvändning, Avfall och avlopp, Internationell luftfart och sjöfart, Jordbruk samt Arbetsmaskiner. Uppdelningen är förändrad jämfört med föregående år vad gäller industrins utsläpp samt utsläppen från energiförförsörjning, se avsnittet Förändringar i nationella totalemissioner samt sektorsindelning, jämfört med föregående år. De ämnen som ingår är växthusgaser, metaller, partiklar och övriga ämnen, totalt 29 ämnen.Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata.
|
|
114. |
- Andersson, Stefan, et al.
(författare)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2018)
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå. Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2016, rapporterade i submission 2018.Emissionerna presenteras i 55 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och fjärrvärme, Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, Industri (energi och processer), Transporter, Arbetsmaskiner, Produktanvändning (inkl. lösningsmedel), Jordbruk, Avfall (inkl. avlopp) samt Utrikes transporter. Uppdelningen är förändrad jämfört med föregående år. För huvudsektorn Utrikes transporter fördelas eller redovisas inga växthusgaser geografiskt.Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”topdown”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå.Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå). Resultaten från den geografiska fördelningen lagras i årsvisa emissionsdatabaser i SMHIs tekniska system för luftvårdsarbete; Airviro. Ur Airviro exporteras emissionerna till Excel-tabeller på läns- och kommunnivå. Emissionerna presenteras även på karta, samt i diagram. Publicering av resultaten sker via www.rus.lst.se. En presentation riktad mot allmänheten ges även på http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/.Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata. Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen. Genom retroaktiva omräkningar säkerställs att metodförändringar inte orsakar trendbrott. I vissa fall har dock tillgängliga grunddata (t.ex. statistik) förändrats, vilket kan leda till icke-reella trendbrott.
|
|
115. |
- Andersson, Sofia, et al.
(författare)
-
Translation, Adaptation, and Validation of the Swedish Serious Illness Conversation Guide
- 2024
-
Ingår i: Journal of Palliative Care. - : Sage Publications. - 0825-8597. ; 39:1, s. 21-28
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: To translate and adapt the Serious Illness Conversation Guide for use within the Swedish healthcare setting and examine the validity and acceptability of the Swedish Serious Illness Conversation Guide. Methods: Three rounds of cognitive interviews were conducted (T1-3); patients (T1 n = 11; T2 n = 10; T3 n = 8), family members (T1 n = 5; T2 n = 2; T3 n = 2), and healthcare professionals (T1 n = 6; T2 n = 6; T3 n = 5). The guide was iteratively adapted based on interview feedback, clinical experience, and the literature. The guide was tested on training days with physicians and nurses. Results: The Swedish Serious Illness Conversation Guide was found to be useful in supporting serious illness conversations. Clinicians reported that some questions were emotionally challenging. Explicit questions about prognosis and timing were excluded. Instead, the dual approach of "hoping for the best and preparing for the worst" was used to explore patients' thoughts about the future. Conclusions: Patients, family members, and healthcare professionals found the Swedish Serious Illness Conversation Guide to be appropriate, sensitive, and responsive to their needs. The Swedish Serious Illness Conversation Guide may facilitate a more health-promoting approach to serious illness conversations. Further research is needed to understand the impact of these conversations on person-centered and goal-concordant care.
|
|
116. |
- Andersson-Segesten, K, 1939, et al.
(författare)
-
“Vem i hela världen kan man lita på?”
- 1999
-
Ingår i: Svensk sjuksköterskeförening, SSF.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
117. |
- Andersson-Sjöland, Annika, et al.
(författare)
-
Fibrocytes are a potential source of lung fibroblasts in idiopathic pulmonary fibrosis.
- 2008
-
Ingår i: International Journal of Biochemistry & Cell Biology. - : Elsevier BV. - 1878-5875 .- 1357-2725. ; 40, s. 2129-2140
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Idiopathic pulmonary fibrosis is characterized by the accumulation of fibroblasts/myofibroblasts and aberrant remodeling of the lung parenchyma. However, the sources of fibroblasts in IPF lungs are unclear. Fibrocytes are circulating progenitors of fibroblasts implicated in wound healing and fibrosis. In this study we evaluated evidence for the presence of fibrocytes in the lung of patients with idiopathic pulmonary fibrosis by immunofluorescence and confocal microscopy. Fibrocytes were identified in tissues in 8 out of 9 fibrotic lungs. Combinations including CXCR4 and a mesenchymal marker stained significantly more fibrocytes/mm(2) of tissue compared with combinations using CD34 or CD45RO with mesenchymal markers: CXCR4/procollagen-I (10.3+/-2.9fibrocytes/mm(2)) and CXCR4/prolyl-4-hydroxylase (4.1+/-3.1), versus CD34/procollagen-I (2.8+/-3.0), CD34/alphaSMA (2.2+/-1.6) and CD45RO/prolyl-4-hydroxylase (1.3+/-1.6); p<0.003. There was a positive correlation between the abundance of fibroblastic foci and the amount of lung fibrocytes (r=0.79; p<0.02). No fibrocytes were identified in normal lungs. The fibrocyte attractant chemokine CXCL12 increased in plasma [median: 2707.5pg/ml (648.1-4884.7) versus 1751.5pg/ml (192.9-2686.0) from healthy controls; p<0.003)] and was detectable in the bronchoalveolar lavage fluid of 40% of the patients but not in controls. In the lung CXCL12 was strongly expressed by alveolar epithelial cells. A negative correlation between plasma levels of CXCL12 with lung diffusing capacity for carbon monoxide (DLCO) (r=-0.56; p<0.03) and oxygen saturation on exercise was found (r=-0.41; p<0.04). These findings indicate that circulating fibrocytes, likely recruited through the CXCR4/CXCL12 axis, may contribute to the expansion of the fibroblast/myofibroblast population in idiopathic pulmonary fibrosis.
|
|
118. |
|
|
119. |
|
|
120. |
|
|