SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "LAR1:gu ;mspu:(report)"

Sökning: LAR1:gu > Rapport

  • Resultat 31-40 av 6079
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
31.
  • Adelbratt, Thomas, 1949 (författare)
  • Beliefs about real life decision strategies
  • 2004
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • What kind of behavior is seen as most adaptive for everyday decision makers? How do they invest their mental energy? Is it in complex information integration, which traditionally is considered rational, or in other cognitive procedures? With these underlying questions 25 subjects were encouraged to give written accounts of their decision strategies in real life. The instructions promoted sequential descriptions without being too obtrusive. All reports were contents analyzed and condensed to six reflective and six intuitive categories with contrasting qualities. These indicated that the subjects had good analytic intentions, but rarely employed any demanding strategies and were almost unaware of the possibility of using different integration rules. The subjects rather preferred other sorts of deliberation, in areas like strategic planning, social adjustment, value co-ordination, and assessment calibration. Several of these activities were focused on evaluative phenomena and quite often prepared for systematic restructuring of values, criterion levels, and attribute weights to simplify the process. A strong regulating factor was the intuitive influence from emotions, established principles, identity concepts, and wishful thinking. It is concluded that the relative priority of evaluative phenomena has certain advantages for the individual. The strategy is probably easier to understand and to justify. It has a more natural relation to fundamental needs, identity aspects, social ties, etc. Finally, it is in direct contact with the individual?s emotional life and thus a connecting bridge between analysis and intuition.
  •  
32.
  • Adermon, Adrian, et al. (författare)
  • Intergenerational wealth mobility and the role of inheritance: Evidence from multiple generations
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This study estimates intergenerational correlations in mid-life wealth across three generations, and a young fourth generation, and examines how much of the parent-child association that can be explained by inheritances. Using a Swedish data set we find parent-child rank correlations of 0.3–0.4 and grandparents-grandchild rank correlations of 0.1–0.2. Conditional on parents’ wealth, grandparents’ wealth is weakly positively associated with grandchild’s wealth and the parent-child correlation is basically unchanged if we control for grandparents’ wealth. Bequests and gifts strikingly account for at least 50 per cent of the parent-child wealth correlation while earnings and education are only able to explain 25 per cent.
  •  
33.
  •  
34.
  •  
35.
  •  
36.
  • Adler, Johan, 1970 (författare)
  • From closed to open door policy: An empirical study of Chinas international capital mobility, 1958-98
  • 2001
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This paper employs the intertemporal consumption smoothing approach to the current account to measure the effective degree of Chinas international capital mobility during the period 1958-98. In contrast to all previous known country studies using this framework, the hypothesis that capital has been at least mobile enough to allow for full consumption smoothing behavior is rejected. Also, although there is clear evidence of a drastic increase in mobility following the introduction of the open door policy in teh late 1970s, the result indicate that there remain effective barriers to Chinas international capital movements.
  •  
37.
  • Adler, Johan, 1970 (författare)
  • Has Sweden´s government budget policy been too discretionary? Evidence from a generalization of the tax smoothing hypothesis
  • 2003
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Barro's (1979) tax smoothing hypothesis (TSH) assumes that the government is always subject to an "optimal" degree of discretion in budget policy, i.e., optimal in the sense that the welfare costs from taxation are minimized. This paper proposes a generalization of the TSH that relaxes this crucial assumption. Postwar evidence for Sweden indicates that in contrast to the TSH, the generalized model provides close to a perfect fit: Tax smoothing behavior in combination with more discretion in budget policy relative to what is optimal, can explain all shifts in the central government's budget balance, including the dramatic shifts during the period 1970-96.
  •  
38.
  • Adler, Johan, 1970 (författare)
  • The open economy excess sensitivity hypothesis: Theory and Swedish evidence
  • 2003
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This paper extends the theory of open economy consumption behavior by applying Flavin's (1993) excess sensitivity hypothesis (ESH) to the current account. The ESH can be interpreted as a generalization of the open economy permanent income hypothesis (PIH) that allows for any degree of international capital mobility. As such, the ESH can account for why the PIH fails and for the related puzzle of an "excessively volatile" current account. Furthermore, the ESH suggests an alternative approach for assessing a country's degree of international capital mobility. Using annual Swedish data for the period 1951-99, the empirical evidence implies that, in contrast to the PIH, the ESH cannot be rejected.
  •  
39.
  • Adolfsson, Hans, et al. (författare)
  • Betyg i högre utbildning
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • SUHF:s arbetsgrupp för betygsfrågor har varit verksam under perioden 1 mars 2014 – 31 december 2015. Uppdraget har varit att undersöka behovet av betygssystem med fler betygs-steg i högskolan mot bakgrund av den konkurrenssituation som en internationaliserad utbildnings- och arbetsmarknad medför. Uppdraget har också varit att sprida erfarenheter kring flergradiga betygsskalor inkluderande både nationella erfarenheter och exempel från andra europeiska länder. Arbetsgruppen har också uppmanats att föreslå rekommendationer om betygssystem till SUHF:s medlemslärosäten. Arbetsgruppen har främst inhämtat underlag genom intervjuer, en enkät till lärosätena och Ladok-statistik omfattande drygt tre miljoner betygssättningar som renderat godkända betyg över en period av tre år. Resultatet av utredningen visar att svenska lärosäten har en stark tradition av målrelaterad betygssättning som samtliga involverade i utredningen upplever som positiv och viktig att bevara, oavsett antal grader i betygsskalan. Gruppens arbete bekräftar att det finns olika problem med de svenska betygssystemen ur ett internationaliseringsperspektiv. Det går dock inte att säga att det finns någon tydlig samsyn mellan lärosätena om exakt vilka dessa problem är eller hur stora de anses vara. Det är svårt att entydigt koppla problemen till valet av betygsskala. Det finns också andra faktorer för valet av betygsskala som verkar väga minst lika tungt som internationaliseringsperspektivet och som gör att lärosäten inte inför betygsskalor med fler grader. Utredningen visar vidare att flera olika betygssystem används i svensk högskola och heterogeniteten framträder som betydande, såväl mellan lärosäten som inom ett lärosäte. Det finns starka ämnesmässiga traditioner och god argumentation kring enskilda lärosätens val av skala men nationellt saknas det gemensamma ramar för betygssättning, samordning och uppföljning. Huvudsakligen används fortfarande fågradiga betygsskalor i Sverige men 43% av alla betyg sätts numera i betygsskalor med minst tre godkända betygssteg. Ett antal lärosäten har de senaste tio åren gått över till en sjugradig skala för all utbildning eller för viss utbildning som riktar sig till en internationell målgrupp. Under perioden 2011−2014 är A–F-skalan den enda betygsskala som ökat i omfattning medan exempelvis användningen av G–U-skalan minskat med 18,5 %. Att ha en flergradig betygsskala ses som positivt ur flera aspekter: det underlättar internationellt studentutbyte, det kommunicerar tydligare utbildnings-resultaten och är ett bättre instrument för urval för både vidare utbildning och rekrytering på arbetsmarknaden. Flergradiga betyg ställer höga krav på tydliga betygskriterier och genom-tänkta pedagogiska metoder för målrelaterad bedömning. Flera av de problem som rapporten påvisar skulle kunna lösas genom att en gemensam nationell flergradig betygsskala implementerades. I nuläget bedömer arbetsgruppen dock inte att det är realistiskt att rekommendera detta. De svenska lärosätena använder flera olika betygsskalor. De problem fågradiga betyg kan skapa för internationellt studentutbyte verkar upp-vägas av andra värden för många lärosäten. Ett relativt stort antal lärosäten har redan valt att införa en sjugradig betygsskala för utbildning med internationell inriktning. Ett önskemål som lyfts fram i flera enkätsvar och intervjuer är att ett meritvärde eller betyg för hel utbildning, motsvarande grade point average (GPA) införs. GPA upplevs fungera väl för internationell jämförelse. Ladok-statistiken visar på skillnader mellan lärosätena i användningen av betygsskalorna som – åtminstone i avsaknad av fördjupat underlag – ter sig anmärkningsvärt stora. Dessa skillnader bör ses mot bakgrund av att betygssättning är myndighetsutövning och att betyg är ett myndighetsbeslut som studenterna inte kan överklaga. Undersökningen visar på stora skillnader i betygsfördelningen mellan olika betygsskalor även då antalet steg är identiska (5-U respektive AB-U). Det gäller även inom en och samma betygsskala såväl mellan lärosäten som inom lärosäten. Andelen studenter som exempelvis får högsta betyg kan skilja stort. Stickprov inom lärosäten visar på samma variationer i betygssättningen mellan olika kurser. Det finns också en genusskillnad, dock liten. En bättre uppföljning med årlig betygsstatistik kunde införas, dels för alla lärosäten för att ge en nationell överblick och nationella betygsutfall för varje betygsskala, dels för vissa specifika ämnesområden för att kunna jämföra betygsutfall t ex i större utbildningsprogram som ges vid många lärosäten, såsom juristprogrammet, ingenjörsutbildning, lärarutbildning, psykologutbildning, ekonomiutbildning, socionomutbildning. Sådant underlag skulle stimulera till utveckling av examination och bedömning inom högskolan. Arbetsgruppen föreslår därför att.....
  •  
40.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 31-40 av 6079
Typ av publikation
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (6052)
refereegranskat (22)
populärvet., debatt m.m. (5)
Författare/redaktör
Carlsson, Fredrik, 1 ... (76)
Holmberg, Sören, 194 ... (69)
Johansson-Stenman, O ... (68)
Martinsson, Peter, 1 ... (58)
Bigsten, Arne, 1947 (51)
Jönsson, Sten, 1940 (49)
visa fler...
Oscarsson, Henrik, 1 ... (48)
Sterner, Thomas, 195 ... (43)
Allwood, Jens, 1947 (42)
Martinsson, Johan, 1 ... (40)
Durevall, Dick, 1954 (39)
Halleröd, Björn, 196 ... (35)
Lundälv, Jörgen, 196 ... (34)
Köhlin, Gunnar, 1963 (32)
Gunnarsson, Magnus, ... (32)
Olsson, Ola, 1971 (30)
Strid, Sofia, 1976 (30)
Bergström, Ola, 1968 (30)
Czarniawska, Barbara ... (29)
Solli, Rolf, 1953 (29)
Löfgren, Åsa, 1972 (29)
Pleijel, Håkan, 1958 (28)
Tullborg, Eva-Lena (27)
Holmberg, Ulrika, 19 ... (26)
Bruckmeier, Karl, 19 ... (26)
Lindblom, Ted, 1956 (26)
Forkby, Torbjörn, 19 ... (26)
Johansson, Bengt, 19 ... (25)
Woxenius, Johan, 196 ... (25)
Wolff, Rolf, 1953 (25)
Coria, Jessica, 1979 (25)
Dahlström, Carl, 197 ... (25)
Nordblom, Katarina, ... (24)
Magnusson, Johan, 19 ... (24)
Frisén, Marianne, 19 ... (23)
Hjalmarsson, Lennart ... (23)
Weibull, Lennart, 19 ... (23)
Chen, Deliang, 1961 (22)
Sundström, Aksel, 19 ... (22)
Dellve, Lotta, 1965 (22)
Sandoff, Anders, 196 ... (22)
Williamsson, Jon, 19 ... (22)
Ohlsson, Jonas, 1980 (22)
Flodén, Jonas, 1974 (22)
Andersson, Ulrika, 1 ... (22)
Bergqvist, Rickard, ... (22)
Kadefors, Roland, 19 ... (21)
Eggert, Håkan, 1961 (21)
Andersson, Björn, 19 ... (21)
Nilsson, Åsa, 1969 (21)
visa färre...
Lärosäte
Göteborgs universitet (6079)
Chalmers tekniska högskola (195)
Högskolan i Borås (31)
Uppsala universitet (25)
Lunds universitet (23)
Umeå universitet (22)
visa fler...
Högskolan Väst (16)
Mittuniversitetet (16)
Karlstads universitet (16)
Naturvårdsverket (15)
Örebro universitet (14)
Jönköping University (14)
Kungliga Tekniska Högskolan (12)
Stockholms universitet (12)
Södertörns högskola (10)
Linnéuniversitetet (10)
RISE (9)
IVL Svenska Miljöinstitutet (8)
Nordiska Afrikainstitutet (7)
Malmö universitet (7)
Högskolan i Skövde (7)
Havs- och vattenmyndigheten (7)
Linköpings universitet (5)
Högskolan i Gävle (4)
Mälardalens universitet (4)
Sveriges Lantbruksuniversitet (3)
Institutet för språk och folkminnen (3)
Högskolan i Halmstad (2)
Försvarshögskolan (2)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (2)
Luleå tekniska universitet (1)
Riksantikvarieämbetet (1)
Högskolan Dalarna (1)
Naturhistoriska riksmuseet (1)
Blekinge Tekniska Högskola (1)
visa färre...
Språk
Svenska (3268)
Engelska (2761)
Norska (9)
Tyska (7)
Spanska (7)
Franska (6)
visa fler...
Danska (6)
Odefinierat språk (6)
Rumänska (2)
Bosniska (2)
Ryska (1)
Portugisiska (1)
Japanska (1)
Kinesiska (1)
Turkiska (1)
visa färre...
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (4359)
Naturvetenskap (842)
Humaniora (501)
Medicin och hälsovetenskap (358)
Teknik (218)
Lantbruksvetenskap (79)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy