| 52671. |
- Palm, Daniel
(författare)
-
Inblandning av kalkgrus i lekbottnar för öring (Salmo trutta L.)
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2007-2009 konstruerades 30 lekbottnar för öring i anslutning till elfiskelokaler i 30 olika vattendrag i Västerbottens, Västra Götalands och Jönköpings län. I 15 av lekbottnarna blandades 50% kalkgrus in. Ytterligare 17 elfiskelokaler i 17 andra vattendrag valdes ut som kontrollokaler. Alla vattendrag var kalkade, och hade ingen förekomst av surstötar. Uppföljningen av lekbottnarna i Västerbotten 2008-2012 visade att 50 % av det utlagda gruset kvarstod 5 år efter utläggning. Uppföljningen i Västra Götalands och Jönköpings län 2010-2012 visade att 70 % av det utlagda gruset kvarstod 3 år efter utläggning. Provtagning av anlagda lekbottnar i Västerbottens län 2012 (5 år efter anläggning) visade att kalkinblandning orsakade en pH höjning på 0,85 pH enhet i jämförelsen med ytvattnet. I lekbottnar utan kalkgrus var pH 0,10 enheter lägre i jämförelse med ytvattnet. I syfte att utvärdera lösligheten av kalksubstrat och effekten av pålagring placerades individmärkt kalkgrus ut i 10 olika bäckar med olika vattenkemisk karaktär. Efter 24 månaders exponering hade kalkgruset i samtliga vattendrag påverkats negativt i avseende på deras förmåga att höja pH i avjonat vatten på labb samt på bäckvatten. Den avtagande pH- höjande förmågan förklarades delvis av andelen våtmark samt biomassan av skog i avrinningsområdet. Dock orsakade fortfarande kalkgruset en pH höjning med i medeltal 1,16 enheter av bäckvatten efter 24 månaders exponering. Årliga uppföljningar av bottnarna i Västerbotten (2007-2011) och i Västra Götalands och Jönköpings län (2010-2011) visade att lekgropar eller öring observerades på 6-60 respektive 40 % av bottnarna. I syfte att genomföra en ägg till yngelöverlevnadsstudie av nybefruktad öringsrom under 2012-2013 anlades 18 lekbottnar i Kattån i Jönköpings län 2011. Kattån är i likhet med övriga vatten i studien kalkat och utan förekomst av surstötar. I hälften av lekbottnarna blandades kalkgrus in. Resultaten visade att medelöverlevnaden var 66,6 ± 12,4% (SD) respektive 55,6 ± 9,1% i bottnar utan respektive med inblandning av kalkgrus. Skillnaden var ej statistiskt signifikant. I Västerbottens län hade tätheterna av öring (0+) förändrats i medel + 149 %, + 139 % respektive + 108 % på lokaler behandlade med grus, grus + kalkgrus respektive obehandlade kontroller. I Västra Götaland och Jönköpings län hade tätheterna förändrats i medel -29 %, +64 % respektive - 37 % på lokaler behandlade med grus, grus + kalkgrus respektive obehandlade kontroller. Skillnaderna mellan behandlingarna var dock ej statistiskt signifikanta.
|
|
| 52672. |
- Palm, David, et al.
(författare)
-
Livscykelanalys av svensk textilkonsumtion
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna analys berör textil som konsumeras inom Sverige. Produktion, återvinning och återanvändning sker till stor del utomlands och miljöeffekterna sker också i stor grad utanför Sveriges gränser. Målet är att visa på miljöskadekostnader kopplat till nuvarande textilhantering i Sverige samt effekterna då föreslagna styrmedel implementeras. Målet är dessutom att visa på miljöpåverkan från återanvändning och återvinning av textil. Som funktionell enhet används den totala svenska konsumtionen av textil år 2010, eller 132 000 ton textil. Skillnaden i miljöskadekostnad mellan nuvarande system och styrmedelsfallet med franska antaganden är i storleksordningen 1-7 miljarder SEK. Ökad återanvändning och återvinning leder till tydligt minskade totala miljöskadekostnader oavsett monetäriseringsmetod. Spannet mellan resultaten för EPS och EcoTax02 visar att miljöskadekostnaderna varierar kraftigt beroende på vilken miljöpåverkan som anses viktigast, men att de i båda fallen visar på en positiv utveckling med föreslagna åtgärder. Återanvändningen ger en större miljöeffekt än återvinning trots optimerad återvinning i grundfallet. Det finns dock stora osäkerheter både i hur stor andel ny textil som undviks genom återanvändning och hur den framtida prestandan för återvinning ser ut. De miljöskadekostnader som beräknats är troligen underskattade då effekter av vattenanvändning och toxiska utsläpp ej kvantifieras på ett tillförlitligt sätt i LCA-metodiken.
|
|
| 52673. |
- Palm, David, et al.
(författare)
-
Samhällsekonomisk analys av etappmål för textil och textilavfall
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det köps och slängs allt mer textilier i Sverige. Under 2010 konsumerades mer än 15 kilo textilier per person varav minst 8 kg gick till förbränning. Över hälften av de textilier som köps slängs varje år medan endast 3 kg går till återanvändning. Det finns en potential att göra avfallshanteringen mer resurseffektiv genom att styra mer textilavfall mot återanvändning och materialåtervinning. En samhällsekonomisk analys för att identifiera en kostnadseffektiv åtgärdskombination givet definierat mål har gjorts. Sex olika styrmedel har analyserats och föreslagits, dessutom har det genomförts en analys av de samhällsekonomiska konsekvenser som uppstår på grund av de föreslagna åtgärderna och styrmedel för att uppnå etappmålen. Resultaten av styrmedelsanalysen visar att för att öka insamlingen av textilier och för att miljöskadorna ska internaliseras i priset på textilier behövs troligen flera olika styrmedel. Det styrmedel som har bäst förutsättningar att uppfylla flest kriterier är ett producentansvar. Ett producentansvar har säkrast måluppfyllelse samtidigt som det tillhör de styrmedel som har bäst förutsättningar för en kostnadseffektiv allokering. Men för att etappmålet ska uppnås föreslås ett styrmedelspaket med producentansvar, i kombination med information och råvaruskatt, vilket skulle medföra konsekvenser för flera olika aktörer. Producenterna kommer bland annat uppleva ökade kostnader i form av tillhandahållande av lämpliga insamlingssystem för textilier, transportkostnader och hanteringskostnader. Men det medför även att fler entreprenörer får jobb och ökade intäkter, och att staten får ökade skatteintäkter genom råvaruskatten. På grund av delvis starkt begränsad information kring åtgärdskostnaderna, deras effekt och kapacitet har grova uppskattningar gjorts, vilket ger en sammantaget stor osäkerhet för analysen. Syftet med analysen är att ge indikationer om vilka åtgärder och styrmedel som är lämplig att vidta för att uppnå de föreslagna etappmålen för textil till 2020 och att ge indikationer på kostnaderna för dessa. Kostnader och intäkter ska därför ses i ljuset av detta syfte och inte som absoluta värden.
|
|
| 52674. |
- Palm, Göran, et al.
(författare)
-
Hjältar, blåljus och säkerhet : konstruktionen av polisen i nyhetsmedierna
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study is based on an analysis of approximately 400 pieces of news from Swedish media, in which the police are narrated, constructed and assessed. A number of obvious patterns were found:The police are highly news worthy and police reporting is routine in all news media. The news pieces are chiefly so called “straight” news, value neutral descriptions of the everyday work of the police. About seven out of ten stories are neutral descriptions, a fifth (18 per cent) are negative news, while explicitly positive values are found in thirteen per cent of the material. The negative stories deals mainly either with individual police officers who have engaged in criminal activity, with insufficient resources or the allegedly defunct organization. Critically scrutinizing news is hardly found at all. The typical news media image of the police is that of the police, or the police officer, simply doing their job. One of the most important conclusions in the study is that the police – together with reporters – decide the news agenda. As news source the police are hardly ever regarded as questionable, nor is the world view of the police. The police are allowed to define situations, problems as well as solutions – police discernments are self-evident and authoritative. In the news it is obvious that the police itself are “the expert on the police”. Hereby, the police itself do part of the news work.
|
|
| 52675. |
|
|
| 52676. |
|
|
| 52677. |
|
|
| 52678. |
|
|
| 52679. |
|
|
| 52680. |
|
|
