| 1. |
- Borger, Tobias, et al.
(author)
-
Fiskevårdsplan Kalmar län
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Fiskevård är ett stort ämnesområde som kan tolkas på flera olika sätt. Utgångspunkten för all fiskevård är dock att bidra till ett livskraftigt yrkes- och fritidsfiske med socioekonomiska för-delar och att fiskbestånd och deras livsmiljöer bevaras för framtiden och biologisk mångfald. ”Fiskevårdsplan Kalmar län” syftar till att ge en samlad bild över de viktigaste fiskevårds-åtgärderna i länet för att uppnå nämnda mål. Åtgärdsförslagen berör både söt- och brack-vattensmiljöer.
|
|
| 2. |
- Gyllenhammar, Irina, et al.
(author)
-
Concentrations of phthalate metabolites and phenolic substances in urine from first-time mothers in Uppsala, Sweden: temporal trends 2009-2014
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- POPUP studien startade 1996, där blod- och modersmjölksprover regelbundet samlas in från förstföderskor i Uppsala. Sedan 2009 tas också ett urinprov från kvinnorna. I denna studie har ftalater och fenolära ämnen studerats i urinprov insamlade 2009-2014. Dessa ämnen metaboliseras relativt snabbt i kroppen och för flertalet är det en metabolit till själva huvudsubstansen som har analyserats i urinen.Totalt sett analyserades 13 ftalatmetaboliter till 6 ftalater, en metabolit till en ersättningskemikalie till ftalater, en metabolit till ett fosforbaserat flamskyddsmedel, två pesticidmetaboliter samt 15 fenolära ämnen, t ex triklosan, bisfenol A, S och F, av Lunds universitet. Syftet var att studera tidstrender för de olika ämnena under perioden 2009-2014.Resultaten visade att flera av de äldre ftalaterna som håller på att fasas ut har en nedåtgående trend. Samtidigt kunde en ökande trend ses för en metabolit till ett ämne som nu används som ersättare till ftalater. Bisfenol A (BPA) som är ett mycket omdiskuterat ämne visade en nedåtgående tidstrend medan bisfenol F som pekats ut som en av ersättarna till BPA istället hade en ökande trend. Även triclosan visade en minskande trend som troligtvis beror på att ämnet har minskat i användning.Analyser av urin gör det möjligt att studera hur befolkningens exponering för snabbmetaboliserande substanser ser ut. Hur exponeringen förändras med tiden efter att olika åtgärder har satts in för att begränsa problematiska kemikalier samt hur befolkningens exponering för nya ersättningskemikalier har utvecklats.
|
|
| 3. |
- Jönsson, K. Ingemar, et al.
(author)
-
Implementering av ekosystemtjänstbegreppet i kommunal verksamhet
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Projektet ECOSIMP handlar om förutsättningen för att implementera begreppet ekosystemtjänst, i fortsättningen kallat EST-begreppet, i kommunerna, och undersöker bland annat hur kommunala tjänstemän och politiker ser på denna utmaning. En intervjustudie genomfördes med tjänstemän och politiker i de sju medverkande kommunerna. I en studie av Malmö stad undersöktes hur ekosystemtjänst-relaterade begrepp har integrerats i översiktsplaner och utvecklats till ett verktyg i hållbar samhällsplanering. Ett annat delprojekt handlar om miljökonsekvens-bedömningar (MKB) och behovet av metodutveckling för att integrera ekosystemtjänstansatsen i MKB, där möjligheten att integrera ekosystemtjänster i den så kallade RIAM-metoden analyserades. Projektet innehåller också en analys av arbetet med att integrera ekosystemtjänster i kommunernas klimatanpassning, så kallad ekosystembaserad klimatanpassning (EbA). Slutligen redovisas en analys av det transdisciplinära arbetssättet inom ECOSIMP-projektet. Resultaten visar att EST-begreppet idag är relativt välkänt i kommunerna och att det finns en övervägande positiv inställning till det och förhoppningar om att det ska skapa större möjlighet till miljöhänsyn. Förståelsen av begreppet behöver dock fördjupas i den kommunala verksamheten och distinktionen mellan implicit och explicit användning av EST-begreppet och den relaterade EST-ansatsen förtydligas. Ett antal hinder och möjligheter för att börja använda begreppet och för att uppnå etappmålet 2018 identifierades också. Bland annat upplevs innebörden av etappmålet 2018 som oklar, och bara en mindre del av de intervjuade i kommunerna ansåg att etappmålet skulle nås. Betydelsen av att politiker och allmänhet får kännedom om, och förståelse för, EST-begreppet betonades också. Malmö framstår som ett bra exempel på hur långsiktigt arbete för en hållbar stadsutveckling kan skapa förutsättningar att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Analysen av EbA i kommunerna visade att initiativ relaterade till klimatanpassning och ekosystemtjänster oftast inte är samordnade, men de skulle kunna utvecklas i den riktningen genom bättre samordning mellan kommunernas olika enheter och integrering av EbA i den långsiktiga planeringen utifrån kunskap om nutida och framtida klimatrisker. Verktyg för att värdera förändringar i EST till följd av mänsklig exploatering behövs och här föreslås en utveckling av den så kallade RIAM-metoden, som kan erbjuda ett sätt att väga in olika EST i planeringen. Den transdisciplinära analysen visar på värdet av nära samverkan mellan forskning och kommuner kring implementeringen av EST-ansatsen, men också på behovet av politiskt och ekonomiskt stöd för att frigöra tid för kommunerna att delta i sådana projekt.
|
|
