SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "swepub ;mspu:(report)"

Sökning: swepub > Rapport

  • Resultat 41-50 av 87260
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
41.
  • Effektuppföljning i kalkade och icke kalkade vatten: sommar 2004
  • 2004
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Effektuppföljningsrapporter ges ut en gång per säsong. I rapporterna redovisar länsstyrelsen resultaten från sin vattenkemiska effektuppföljning av aktuellt försurningsläge i de skånska, kalkade och icke kalkade sjöar och vattendrag som befinner sig inom länets försurningspåverkade områden. Resultaten presenteras dels för funktionen av länets kaldoserare och dels flödesvis för målpunkter i sjöar och vattendrag. Avvikelser från förväntad situation anges.
  •  
42.
  • Effektuppföljning i kalkade och icke kalkade vatten: sommar 2005
  • 2005
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Effektuppföljningsrapporter ges ut en gång per säsong. I rapporterna redovisar länsstyrelsen resultaten från sin vattenkemiska effektuppföljning av aktuellt försurningsläge i de skånska, kalkade och icke kalkade sjöar och vattendrag som befinner sig inom länets försurningspåverkade områden. Resultaten presenteras dels för funktionen av länets kaldoserare och dels flödesvis för målpunkter i sjöar och vattendrag. Avvikelser från förväntad situation anges.
  •  
43.
  • Effektuppföljning i kalkade och icke kalkade vatten: vår 2002
  • 2002
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Effektuppföljningsrapporter ges ut en gång per säsong. I rapporterna redovisar länsstyrelsen resultaten från sin vattenkemiska effektuppföljning av aktuellt försurningsläge i de skånska, kalkade och icke kalkade sjöar och vattendrag som befinner sig inom länets försurningspåverkade områden. Resultaten presenteras dels för funktionen av länets kaldoserare och dels flödesvis för målpunkter i sjöar och vattendrag. Avvikelser från förväntad situation anges.
  •  
44.
  •  
45.
  • Eriksson, Maria, 1969-, et al. (författare)
  • Utvärdering av Mentorer i våldsprevention : Slutrapport
  • 2018
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Rapporten presenterar resultaten från en utvärdering av det våldsförebyggande programmet Mentorer i våldsprevention (MVP). Programmet Mentors in Violence Prevention kommer från USA och är ett utbildningsprogram som syftar till att förebygga killars och mäns våld. Organisationen Män för Jämställdhet har översatt programmet från engelska, anpassat det till svenska förhållanden och under perioden 2015-2017 spridit MVP i ett antal skolor i Sverige inom ramen för projektet ”En kommun fri från våld”. Det är den version av MVP som Män för Jämställdhet utvecklat och sprider som den här utvärderingen berör. Utvärderingen har genomförts på uppdrag av Skolverket.
  •  
46.
  •  
47.
  •  
48.
  • Fredman, Peter, et al. (författare)
  • Friluftsliv 2014 : nationell undersökning om svenska folkets friluftsvanor
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Denna rapport redovisar resultaten från en nationell enkätundersökning avseende svenskarnas friluftsvanor år 2014 (december 2013 till november 2014). Enkäten utgör en viktig del i arbetet med uppföljning av friluftsliv i miljömålssystemet samt målen för friluftspolitiken (se Naturvårdsverket, 2014). Undersökningen genomfördes som en elektronisk panelundersökning (8410 intervjuer med personer bosatta i Sverige i åldersintervallet 16-84 år) och utfördes av Mittuniversitetet (i samarbete med undersökningsföretaget Norstat) på uppdrag av Naturvårdsverket. Resultaten redovisas i fyra delar som omfattar (i) friluftslivet enligt nyckelbegreppen (utövande av friluftsliv, deltagande i friluftsaktiviteter, värna och bibehålla värden för friluftslivet, tillgänglighet och buller), (ii) friluftslivet hos olika grupper, (iii) friluftslivet i miljökvalitetsmålen, samt (iv) friluftslivets förändring över tid. Från undersökningen kan bland annat noteras; - att 83 procent är ute i naturen "ganska eller mycket ofta" på längre ledigheter, 60 procent på helger och 51 procent på vardagar. - att nöjes- och motionspromenader, vistelser i skog och mark och trädgårdsarbete är de vanligaste friluftsaktiviteterna (bad är populärast på sommaren medan kälkåkning, tur- och längdskidor är populäras på vintern). - att lövskogar är den naturtyp som uppskattas mest att utöva friluftsliv i, följt av barrskogar, fjäll, odlingslandskapet och myrar (äldre skogar är betydligt mer attraktiva än ungskog och kalhyggen). - att över hälften av de svarande i hög grad haft upplevelser av trygghet, återhämtning och en naturpräglad miljö vid det senaste friluftstillfället. - att nästan hälften av de svarande i någon grad upplever brist på lämpliga platser eller områden för att ägna sig åt friluftsaktiviteter i den utsträckning man önskar. - att friluftsliv till havs, i skärgård eller till fjälls ofta sker långt från hemmet. - att ca 30 procent har upplevt någon grad av buller vid senaste friluftstillfället (främst från trafik, vägar och flyg). - att på vardagar är kvinnor ute oftare i naturen än män, äldre personer är ute oftare än yngre, personer bosatta på landsbygden är ute oftare än personer i storstäder, personer utan hemmavarande barn under 18 år är ute oftare än personer med barn i samma ålder, och personer som vuxit upp i Europa är ute oftare i naturen än personer som själva, eller vars far eller mor, växt upp utanför Europa. - att brist på tid är det vanligaste hindret för utövande av friluftsaktiviteter (andra vanliga hinder är att man saknar någon att utöva aktiviteten med, att man saknar lämpliga områden eller familjesituationen). - att yngre personer har sämre kunskaper om allemansrätten jämfört med äldre personer.
  •  
49.
  • Glebe, Dag, et al. (författare)
  • Bullerdatainsamling och autonom artidentifiering för att underlätta miljöövervakning
  • 2022
  • Rapport (refereegranskat)abstract
    • Trenden för Sveriges miljömål är i flera fall nedåtgående, och ett av de områdensom visar negativ trend är målet ”Ett rikt växt- och djurliv”. Sveriges uppföljning avhabitat- och fågeldirektivet påvisar ett utsatt läge för den biologiska mångfalden.Det är idag svårt och kostsamt att övervaka om de svenska miljömålen uppfylls.Insamling av ljud- och bilddata sker redan idag i en stor omfattning, men detfinns en stor och outnyttjad potential att förenkla miljöövervakningen genom nyabilliga datainsamlingsenheter och framför allt genom nya automatiska AI-baseradeanalyssystem. Manuell provtagning och datainsamling är tidskrävande och kostsam,vilket gör autonom ljud- och bilddatainsamling attraktivt, särskilt på otillgängligaplatser som till exempel under vatten. I flera fall skulle allmänheten kunna anlitasför att hjälpa till med detektering av invasiva främmande arter med hjälp av enmobiltelefonapplikation som använder artificiell intelligens för artidentifiering.I denna rapport granskas state of the art, det vill säga resultat och tekniki forskningsfronten, när det gäller användning av ljud- och bilddata för bullerövervakningoch bullerkartläggning, för artidentifiering av djur och växter ochför övervakning av invasiva främmande arter. Rapporten granskar och analyserarnuvarande och framväxande teknik och metoder och bedömer deras mognad,tillgänglighet och tillförlitlighet.Denna rapport syftar till att redovisa möjligheter och utmaningar kopplade till:System för att samla in bullerdata för att modellera bullerpåverkan i de terrestraoch akvatiska domänerna och möjliggöra bullerkartläggning.System för autonom ljud- och bildbaserad artidentifiering, uppskattning avpopulation och övervakning av biologisk mångfald.System för detektion av invasiva främmande arter, till exempel medmobiltelefonapp.Ekoakustisk bullerdatainsamling Biologiska tillämpningar inom akustik kallas bioakustik eller ekoakustik. De mestutforskade områdena med passiv akustisk övervakning eller PAM, är djurläteni ultraljudsområdet (exempel är fladder-möss och valar), eftersom traditionellaanalysmetoder kan användas i de fallen. PAM kan till exempel realiseras med ljudboxar,enskilda eller i matriser, eller med halsband eller inopererade enheter påenskilda djurindivider. Akustiskt aktiva djur inrättar sig efter varandra och övrigaljud, varför ljudlandskap anses ge information om biosystemets hälsa.Det viktigt att adressera hela mätkedjan i PAM-teknik. Rapportens översikt avhårdvara fokuseras mot ljud, eftersom kamerateknik är etablerat i svensk viltvård.De flesta hårdvarukomponenter i mätkedjan behöver väljas från praktisk synvinkelför att fungera bra i mätsystem, till exempel batteritid, minneshantering elleruppkopplingsmöjligheter,och låg kostnad om många insamlingsenheter behövs. Rapporten innehåller även en översikt av autonoma system eller integrerade enhetersom täcker hela mätkedjan vid insamling av ljuddata. Möjligheterna att kombineraljud- och bilddata för analys används sällan idag, och det kan finnas stora vinsteratt göra inom detta fält.Framgångsrika AI-baserade analysmetoder har inte slagit igenom i kommersiellamjukvaruprogram. Det är ett stort tryck inom forskarvärlden på att tillgängliggöraanalysresultat, analysverktyg och insamlade data, för att kunna återanvända data och resultat av resursskäl, och erbjuda större datatäckning. Även standardiseradeformat på metadata efterfrågas, syftande mot internationell forskningspraxis.Framgångarna inom medborgarforskning kan delvis tillskrivas nya verktygimplementerade i mobilappar, men det finns en stor utvecklingspotential attskräddarsy verktyg och metoder efter verksamheter och faktiska behov.AI inom bioakustik –State of the art De AI-baserade metoder som används mest inom bioakustik är djupinlärningsmetoder,framför allt olika former av neurala nätverk som lämpar sig för resurskrävandelyssning och bildgranskande. Det största området är fågelklassificering.Den vanligaste typen av neuralt nätverk inom bioakustik är CNN (convolutionalneural network), vilken är viktig inom bild- och ljudanalys, men nya varianterutvecklas ständigt. Ofta används spektrogram (en bildrepresentation av ljud) somindata till djupinlärningsmodeller, men många varianter har visats fungera. Melspektrogramär det som funkat bäst i bioakustiska sammanhang, på grund av attfrekvensskalningen avbildar läten likadant oavsett tonhöjd, vilket passar nätverkav CNN-typ. Observera att samma rådata kan ligga till grund för olika typer avträningsindata,om de har tillräckligt bra kvalitet och upplösning. Kraven på högupplöstdata väntas öka, vilket är viktigt om insamlade rådata ska kunna användasi framtiden, liksom kraven att metadata ska kopplas till konstaterade observationer.För maskinlyssning har en femtonfaldig ökning skett av antalet publikationeri området mellan 1998–2018. Skattning av populationstäthet hos fåglar med hjälpav maskinlyssning har visat sig ge lika bra resultat som manuell punkträkning,med avseende på nyckelparametrar som antal noterade fågelarter.Metoder som inte kräver manuell klassificering av upplärningsdata är en lovandeframåt för bullerreducering och källseparering. Vid brist på annoterade indata förträning av modeller kan ”embedding functions” användas. Från området stadsbullerfinns metoder för att realtidsströmma data med hjälp av distribuerade nät. Aktiva inlärningsmetoder, det vill säga metoder där experter aktivt deltar iinlärningsprocessen,ger snabbt kraftfulla resultat. En intressant variant på detta äratt träna djur för att göra val som blir annoteringar av indata. Detta ger en modell somrepresenterar djurens egen perception, vilket dock får användas med försiktighet.Sammanfattningsvis ses inte en omfattande satsning på bullerdatainsamlingutanför Sveriges bebyggda områden eller runt Sveriges kustersom realistisk i dagensläge, men det finns stora möjligheter att integrera autonom artidentifiering i depågående övervakningsaktiviteter som bedrivs i svensk natur eller som ett proof-of concept.
  •  
50.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 41-50 av 87260
Typ av publikation
konstnärligt arbete (89)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (76729)
refereegranskat (5767)
populärvet., debatt m.m. (4764)
Författare/redaktör
Linderson, Hans (1649)
Hansson, Anton (353)
Pihl-Karlsson, Gunil ... (320)
Karlsson, Per Erik (295)
Ljung, Lennart, 1946 ... (287)
Hellsten, Sofie (242)
visa fler...
Edvardsson, Bo, 1944 ... (236)
Larsson, Gerry (231)
Åström, Karl Johan (225)
Akselsson, Cecilia (208)
Jacobson, Torbjörn (158)
Östman, Sofi (153)
Wiberg, Nils-Erik, 1 ... (149)
Antonsson, Ann-Beth (135)
Gustafsson, Mats (128)
Johansson, Börje (128)
Eriksson, Samuel (128)
Isaksson, Sven, 1966 ... (127)
Brorström-Lundén, Ev ... (114)
Jensen, Lars (110)
Lundkvist, Sven-Olof (110)
Erlandsson, Martin (108)
Ingason, Haukur (103)
Fagerlund, Göran (102)
Gustafsson, Fredrik (101)
Ericsson, Göran (98)
Trillkott, Stefan (98)
Sonesten, Lars (97)
Andersson, Martin (95)
Danielsson, Helena (95)
Carlsson, Bo (94)
Kaj, Lennart (94)
Bignert, Anders (93)
Höbeda, Peet (92)
Anund, Anna (91)
Janson, Svante (91)
Sundberg, Iréne (90)
Westling, Olle (89)
Glimskär, Anders (87)
Linderholm, Johan, 1 ... (86)
Bergström, Lena (85)
Nordström, Jan (84)
Remberger, Mikael (84)
Faxneld, Suzanne (84)
Varhelyi, Andras (83)
Lindbeck, Assar (81)
Söderholm, Patrik (79)
Finnveden, Göran (79)
Hallgren Larsson, Ev ... (79)
Larsson, Jörgen (79)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (8397)
Naturvårdsverket (8170)
Uppsala universitet (6788)
RISE (6470)
Göteborgs universitet (6079)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (5469)
visa fler...
Linköpings universitet (4989)
Luleå tekniska universitet (4189)
Kungliga Tekniska Högskolan (3957)
Stockholms universitet (3721)
Chalmers tekniska högskola (3550)
Sveriges Lantbruksuniversitet (3500)
Umeå universitet (3366)
IVL Svenska Miljöinstitutet (3021)
Karlstads universitet (2190)
Linnéuniversitetet (2021)
Jönköping University (1606)
Mittuniversitetet (1445)
Örebro universitet (1298)
Högskolan Dalarna (1279)
Malmö universitet (1098)
Mälardalens universitet (829)
Högskolan i Borås (786)
Södertörns högskola (749)
Försvarshögskolan (685)
Högskolan i Gävle (637)
Nordiska Afrikainstitutet (528)
Högskolan Kristianstad (512)
Havs- och vattenmyndigheten (486)
Högskolan i Halmstad (442)
Riksantikvarieämbetet (424)
Blekinge Tekniska Högskola (396)
Högskolan Väst (288)
Högskolan i Skövde (282)
Marie Cederschiöld högskola (247)
Handelshögskolan i Stockholm (207)
Naturhistoriska riksmuseet (150)
Gymnastik- och idrottshögskolan (73)
Kungl. Konsthögskolan (59)
Röda Korsets Högskola (56)
Institutet för språk och folkminnen (53)
Konstfack (45)
Stockholms konstnärliga högskola (33)
Kungl. Musikhögskolan (10)
Sophiahemmet Högskola (7)
Karolinska Institutet (4)
Enskilda Högskolan Stockholm (2)
visa färre...
Språk
Svenska (52211)
Engelska (34289)
Norska (230)
Tyska (165)
Franska (79)
Danska (79)
visa fler...
Finska (40)
Japanska (32)
Spanska (26)
Nederländska (17)
Ryska (14)
Polska (12)
Odefinierat språk (11)
Isländska (6)
Portugisiska (5)
Ungerska (4)
Kinesiska (4)
Italienska (3)
Tjeckiska (3)
Swahili (3)
Vietnamesiska (3)
Estniska (2)
Rumänska (2)
Nygrekiska (2)
Bulgariska (2)
Turkiska (2)
Albanska (2)
Bosniska (2)
Arabiska (1)
Persiska (1)
Serbiska (1)
Nynorsk (1)
Koreanska (1)
Hindi (1)
Samiska (1)
Amhariska (1)
visa färre...
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (24885)
Naturvetenskap (19685)
Teknik (16823)
Humaniora (5726)
Lantbruksvetenskap (4274)
Medicin och hälsovetenskap (2986)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy