| 19961. |
- Sundqvist, Pia, 1965-, et al.
(författare)
-
Det heterogena engelskklassrummets ämnesdidaktiska utmaningar : En jämförelse mellan elever med stor respektive liten mängd extramural engelska
- 2011
-
Ingår i: NOFA 2011, Karlstad.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I svensk skola är engelska ett kärnämne, vilket automatiskt ger det en speciell tyngd. Engelska är också generellt sett ett populärt ämne som anses viktigt (Oscarson & Apelgren, 2005; Skolverket, 2004). Detta är inte underligt eftersom inflödet och användningen av det engelska språket är utbrett i dagens svenska samhälle. Alltsedan IT-revolutionen har dessutom engelskan fått ökat utrymme eftersom engelska är det ledande språket på Internet och dessutom fungerar som ett globalt lingua franca (Crystal, 2006). Inom språkvetenskap har det länge funnits en distinktion mellan främmandespråksinlärning och andraspråksinlärning, där det förstnämnda motsvarar att man lär sig målspråket framförallt genom undervisning i ett land där målspråket inte talas och det sistnämnda att man bor och lever i ett land där målspråket talas och lär sig språket på så sätt (Lightbown & Spada, 2006). I en nutida svensk kontext hävdar vissa att engelska mer liknar ett andraspråk än ett främmande språk, framförallt därför att elever i ökande grad lär sig engelska även utanför skolan, så kallad extramural engelska (jfr Viberg 2000; Sundqvist 2009). Situationen har medfört att elever stiger in i engelskklassrummet med helt olika bakgrund beträffande extramural engelska, vilket bland annat avspeglas i den kunskapsnivå de har. Den kunskapsmässiga polariseringen inom ett klassrums väggar kan vara mycket stor och innebär en didaktisk utmaning för engelskläraren. I detta paper diskuterar vi det heterogena engelskklassrummets ämnesdidaktiska utmaningar, bland annat utifrån resultat från en gemensam pilotstudie om extramural engelska bland elever på mellanstadiet samt våra respektive doktorsavhandlingar genomförda i årskurs 9 samt på gymnasiet. Vi kommer bland annat att jämföra elever med stor respektive liten mängd extramural engelska och diskutera vilken typ av engelska de ägnar sig åt utanför skolan samt vilka konsekvenser deras extramurala vanor får för prestationerna i klassrummet och för läraren.ReferenserCrystal, D. (2006). Language and the Internet (2 ed.). Cambridge: Cambridge University Press.Lightbown, P. M., & Spada, N. (2006). How languages are learned (3 ed.). Oxford: Oxford University Press.Oscarson, M., & Apelgren, B. M. (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Engelska. Ämnesrapport till rapport 251. Stockholm: Skolverket.Skolverket. (2004). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003: huvudrapport - svenska/svenska som andra språk, engelska, matematik och undersökningen i årskurs 5. Stockholm: Skolverket.
|
|
| 19962. |
- Sundqvist, Pia, 1965-
(författare)
-
Extramural engelska : En möjlig väg till studieframgång
- 2010
-
Ingår i: Kapet. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1653-4743. ; 1:1, s. 94-109
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna artikel handlar om extramural engelska (’engelska utanför klassrummets väggar’) och baseras på min doktorsavhandling Extramural English Matters: Out-of-School English and Its Impact on Swedish Ninth Graders’ Oral Proficiency and Vocabulary (Sundqvist, 2009). Studien undersöker extramural engelska och dess effekter på muntlig färdighet och vokabulär hos niondeklassare (N=80). Extramural engelska mättes med hjälp av enkät, språkdagböcker och intervjuer. Muntlig färdighet mättes med fem interaktiva tester (slumpmässiga elevpar) som spelades in och sedan betygssattes av externa bedömare. Vokabulären mättes med två skriftliga prov. Baserat på enkätdata undersöktes även socioekonomisk bakgrund och motivation. Insamlade data analyserades huvudsakligen kvantitativt. Resultaten visade på positiva och statistiskt signifikanta korrelationer mellan extramural engelska och muntlig färdighet respektive vokabulär. Aktiviteter som fordrade att eleverna var produktiva (spela tv-/dataspel, surfa på Internet, läsa) var relativt sett viktigare för engelskresultaten än aktiviteter där man kunde förhålla sig förhållandevis passiv (lyssna på musik, se på tv, se på film). En könsskillnad identifierades: pojkarna ägnade signifikant mer tid åt produktiva aktiviteter än flickorna; extramural engelska hade därför större effekt på pojkarnas resultat. En annan slutsats var att extramural engelska är en självständig variabel (utan samband med socioekonomiska bakgrundsfaktorer) och en möjlig väg till studieframgång för vilken elev som helst, oavsett bakgrund.
|
|
| 19963. |
- Sundqvist, Pia, 1965-, et al.
(författare)
-
Fritidsspråk i femman : framtidens studenter formas
- 2011
-
Ingår i: Språk för framtiden. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Falun, 12-13 november, 2010.. - Uppsala : Swedish Science Press. ; , s. 186-198
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 19964. |
|
|
| 19965. |
|
|
| 19966. |
- Sundstrand, Andrea, 1963-
(författare)
-
LOV - en olaglig lag?
- 2011
-
Ingår i: Den nordiska välfärden och marknaden. - Uppsala : Iustus förlag. - 9789176787823 ; , s. 329-342
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 19967. |
|
|
| 19968. |
- Sundström, Anna, et al.
(författare)
-
Att mäta allmänhetens kunskaper om trafiksäkerhet : Utveckling och utprövning av instrument
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige och målet är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. För att vägtransportsystemet ska användas på ett säkert sätt krävs både kunskaper om trafiksäkerhet och trafiksäkra attityder. Attityder är ett relativt väl utforskat område, medan studier om allmänhetens kunskaper om trafiksäkerhet saknas. Därmed är det önskvärt att kartlägga allmänhetens kunskaper om olika aspekter av trafiksäkerhet och följa utvecklingen av dessa över tid. Syftet med studien var att utveckla ett instrument för att mäta allmänhetens kunskaper om trafiksäkerhet och att utvärdera kvaliteten i detta instrument. Två parallella enkäter med kunskapsfrågor utvecklades med utgångspunkt i de indikatorer på trafiksäkerhet som Trafikverket följer i trafiksäkerhetsarbetet. Enkäterna innehöll också bakgrundsfrågor, frågor om attityder och självrapporterat beteende. Enkäterna administrerades till 1000 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 15 till 85 år. Enkäterna kunde besvaras dels via Internet och dels i form av en pappersenkät. Ungefär 50 procent av urvalet besvarade enkäterna och en bortfallsanalys visade att de svarande var representativa för populationen med avseende på kön, ålder och födelseland. Resultaten visade att kunskaper om trafiksäkerhet är ett mångdimensionellt begrepp. Detta indikerades bland annat av sambanden mellan de åtta olika innehållsområdena i instrumentet, vilka var svaga. Resultatet visade också att frågorna generellt sett är ganska lätta. Vidare visade resultaten att ett större antal frågor inom varje område behövs för att öka mätsäkerheten. Vissa kunskapsfrågor hade positiva samband med attitydfrågor, vilket indikerar att kunskaper är relaterade till mer positiva attityder till trafiksäkerhet. Resultaten från studien kan ligga till grund för vidare utveckling av ett instrument för att göra en skarp mätning av allmänhetens kunskaper om trafiksäkerhet. Baserat på att begreppet kunskaper om trafiksäkerhet visat sig vara mångdimensionellt bör man som nästa steg göra en bedömning av vilka, specifika aspekter av kunskap om trafiksäkerhet som är relevanta att mäta och baserat på detta, samt resultaten från denna utprövning, välja ut frågor som kan ingå i ett instrument. Ett sådant instrument skulle kunna användas för att kartlägga kunskapsläget i befolkningen samt för att följa kunskapsläget över tid.
|
|
| 19969. |
- Sundström, Aksel, 1983, et al.
(författare)
-
Vem är villig att betala mer för grön el?”
- 2011
-
Ingår i: Sören Holmberg, Lennart Weibull, Henrik Oscarsson (red) Lycksalighetens Ö. - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789189673212 ; , s. 235-246
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 19970. |
- Sundström, Björn, et al.
(författare)
-
Kost och andra kardiovaskulära riskfaktorer hos patienter med ankyloserande spondylit
- 2011
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- BakgrundHos patienter med ankyloserande spondylit (AS) har man sett en ökad förekomst av kardiovaskulära sjukdomar och det är inte klarlagt vad som orsakar denna ökning. Syftet med studien var därför att utvärdera om kost och andra kardiovaskulära riskfaktorer hos patienter med AS skiljer sig åt i jämförelse med normalbefolkningen. Metod Åttionio patienter med AS, diagnosticerade enligt de modifierade New York kriterierna, identifierades i databaserna till ett hälsoundersökningsprojekt, det så kallade Västerbotten Intervention Project (VIP). Patienterna jämfördes med 356 kontroller matchade för ålder, kön och undersökningsperiod. Inom VIP har deltagarna fyllt i enkäter om kost, fysisk aktivitet och rökning. Blodtryck, längd och vikt, har mätts och blodprover har analyserats för kolesterol, triglycerider och blodsockernivåer. Resultat Vi fann inga signifikanta skillnader mellan patienter och kontroller avseende kost, fysisk aktivitet, träningsvanor, rökvanor, BMI, vikt eller blodtryck. Däremot hade patienterna signifikant lägre nivåer av serumtriglycerider (p <0,001) och -kolesterol (p <0,01). Hos patienterna var triglyceridvärdet omvänt korrelerat till totala intaget av fett (rs = -0,25, p <0,05) liksom intaget av enkelomättade fetter (rs = -0,29, p <0,05) och positivt korrelerat till intaget av kolhydrater (rs = 0,26, p <0,05). Kolesterolvärdet visade också en positiv korrelation till intag av kolhydrater (rs = 0,26, p <0,05) och negativ korrelation till intaget av enkelomättade fetter (rs = -0,28, p <0,05). Dessa samband sågs inte hos kontrollerna. Sammanfattning Patienterna uppvisade signifikant lägre nivåer av kolesterol och triglycerider jämfört med kontrollgruppen. Det fanns samband mellan kost och aterogena blodfetter hos patienter som inte fanns i kontrollgruppen. Resultaten antyder att det kan finnas skillnader i fettmetabolismen hos patienter med AS i jämförelse med normalbefolkningen.
|
|
