| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Lundkvist, Sven-Olof, et al.
(författare)
-
Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 : Trafikverket Region Mitt
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion. Det är en av sex notat som redovisar mätningar i olika delar av landet. Mätningarna har utförts med det mobila systemet Road Marking Tester, vars två centrala komponenter är en reflektometer av typ LTL-M och en optokator för mätning av vägmarkerings makrotextur. Från retroreflexionen och texturen har våta vägmarkeringar skattats på vägar med ÅDT > 4000 fordon. Sammanlagt har mätningar gjorts på 292 cirka 10 km långa objekt, vilka hade valts slumpmässigt, jämnt fördelade över hela landet. I varje objekt på tvåfältsväg mättes de tre delobjekten höger och vänster kantlinje samt mittlinjen.
|
|
| 4. |
- Börjesson, Maria, 1974-, et al.
(författare)
-
Valuations of travel time variability in scheduling versus mean-variance models
- 2012
-
Ingår i: Transportation Research Part B. - Stockholm : Statens väg- och transportforskningsinstitut. - 0191-2615 .- 1879-2367. ; 46:7, s. 855-873
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The standard method of estimating the value of travel time variability for use in policy appraisal is to estimate the parameters of a reduced-form utility function, where some measure of travel time variability (such as the standard deviation) is included. A problem with this approach is that the obtained valuation will in general depend on the standardized travel time distribution, and hence cannot be transferred from one context to another. A recently suggested remedy of this problem has been to estimate a scheduling model, which in theory is transferrable, and use the implied reduced-form to derive valuations for use in appraisal. In this paper we estimate both a scheduling model and the implied reduced-form model, using stated choice data. The valuation of travel time variability implied by the scheduling model turns out to be substantially smaller than what is obtained from a reduced-form model estimated on the same sample. The results suggest that the scheduling model does not capture all of the disutility arising from travel time variability. Hence, although it can be shown that scheduling and reduced-form models are “theoretically equivalent”, that hypothesized equivalence is not reflected in the empirical evidence. We speculate that the derivation of reduced-form models from an underlying scheduling model omits two essential features: first, the notion of an exogenously fixed “preferred arrival time” neglects the fact that most activities can be rescheduled given full information about the travel times in advance, and second, disutility may be derived from uncertainty as such, in the form of anxiety, decisions costs or costs for having contingency plans. We also report our estimates of the valuation of travel time variability for public transit trips, for use in applied appraisal.
|
|
| 5. |
- Börjesson, Maria, 1974-
(författare)
-
Valuing perceived insecurity associated with use of and access to public transport
- 2012
-
Ingår i: Transport Policy. - Stockholm : Statens väg- och transportforskningsinstitut. - 0967-070X .- 1879-310X. ; 22, s. 1-10
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study uses a stated choice experiment and drawings of four different type-environments to assess how various security-promoting factors in the built physical environment influence valuation of walking time when accessing public transport. Valuations that can be applied for evaluating policies to improve perceived security are obtained. Consistent results are achieved, indicating that the method is promising for incorporating aspects in the physical environment in the welfare analysis. The results indicate a systematic variation in value of walk time in different physical environments and it is more dependent of the physical environment for women than for men. This paper thereby contributes to the literature by showing that results by social sciences can be verified using methods and theories traditionally used in transport and welfare analysis and may therefore be incorporated in standard CBA. A contribution of this study is the insight that the perception of insecurity involved in accessing the public transport system is a welfare loss that can be quantified.
|
|
| 6. |
- Löfgren, Stefan, et al.
(författare)
-
Förbättrade skattningar av Noch P-förlusterna från skog, myr och fjäll inför PLC6 - pilotprojekt
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ramen för detta pilotprojekt har data från riksinventeringen av skog (RIS) ochsatellitscener använts för att med den statistiska metoden Probabilistic Classifierklassificera skogstillståndet på skogs- och myrmark inklusive fjäll. Vattendragsnäraskog har definierats utgående från ett virtuellt nätverksbildat vattendragsnät(VIVAN). Baserat på ca 200 slumpmässigt utvalda källvattendrag i Dalälven, Viskan,Ätran, Nissan och Lagan har därefter modeller skapats för att skatta typhalternaför N och P i bäckvattnet utgående från skogstillståndet i bäcknära och meravlägsen skog.Modellernas förklaringsgrad för Tot-N (r2=0,60) och Tot-P (r2=0,31) är betydligtbättre än de som användes i norra Sverige inom ramen för PLC5 (r2=0,25respektive (r2=0,11), vilket tyder på att det dels föreligger samband mellan avrinningsområdetsegenskaper och N och P halterna och dels att probabilistisk klassningär en användbar metod för att skatta dessa egenskaper. Ytterligare en förbättringjämfört med PLC5 är att Tot-N och Tot-P i södra Sverige samt oorganisktkväve och fosfat inte längre behöver hanteras som konstanter. Modellerna för deoorganiska fraktionerna är dock osäkra.Typhalterna är betydligt högre än de som användes inom PLC5. Orsaken tilldetta är att analysresultaten från de slumpmässigt utvalda vattendragen visar attsommartid kan närsalthalterna i skogs- och myrbäckar vara betydligt högre änmedel- och medianvärden från längre tidsperioder, som även innehåller säsongsochmellanårlig variation. De presenterade typhalterna kan därför inte okritisktanvändas för t.ex. källfördelningsmodellering. För det krävs modeller baserade påvattenkemisk information även från andra årstider.Vi stora möjligheter att ytterligare förbättra modellernas både rumsliga ochtidsmässiga precision och för att använda metodiken över hela Sverige. De förbättringarsom krävs är då främst tillgång till enhetliga satellitdata från ett begränsattidsfönster för framtagande av differensbilder (används för klassning av löv) ochprobabilistisk klassificering, en höjddatabas med högre rumslig (x-, y- och z-led)upplösning och förnyad simulering av ett virtuellt vattendragsnät alternativt enförbättrad vattendragskarta samt upprepad provtagning (data bör finnas från vår,sommar, höst och vinter) av slumpmässigt utvalda skogs- och myrvattendrag förförbättrad skattning av den temporala variationen i typhalterna. Den teknikutvecklingsom krävs på satellitscen- och höjddatabassidan bör finnas tillgänglig inom entreårsperiod, medan det inte finns medel avsatta för provtagning och analys avslumpmässigt insamlade prover från olika årstider.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Broberg, Anders G, 1950, et al.
(författare)
-
Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma - Resultat från en nationell utvärdering
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barn som bevittnar våld mot en förälder som de är beroende av för sitt välbefinnande utsätts för en form av våld. Barn behöver – i synnerhet under den tidiga barndomen – föräldrar som prioriterar barnets behov framför sina egna. När barnets ena förälder – eller någon annan som bor med familjen – slår eller förgriper sig på den andra föräldern blir barnet känslomässigt övergivet och skyddslöst. Barn kan bevittna våld mot en primär omsorgsgivare under kortare eller längre peri-oder i sitt liv, men ofta innebär det ett liv begränsat av olika typer av makt, övergrepp och förtryck. Sådana upplevelser medför en ökad risk för att barnet utvecklar problem såsom posttraumatisk stress, depression, beteendeproblem och problem med sociala relationer – både inom familjen och med kamrater. Sedan 2007 är socialtjänstens ansvar, för att barn som bevittnat våld får det stöd och den hjälp de behöver, förtydligat i Socialtjänstlagen. Det viktigaste stödet för barn som bevittnat våld mot sin mamma är skydd från fortsatt utsatthet. Internationellt sett är den vanligaste formen av stöd till barn, utöver sådant skydd, samtal i grupp. Det finns dock stora skillnader mellan vilka mål programmen är tänkta att uppnå, vilket medför att utvärderingsstudier använder varierande mått för att bedöma vad som är ett ”lyckat utfall”. Detta försvårar i sin tur jämförelser av utvärde-ringar av dessa program. I Sverige är den vanligaste typen av insats fortfarande indivi-duella samtal, även om gruppverksamheter för barn har blivit vanligare de senaste 10 åren. Kunskapen om effekterna av de metoder som utvecklats inom och utom social-tjänsten för att stödja barn som bevittnat våld mot mamma är fortfarande begränsad internationellt och i Sverige är den i stort sett obefintlig. Göteborgs universitet fick 2008 i uppdrag av Socialstyrelsen att utvärdera effekten av insatser riktade till barn som bevittnat våld mot sin mamma. Syftet med utvärderingen var att studera förändringar i barns hälsa och välbefinnande efter stödinsatser, med ut-gångspunkt i mammors och barns beskrivningar.
|
|
| 9. |
- Artman, Henrik, 1968-, et al.
(författare)
-
Effektiv miljötillsyn : slutrapport
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målsättningen har varit att ta fram ny kunskap inom miljötillsynen och därigenom uppnå en effektivare miljötillsyn samt att få in nya vetenskapliga perspektiv på miljötillsyn.I rapporten studeras metoder för inspektioner och det kommunikativa samspelet mellan inspektören och företrädare för den verksamhet som inspekteras, hur den institutionella ramen för inspektionsprocessen fungerar samt visar på möjligheter att mäta effekterna av inspektioner och tillsyn.Naturvårdsverket kommer att ha resultatet som ett kunskapsunderlag i fortsatt arbete med tillsynsvägledning och utveckling av hur tillsyn och tillsynsvägledning kan följas upp och utvärderas.
|
|
| 10. |
|
|
