| 241. |
|
|
| 242. |
- Lidman Magnusson, Berit
(författare)
-
Att sjunga eller inte sjunga. Samverkande faktorer av betydelse för sångutveckling
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis presents an exploratory investigation on similarities and differences between different groups and individuals concerning growth conditions, induvidual characteristics, positive and negative reinforcement and other factors that can be assumed to be of importance for the development of singing ability. A questionnaire with 115 statements was constructed concerning (a) various factors that may affect the development of singing ability and (b) possible effects of such factors on the persons singing ability and behavior.The results confirm findings from earlier studies concering the importance of the family, musical activities at home, positive attitudes and positive influence from school for the development of singing ability. The study also points at other, less investigated factors and circumstances thet may indirectly affect singing development, such as mobbing, anxiety ant shyness
|
|
| 243. |
|
|
| 244. |
|
|
| 245. |
|
|
| 246. |
- Lindqvist, Gunilla
(författare)
-
Små barns lek : Vuxnas gestaltning och barns meningsskapande
- 1997
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När man beskriver barns lekutveckling utgår man ofta från omgivningens materiella betingelser och att de minsta barnens lek går från låtsaslek med objekt till rollek. Det finns en bestämd progression i lekutvecklingen. Men då nöjer man sig med att tolka barns lekhandlingar i yttre synliga termer istället för att se leken i ett socialt och kulturellt sammanhang. Den här studien tar sin utgångspunkt i ett kulturellt perspektiv (bl a i Vygotskijs kulturhistoriska teori) och syftar till att undersöka små barns meningsskapande i lek, när vuxna gestaltar ett kulturellt innehåll, som bygger på lekens principer. Studien är ett undervisningsexperiment, där man iscensätter, följer och analyserar den pedagogiska processen. Under våren 1996 prövades ett lektema Längst in i vrårna på två småbarnsavdelningar på ett daghem i Karlstad. Innehållet i temat fick sin inspiration från kända barnböcker. Resultatet visar att barns sökande efter meningsfulla handlingar gynnas av en kulturell kontext. Det är inte föremålen i sig som fångar barnens intressen, utan det är berättelsen som ger betydelse åt föremålen och handlingarna. När de vuxna gestaltar roller och handlingar kan barnen kliva in i en lekvärld. Den tvekan som fanns inför de vuxnas roll i leken, upphörde när de vuxna själva gestaltade, och då blev barnen säkra på vad som var var lek eller ej. De rim och ramsor och rimliga orimligheter som fanns i fiktionen påverkade barnens känsla för humor och lek. Sånger, berättelser, filmer och dramatiseringar ger barnen ett rikt innehåll att omforma i lek och där visar sig den litterära fiktionen vara särskilt ändamålsenlig. Istället för att tolka små barns lek i termer av progression, kan man tolka den i estetiska termer, som ett möte mellan det inre och yttre, en fantasiprocess, där tanke, språk och kroppsliga uttryck sker samtidigt och där handling och roll är integrerade.
|
|
| 247. |
- Lindskog, Stefan, et al.
(författare)
-
An Analysis of the Security of Windows NT
- 1999
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- This paper presents an analysis of the security of Windows NT 4.0. The primary objective of the analysis was to investigate how secure the operating system actually is. A technical overview of the system, and in particular of its security features, is given. The system security was analyzed and practical intrusion attempts were made in order to verify known vulnerabilities and find new ones. The paper concludes that there are ample opportunities to improve the security of Windows NT
|
|
| 248. |
- Lindvall, Kerstin, et al.
(författare)
-
Tillsättning av skolledare : Rörelser i tiden
- 1997
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vem blir skolledare i det svenska skolväsendet idag och hur har tillsättningsmönstret förändrats under de senaste 15 åren? I den här undersökningen har vi utgått från material kring skolledartillsättningar under åttiotalet och in på nittiotalet. Huvudvikten har lagts vid att studera vad som är bestående och vad som har förändrats i tillsättningsmönstret inom kommunerna med avseende på skolledares kön, erfarenhetsbakgrund och demografisk tillhörighet.Det mest tydliga mönstret är att det blivit fler kvinnor bland skolledarna. Ambitionen att utöka andelen kvinnor i skolledarkåren har således lyckats. Effekter av organisatoriska förändringar i landets kommunerna blir synliga i skolledartillsättningarna i början av nittiotalet. Nya yrkeskategorier med ledarerfarenhet från barnomsorg och fritidsverksamheter börjar ta plats bland skolledarna. Rapporten innehåller också en översikt av olika sätt att strukturera ledningsarbetet i skolan i olika länder i Europa. Yrket som skolledare håller på att ändra karaktär och i rapporten beskrivs hur nya krav bidragit till att höja förväntningar på skolans ledare
|
|
| 249. |
- Ling, Kristina, et al.
(författare)
-
GLAB : En fallstudie om Göteborgsregionens Lokaltrafik AB
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Uppsatsen handlar om det kommunala aktiebolaget Göteborgsregionens Lokaltrafik AB (GLAB). Företaget bildades 1982 som en följd av "Lag om huvudmannaskap för viss kollektivtrafik" för att bedriva kollektivtrafik i Göteborgsregionen. Företaget ansvarar dels för den långsiktiga strategin för kollektivtrafiken i regionen, dels för trafikplaneringen i kommunerna i samråd med representanter för kommuner och olika driftbolag. GLAB köper tjänster genom avtal med olika trafikföretag, som själva svarar för driftplanering och genomförande.Det faktum att GLAB är ett kommunalt aktiebolag med inslag av både företag och förvaltning, har präglat stora delar av uppsatsen. Studien visar att företaget balanserar mellan viljan att effektivisera och att inte inskränka på uppgiften den är skapad för att sköta - den kommunala nyttan.Studien har två syften, ett empiriskt och ett teoretiskt. Det empiriska syftet är mycket viktigt bla för att skapa "trovärdighet" och förankring. GLAB är flitigt uppmärksammat i lokalpressen som berättar om allt från förseningar, taxor och miljösatsningar till stora skandaler. I den empiriska dimensionen har vi genom ett antal olika "berättelser", visat den bild av företaget som förmedlas via pressen (främst Göteborgs-Posten). För att få intressanta spänningar har denna ställts i relation till den bild GLAB själva ger i årsredovisningar och pressmeddelanden etc. Det teoretiska syftet har varit att utveckla och synliggöra studiens tre teman: huvudmannaskap, redovisning med "diskursiva förtecken" och imaginära organisationer. Genom att olika teorier låts möta empirin, ges em djupare och nyanserad bild av företaget. I temat om huvudmannaskap har vi intresserat oss för hur samspelet mellan ägare, styrelse och verkställande ledning ser ut. VD i GLAB har haft stor makt. Förklaringen är bla att ägarna inte utnyttjar sin ägarmakt och att styrelsens främsta uppgift varit att avspegla intressemotsättningar och inte att agera handlingskraftigt.Vårt andra tema är redovisning med "diskursiva förtecken". Avsnittet handlar om redovisningen som kommunikationsmedel, och hur man aktivt med hjälp av den kan påverka beslut i en viss riktning. Vi har sett hur GLAB använder sig av olika redovisningsdata för att nå vissa mål och kommunicera med sin omgivning. Det tredje temat är begreppet imaginära organisationer, som handlar om nya sätt att uppfatta och utveckla företag. GLAB har till stora delar visat sig vara en imaginär organisation. Företaget arbetar nära sina trafikleverantörer och har en liten ledningsorganisation. I samarbetet med leverantörerna har man infört sk incitamentsavtal för att bla minska omkostnaderna för lokaltrafiken och öka effektiviteten. Tidigare studier, samt vårt eget empiriska material pekar på att företaget har vissa kundrelaterade problem. Utifrån det imaginära perspektivet har vi arbetat fram ett förslag på hur GLAB kan effektivisera och kundanpassa sin organisation. Detta sker genom att bla involvera sina kunder i ett gemensamt värdeskapande, samt att i arbetet ta hjälp av de olika företagen.
|
|
| 250. |
|
|
