| 1. |
|
|
| 2. |
- Bloom, Erica, et al.
(författare)
-
MIOC - Mögel och påväxt i relation till inneklimat och byggnadsegenskaper
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektets bas är en inventering av 24 kyrkor som ett representativt urval från 12 av Sveriges 13 stift. Inventeringen omfattar; luftkvalitetsmätningar, inventering av mögelförekomst, samt beskrivning av mikroklimatnischer, byggteknik och användning (brukarmönster). Resultatet av inventeringen utgör en egenskapsprofil per kyrka som sedan sätts i relation till uppmätta data för relativ fuktighet och temperatur i kyrkorna. Inget samband har identifierats mellan förekomst av mikrobiella skador och de aspekter som finns i egenskapsprofilen. Däremot har en hypotes ställts upp som utgår ifrån att från litteraturen etablerade kritiska fukttillstånd för trä bör kunna användas som ett styrande kriterium för att undvika mikrobiella skador i kyrkorna. Dessa kritiska fukttillstånd ges för olika relativ fuktighet och varaktighet, det vill säga max; 82procent RF i tre månader, 95 procent RF i fyra veckor och 98 procent RF i ett dygn. Utvärderingen visar att för fem kyrkor där mikrobiell påväxt inte identifierats så ligger parametrarna för kritiskt fukttillstånd under de värden som anges för trä. Beskrivning av kritiska fukttillstånd som tar hänsyn till de tre parametrarna varaktighet, relativ luftfuktighet och temperaturkan därför vara ett bättre sätt och bör kunna ersätta äldre kriterier för styr och regler som ofta bara anger en kritisk nivå för relativ luftfuktighet. Fortsatt arbete bör inriktas på att validera detta samband genom analys av fler kyrkor utan mikrobiella skador samtidigt som de kritiska fukttillstånden analyseras. Det samband som identifierats kan tillämpas för att optimera strategierna för styrningen av inneklimatet i kyrkor så att såväl energianvändningen som risken för skador relaterade till mögel och mikrobiell påväxt minimeras.
|
|
| 3. |
- Carlson, Per-Olof, et al.
(författare)
-
Systemet Hållbara Byggnader: Bedömningsgrunder för innemiljön
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande rapport har krav på byggnaders innemiljö sammanställts som kan användas som funktionskrav eller för att klassa byggnader. Bara sådana komfortrelaterade innemiljöaspekter som har en sådan status att de kan anses vara allmänt accepterade ingår och benämns här innemiljökomfort. Systemet Hållbara Byggnader hanterar utöver innemiljökomfort även energianvändning och miljöpåverkan. Målet med rapporten är att komplettera systemet Hållbara Byggnader med krav på innemiljökomfort, och därigenom täcka in alla miljöaspekter inklusive ohälsa som kan kopplas till mänsklig hälsa. Ohälsa ingår som en del av miljöpåverkan och är en aspekt som man vill minska, medan innemiljökomfort är en aspekt som man försöker förbättra. Visionen är därmed att systemet Hållbara Byggnader på ett heltäckande sätt hanterar de mest betydelsefulla aspekterna som kan relateras till begreppet hållbara byggnader. Innemiljökomfort hanteras med egenskapskrav samt påverkanskrav. Egenskapskrav är sådana (mätbara) egenskaper som kan bestämmas i en befintlig byggnad eller vid projektering. Påverkanskrav för innemiljökomfort baseras på brukarens upplevelse och självskattning och hanteras med hjälp av enkäter.
|
|
| 4. |
- Erlandsson, Martin, et al.
(författare)
-
Byggandets klimat- påverkan för ett flerbostadshus med yttervägg och stomme av korslimmat trä – kvarteret Strandparken
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En livscykelanalys har genomförts för ett nio våningar högt flerbostadshus som har yttervägg och stomme av korslimmat trä. Den nedersta suterrängvåningen är av betong och innehåller bland annat en lokaldel och ett garage. Folkhem var entreprenör och byggherre för trähusen i kvarteret Strandparken i Sundbyberg som färdigställdes 2013. Husen är de högsta flerbostadshusen med trästomme i Sverige. I beräkningarna av Strandparkens klimatpåverkan ingår även markarbeten, vilket är ovanligt i denna typ av LCA. Markarbetena svarar för 8 procent av byggnadens klimatpåverkan. För att kunna jämföra olika byggnaders miljöprestanda räknar man normalt inte med mer än själva huset, det vill säga plattan på mark och allt ovanför. Normalt sett räknas även garage bort vid jämförelser. De som är intresserade av en sektors totala klimatpåverkan eller vill jobba med miljöförbättringar bör dock inkludera alla delar som ingår i byggprocessen.
|
|
| 5. |
- Erlandsson, Martin
(författare)
-
Systemet Hållbara Byggnader: Bedömningsgrunder för miljöpåverkan och energianvändning
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapport beskriver de prestandakrav som utvecklats i systemet Hållbar Byggnader för att hantera miljöpåverkan och energianvändning. Dessa krav används som bedömningsgrunder för att ställa funktionskrav och för att klassificera byggnader. Ett viktigt syfte med systemet är att precisera och underlätta byggherrens roll som kravställare. Prestandakraven kan ställas som ett resursbehovskrav (behov av primär energi), egenskapskrav (byggnadens egenskaper, t ex innemiljö och värmebehov) eller påverkanskrav (miljöpåverkan i form av emissioner eller självskattad ohälsa eller komfort). Påverkanskrav är det sätt som bäst beskriver miljöpåverkans och energianvändningens konsekvenser i ett livscykelperspektiv. Prestandakrav har tagits fram för tre olika ambitionsnivåer - så kallade miljö- eller energiklasser - vilka ansluter till dialogprojektet Bygga Bo (Miljövårdsberedningen) och byggsektorns miljömålsarbete som samordnas av Byggsektorns Kretsloppsråd (BYKR). Miljöklasserna är indelade i klass A, B och C, där A - Hållbart motsvarar mycket bra miljöval, B - Bra val och C - Acceptabelt enligt dagens praxis, norm- eller lagkrav. Klass D - Dålig tillkommer vid utvärdering och klassificering. Begreppet hållbart används i systemet för att beskriver en situation där de aktuella nationella miljökvalitetsmålen och sektorns miljömål är uppfyllda med hjälp av socialt och ekonomiskt realiserbara lösningar.
|
|
| 6. |
- Erlandsson, Martin
(författare)
-
Så påverkar vår livsstil miljön
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten utgör en bearbetning av 'Produkters miljöpåverkan från svensk privatkonsumtion utifrån ett naturvetenskapligt brukarperspektiv' till Naturvårdsverket (2003-03-20). Hur kan jag som konsument bidra till en bättre miljö? Räcker det att aktivt välja produkter och ändra livsstil för att nå miljömålen? I den här rapporten redovisas resultatet från en pilotstudie över vilka drivkrafter som ligger bakom att enskilda konsumenter köper produkter som orsakar miljöproblem. Genom att koppla kunskapen om drivkrafterna direkt till miljömålen får vi också veta om och hur vi närmar oss miljömålen samt om det behövs fler åtgärder och i så fall vilka. Detta ger underlag till att införa rationella styrmedel i miljöpolitiken. Pilotstudien visar att genom att utgå från LCA-data för produktkedjornas olika steg i processen kan mer utförlig kunskap byggas kring miljöpåverkan från konsumtion av olika produkter. Angreppssättet innebär att tillgänglig statistik för konsumtionsprodukter grupperas till ett antal livsnödvändiga tjänster: Boende, Livsmedel, Kommunikation, Social service samt Övrig privatkonsumtion. Till varje livsnödvändig tjänst väljs ett antal övergripande produktgrupper ut (totalt i pilotstudien 24 st, se Tabell 1 och 2), vilka sammantaget motsvarar en individs totala privatkonsumtion. Dessa produktgrupper utgör också basen för en IPP-indikator eller nyckeltal inom respektive produktgrupp. Det koncept som presenteras i rapporten finns vidareutvecklat i avhandlingen 'A blueprint for sustainable consumption and design including performance requirements' (Erlandsson 2004).
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Andersson, Johanna, et al.
(författare)
-
Digitaliserade miljö- och klimatkrav genom hela upphandlingskedjan
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IVL:s del av projektet har lett fram till ett EPD-verktyg som levererar en maskinläsbar digital EPD, vilket möjliggör digitalisering av arbetet med leverantörsspecifika klimatdeklarationer hos byggmaterialtillverkare och vidare i värdekedjan. EPD-verktyget har en allmängiltig uppbyggnad och kan anpassas till vilken produkttyp som helst. För att säkerställa kvalitén i de beräkningar som görs och för att verktyget ska uppfylla förväntade framtida krav på EPD-verktyg från programoperatörerna så består verktyget av två delar: 1) En databas med LCA- och EPD-data och 2) En EPD Generator, som är användarnas inmatningsgränssnitt som är anpassad för varje unik kunds behov och produkter. Hela processen är kvalitetssäkrad och användargränssnittet är begränsat till att det enda som ska och kan ändras för att ta fram en EPD är de produkt- och tillverkningsrecept som användaren lägger in i EPD-generatorn, vilket snarare kväver process och produktkunskap än LCA-kunskap.IVL har även tagit fram en handledning för klimatberäkning av återbrukat byggmaterial. Handledningen bygger på livscykelanalys (LCA) och riktar sig framförallt till den som genomför klimatberäkningar för byggnader, och är utformad i linje med den europeiska standarden för värdering av byggnaders miljöprestanda (EN 15978). Den är även kompatibel med kommande lagkrav på klimatdeklaration, som gäller för nyproduktion från och med januari 2022.
|
|
| 9. |
- Belkert, Ann-Kristin, et al.
(författare)
-
Nationellt datalexikon : Arbetspaket 1 - Öppen tillgång till digitala datablad för produktegenskaper baserat på datamallar
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I projektet Öppen tillgång till digitala datablad för produktegenskaper baserat på datamallar har det ingått att föra dialog med marknadens aktörer om förutsättningar för hur svenska aktörer kan möjliggöra en etablering av ett nationellt datalexikon och en plattform för att tillgängliggöra produktdatamallar. Dialogen genomfördes genom att bjuda in representanter från samhällsbyggnadssektorn till sex workshops. Arbetsmöten har genomförts för att förbereda workshops, utvärdera resultat, utforska samarbeten och tekniska lösningar.Framtida EU-lagstiftning kommer kräva digitala produktpass för alla produkter och vi förväntar oss att dessa ska vara baserade på datamallskonceptet. En digital produktdatamall baseras på egenskaper som finns definierade i ett datalexikon som i sin tur är synkade med andra datalexikon. När samma egenskap används av flera länder får man på så sätt en samordning. En ifylld produktdatamall blir ett produktdatablad. En fortsatt process behövs för att fastställa teknisk lösning, organisation och finansiering. Arbetspaketet har bidragit till många insikter, beslut och initiativ till samarbeten för det fortsatta arbetet.Arbetsmöten och workshops har även resulterat i ökad kunskap och insikter om krav enligt standarder och behov avseende teknisk lösning, tillämpningsanvisningar och internationell samverkan. Kontakt har tagits med och mottagits mycket väl hos PDT Norge och Cobuilder avseende samverkan under projektet och framöver. Representanter från Norge har medverkat på workshops och möten med svenska aktörer.Det fortsatta arbetet om framtida organisation för utveckling och förvaltning samt finansiering av en verksamhet för att tillgängliggöra datamallar och datalexikon kommer nu drivas med samma aktörer som i Regelforums styrgrupp, bland annat Byggmaterialindustrierna, Byggföretagen, Byggherrarna och Fastighetsägarna.Finansiering av ett sådant arbete behöver lösas, då resurser inte finns via regelforumet. Arbetet kommer genomföras utanför detta projekt, men resultaten kommer redovisas.Projektet arbetar vidare med den digitala plattformen, hur datamallar ska kunna kommuniceras mellan olika domäner samt implementering av såväl produktdatamallar som systemdatamallar, dvs för byggdelar och andra objekt såsom utrymmen, byggnadsverk samt byggnadsverkskomplex.
|
|
| 10. |
- Bergman, Göran, et al.
(författare)
-
Förbränning av impregnerat virke. Testförbränning i en biobränslepanna, Orrefors
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är möjligt att elda impregnerat trä innehållande koppar i en biobränslebaserad panna om denna har erforderlig rökgasrening. För den aktuella anläggningen behöver man komplettera rökgasreningen med ytterligare ett steg (någon typ av stoftrening t.ex. elektrofilter, textilt spärr- eller slangfilter). Vid förbränning av mer än 50 ton avfall per år krävs att man söker tillstånd. Mindre mängder kräver endast en anmälan. Vid en förbränning med träflis med en inblandning av upp till 20 % kopparimpregnerat virke (50 % splint och 50 % kärna) klarar bottenaskan alla minimi- och maximihalter enligt Skogsstyrelsens rekommendationer för spridning av aska i skogsbruket som vitaliseringsmedel. De utförda laktesterna av askorna visar att krom lakas ut från bottenaskan i för stora mängder för prov 4 och 5 för att man enligt deponeringsförordningen ska kunna deponera askan tillsammans med icke farligt avfall (de övriga askorna klarade samtliga riktvärden). En faroanalys har genomförts där konceptet toxicitetindex (TI) har tillämpats.
|
|
