| 1. |
- Persson, Anders
(författare)
-
Vad har social kompetens och bildning gemensamt?
- 2001
-
Ingår i: Religion och livsfrågor. ; :4/2001:3/2001, s. 46-51
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det förefaller bildas ett slags vardagsetiskt tomrum i massutbildningssystemet, vilket nu bland annat fylls genom betoningen av social kompetens i skolan. Social kompetens tenderar att bli den vardagsetiska aspekten av vår tids bildning. Den viktiga frågan att diskutera är inte om vi ska ha undervisning och träning i social kompetens i skolan eller inte, utan snarare hur det kan komma sig att vardagsetiken kunnat separeras från utbildningen. Jag tror att en starkt bidragande orsak till detta är att vi lever med en skola som varit satt på ekonomistisk diet under fem decennier. Det är en skola och ett utbildningssystem där instrumentet utbildningen blivit viktigare än målet kunskapen. Detta gäller nu också för den högre utbildningen och räligast tycker nog vi som är verksamma där att det är när utbildningsekonomismens fula tryne sitter på våra egna studenter, som allt oftare saknar det kärleksfulla förhållande till våra ämnen som vi själva (åtminstone anser att vi) har och som, om man får tro en del forskare, inte gör någon principiell skillnad mellan konsumtion av utbildning och av hamburgare.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Apelkvist, Björn
(författare)
-
Vad är bildning?
- 2003
-
Ingår i: Horisont. - 0439-5530. ; :2
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Nilsson-Lindström, Margareta, et al.
(författare)
-
Olympiaskolan och humanistisk bildning som livsstilsprojekt
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I tre fallrapporter från forskningsprojektet Framgångsrikt skolledarskap i olika skolkulturer presenteras resultat från omfattande empiriska undersökningar vid tre skolor. I rapporterna beskrivs och problematiseras skolornas respektive kultur: den aktuella gymnasieskolans kunskapskultur, där bildning kommit att bli ett kännetecken; den utvalda f-9-skolans karriärkultur, utsatt för ett kraftfullt förändringstryck från både elever och från den förvandling av såväl pedagogiska arbetsformer som av lärarnas arbete som nu pågår; slutligen f-6-skolan där en ursprunglig tvångskultur förvandlats till en skolkultur som betonar elevernas sociala och kulturella integration. Detta är emellertid endast bakgrunden till rapporternas egentliga fokus: undersökningen av tre välfungerande skolledares sätt att utöva skolledarskap i olika skolkulturer. Ur ett omfattande undersökningsmaterial växer tre skolledarskap fram. Här finner vi rektorn som är en kulturell insider men som förväntas utöva ett kulturförändrande ledarskap på en synnerligen traditionstyngd skola. Och visionären som har denna kulturförvandling bakom sig och som nu förväntas profilera en gymnasieskola med vikande söktal och som gör det genom att knyta an till skolans humanistiska bildningstradition. Slutligen den kommunikative skolledaren som skyr företeelsen lojalitet och som framgångsrikt lett förvandlingen av en problemtyngd skola till en folkskola mitt i den mångkulturella byn.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Magnusson, Martin
(författare)
-
Metal and Semiconductor Nanocrystals for Quantum Devices
- 2001
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Aerosol technology was used to develop new methods for fabrication of size-selected, nanometer-sized particles of metals and semiconductors. Such particles were used to realize different types of quantum devices and nanometer-sized structures. The thesis contains an introduction, five papers on particle fabrication, and five papers on particle-based quantum devices. Size-selected gallium and indium particles were allowed to react with arsine, phosphine, and ammonia, resulting in crystalline particles of gallium arsenide and indium phosphide, between 8 and 50 nanometers in diameter. Gold particles were made by the evaporation/condensation method, and sintering and thermal charging were studied. Tungsten particles were made by thermal cracking of tungsten hexacarbonyl. Gold particles were alloyed with indium and gallium to make particles with tailored size and composition, and the particle structure and composition were studied. A method using electrostatic forces for placing particles during deposition was developed. Individual particles of gold and indium were used to make single electron tunneling devices. A single electron transistor working up to 200 K was made by contacting a 7 nanometer gold particle with 3 nanometer carbon nanotubes. Gold particles were used as seeds for growth of whiskers of III-V semiconductors with internal heterostructures. Tungsten particles were epitaxially embedded in gallium arsenide.
|
|
