| 51. |
|
|
| 52. |
- Balkmar, Dag, 1974-
(författare)
-
Se upp - allt fler kvinnor kör som män! : Nollvisionen som diskurs och problemet män i trafiken
- 2009
-
Ingår i: Tidskrift för Genusvetenskap. - Karlstad : Föreningen Tidskrift för Genusforskning. - 1654-5443 .- 2001-1377. ; :2-3, s. 97-118
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sweden is the first country in the world to have introduced the so-called Vision Zero (Nollvisionen). This is an ethical approach suggesting that road safety cannot be traded for mobility. Since the beginning of mass-motoring, men have been over-represented in traffic safety statistics, in terms of both ‘causing’ accidents and casualties. Against the background of the Swedish Vision Zero, it is quite extraordinary how little attention work on traffic safety has paid to men’s over-representation in Swedish fatal road accidents (90%), and (auto)mobility as a way of doing gender. The present article discusses how men and women driver subjects are produced through the Vision Zero discourse, with a particular focus on how men in traffic are constructed. This is important since such constructions and modes of address affect possible interventions and ‘solutions’ regarding road safety issues. Here I focus on three contemporary documents of policy making character or with general impact: first, the Governmental Act 2003 on road safety intervention; second, a report from the Swedish Road Administration which is applying a gender equality discourse on transport; and third a brochure issued by the Road Administration addressed to the everyday road user. These documents constitute case material that is illustrative of the Vision Zero as a generative apparatus of gender discourse. The article brings attention to the ambiguous ways in which the Vision Zero may, on the one hand, explicitly address men as problematic driver subjects, as an explicitly gendered high risk category; and, on the other, make men and masculine norms implicit through the rendering of young(er) driver subjects as problematic. This also involves pointing out women as an up and coming high risk category. To improve road safety, the discursive effects of this configuration suggest allocating responsibility partly to the ‘system’, partly to women driver subjects – in effect, to women who drive like men – rather than the men driver subjects.
|
|
| 53. |
|
|
| 54. |
- Dymén, Christian, et al.
(författare)
-
Könade normers betydelse för en jämställd och hållbar transportpolitik och planering.
- 2021
-
Ingår i: På väg mot hållbar omställning? Kunskap, makt och mening i nationell transportplanering.. - Boxholm : Linnefors förlag. - 9789188651129 ; , s. Chapter 8, pp 77-85
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Jämställdhet har potential att bidra till ett hållbarare transport�system av betydelse inte minst för klimatutmaningen. Ett trans�portsystem utan jämställdhetsperspektiv kan inte anses vara hållbart. Vår utgångspunkt är vidare att jämställdhet inte bara handlar om jämn könsfördelning utan också om att uppmärk�samma könade normer vilka inrymmer värderingar och ideal baserade på livsvillkoren för kvinnor och män inom samhällets olika områden. I vår och andras forskning har det dock noterats att jämställdhetsperspektivet är påtagligt frånvarande i trans�portplanering – vilket är ett jämställdhetsproblem som dessut�om negligerar en ansenlig klimatomställningspotential. Med ett helt jämställt transportsystem och samhälle skulle resandet vara mer lika mellan män och kvinnor. Det är dock viktigt att poängtera att den senaste forskningen visar att skill�nader mellan kvinnor och män skulle kvarstå, även i ett sam�hälle där ekonomisk standard, förvärvsarbetande och hushålls�arbete skulle vara jämställt. Kvarstående skillnader skulle då ha att göra med värderingar, attityder och normer. Oavsett handlar målet dock inte om att kvinnor och män ska göra lika, utan att människor oavsett kön ska ha lika möjligheter att forma sina egna liv liksom att forma samhället. Helt avgörande är det att både kvinnliga och manliga normer tillmäts samma betydelse och är lika styrande av transportplaneringen. nsekvenserna på vardagsresandet av olika åtgärdsförslag. Vår och andras forskning pekar på att begreppet jämställd�het kan användas som en metod för att nå hållbar utveckling. Med tanke på uppställda klimatmål och den tidspress som finns att genomföra klimatåtgärder, kan inte den energibesparings�potential som ett jämställt transportsystem medför negligeras. Det är en självklar demokratifråga att jämställt inkludera både kvinnor och män i utformningen av transportsystemet, men det är även en jämställdhetsfråga att inkludera hållbarhetsperspek�tivet på utformningen av transportsystemet. Den sammanväg�da potentialen för jämställdhet att bidra till hållbarhet kräver både beteendeförändringar och normförändringar inom trans�portsektorn. Avseende åtgärder visar vår tidigare forskning att problemet inte handlar om frånvaro av strategier eller policys. De finns redan. Det handlar istället om hur de blir till praktis�ka beslut och handlingar, och om vilka metoder och perspektiv som används i görandet av planer och strategier. De tjänsteper�soner och politiker som i sin vardag diskuterar och beslutar om trafik- och transportplanering behöver en större förståelse för varför och hur jämställdhet och hållbarhet är viktigt och hur frågor om jämställdhet är tätt kopplade till hållbara beslut inom sektorn. En sådan förståelse kan bidra till att förändra de nor�mer som styr beslutsfattande mot ett mer jämställt och hållbart transportsystem.
|
|
| 55. |
- Eriksson Baaz, Maria, 1971, et al.
(författare)
-
Fearless Fighters and Submissive Wives: Negotiating Identity among Women Soldiers in the Congo (DRC)
- 2013
-
Ingår i: Armed forces and society. - 0095-327X .- 1556-0848. ; 39:4, s. 711-739
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article addresses an underreported aspect of contemporary warring in the Democratic Republic of Congo (DRC): the experiences of women soldiers and officers in the Congolese national armed forces (Forces Armées de la République Démocratique du Congo [FARDC]). It thus addresses an empirical gap in scholarly and policy knowledge about female soldiers in national armies on the African continent, and the DRC in particular. Based on original interviews, the article explores the way female soldiers in the FARDC understand their identities as “women soldiers” and offers new insight into women soldiers’ role and responsibilities in the widespread violence committed against civilians in the DRC. Moreover, it explores how their understanding of themselves as “women soldiers” both challenges and confirms familiar notions of the army as a masculine sphere. Such insight is important for better understanding the gendered makeup of the military and for contributing to a knowledge base for Security Sector Reform in this violent (post)conflict setting.
|
|
| 56. |
|
|
| 57. |
|
|
| 58. |
|
|
| 59. |
- Johnson, Dustin, et al.
(författare)
-
Advancing a Children, Peace and Security Agenda for the Future of UN Peacekeeping
- 2023
-
Ingår i: Multidisciplinary Futures of UN Peace Operations. - Cham, Switzerland : Palgrave Macmillan. - 1759-3735 .- 2752-857X. - 9783031385957 ; , s. 173-193
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Grave violations of children’s rights during armed conflict, particularly the recruitment and use of children by armed forces and groups, have been an important and growing concern for UN peacekeeping since the mid-1990s. Important advances in these children and armed conflict agenda have included dedicated child protection language in mission mandates, the development of extensive training and policy on child protection, and successful engagement with armed forces and groups to end abuses against children. However, the mandate has gaps in focusing on prevention of grave violations, acknowledging children’s participation in peace and security, and how child protection could contribute to building and sustaining peace. This chapter examines three areas in which future UN peacekeeping missions can improve their approach to the children and armed conflict agenda and complement ongoing initiatives such as Action for Peacekeeping + : better centering children in peace and security efforts, improving early warning and early action to prevent grave violations, and adopting more nuanced understandings of children’s gender and agency.
|
|
| 60. |
- Lozic, Vanja, Associate professor, 1976-
(författare)
-
Breaking the silence : Voicing teachers’ exposure to identity-based exclusionary processes at workplace
- 2023
-
Ingår i: The 1st work science meeting. - : Malmö universitet. - 9789178774302 ; , s. 4-5
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The study explores thirty compulsory schoolteachers’ experiences of exposure to exclusionary behaviour and comments by fellow colleagues, students, or their legal guardians at the workplace. Using analytic terms exclusionary processes and intersectionality, and by interviewing teachers who have experienced exclusion due to norms concerning gender, sexuality, ethnicity, race, and religion, I will answer following research questions: How do teachers experience exclusion and how does it affect them? What makes exclusion at workplace possible and how can one act on it? Of particular interest is subtle exclusion, as it is hard to detect and has been neglected be professionals and Swedish researchers, despite the evidence of high rate of occurrence and negative psychological, social, and professional consequences. Theoretical inspiration comes from research on intersectionality and microaggressions in the workplace. The study is based on interviews with teachers, who have volunteered to talk about their own experiences of exclusionary processes. The interviewees, working in different educational settings, define, describe, and are asked to problematize and contextualize exclusionary processes that affect them. The study shows that the interviewees are subjected to exclusionary processes because they do not occupy normative position in the local context. Gender-based exclusionary processes are often interdependent of several identity-based power differentials that may or may not operate simultaneously (for example age, gender, ethnicity and educational background or whiteness norms, religion, and gender may intersect each other, reinforcing or weakening different power axes). Additionally, the interviewed teachers express that there is a lack of institutional support for change, highlighting the importance of developing analytical tools to understand and eventually tackle subtle exercises of exclusionary power. Nowhere in the analyzed empirical material has there been talk of attempts at collective action where the teachers join or themselves organize social movements and act collectively, even though, according to Bonilla-Silva (2018), these forms of resistance make the largest impact in terms of changing social structures of exclusion. The lack of collective action and institutional support highlights the need for a paradigm shift.
|
|
