| 1. |
|
|
| 2. |
- Hansson, Lars
(author)
-
Slakt i takt : Klassformering vid de bondekooperativa slakterierna i Skåne 1908-1946
- 2004
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- From the begiining of the 20th century producer co-operative bacon factories were established in the south of Sweden. In his thesis Lars Hansson studies how class relations were shaped and transformed within this rural industry. The producer co-operative slaughter associations consisted of a large number of members from smallholders to large scale agrarian producers. The power of the associations was concentrated in the hands of the big producers, but the manangers also had a considerable power, due to their expert knowledge of the buisness and the bacon markets in U.K. The workers of the producer co-operative slaughter houses were mostly unskilled workers, with little or no knowledge of butchering. From the 1910’s the workers unionized but their organisation was not accepted by the employers and harsh labour disputes took place during the 1920’s. From the 1930’s the farmers producer co-operative movement grew all over Sweden and they formed a political alliance with the Social democratic Party. The Swedish labour market became more peaceful as the employers and the unions began to co-operate to a greater extent. The Food Workers Union was more and more integrated in the Swedish society and thereby lost its earlier antisystemic character and were more and more transformed into a systemic movement. The slaughter house workers union had a distinct patriarchal characters from its start and its attitude towards women workers was ambivalent. During WWII, however, the attitude changed and more women were active in class practice in order to improve their situation.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
-
Inte bara träd : hållbart mångbruk av skogslandskapet
- 2004. - 292
-
Editorial collection (peer-reviewed)abstract
- Skogslandskapen - hur skall vi värdera dem? Ska de betraktas som rekreationsområden och kulturlandskap eller som arena för konflikter och dragkamp om olika resurser? Är skogsregionerna närande eller tärande? Vilka viktiga samband finns mellan skandinaviska och tropiska landskap?Detta är några av de teman som behandlas i denna spänannde bok om de många dimensionerna och resurserna som ryms i skogslandskapen. Boken ger nya och stimulerande aspekter på framtidsmöjligheterna för en hållbar utveckling för boreala skogslandskap. Den tar också upp det nödvändiga mångbruket av skogens resurser liksom den förändrade synen på människans roll i skogen. Och inte minst behandlas den ekologiska paradoxen att störningar behövs för att bevara skogens ekologiska mångfald.Boken är författad av samhällsvetare, miljöteknologer och ekologer inom den tvärvetenskapliga forskargruppen MiljöFocus vid Karlstads universitet.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Olsson, Eric, et al.
(author)
-
Organisationsförändring och arbetsgruppsklimat
- 2004
-
In: Proceedings of the 4th Nordic Conference on Group and Social Psychology 27-28 May 2004. - 9163165554 ; , s. 81-96
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- During the 1990s public services have to a great extent reorganised according to the idea of market economy and new management ideas. An example that illustrates these processes is the home care organisations. Private companies, new management strategies and special need assessment officials have been introduced. In a longitudinal study we have focused on the fate of the working teams as it is shown by the group climate. Earlier studies have shown a relationship between group climate and the quality of the home care work. The change processes have been explored through documents, interviews with managers and by observations at meetings in seven districts. The group climate in 17 working teams has been measured by an adjectival list. The study has been performed four times during the period 1993 - 2003. For most teams the group climate remains relatively unchanged or changes in a negative direction during the ten years. Small changes in the organisation promote a relatively stable climate or changes in a direction known to promote high work quality. Few examples in our study show that the organisation changes can promote a change of a negative group climate in a positive direction. The management in the organisations does seldom show an interest in the fate of the working teams when planning for new organisation changes. The reorganisations in the public sector during the 1990s seem to have resulted in deeper cleavages between the management domain and the professional domain (e g working teams) of the organisation. The changes seem to result in status quo or decline in the group climate of teams. The group climate and other aspects of the home care organisation may be more influenced by the change processes in themselves than by the character of the changed organisation.
|
|
| 8. |
- Olsson, Eva, et al.
(author)
-
Säkerhetssamtal. Nuläge och förändringsbehov
- 2000
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport är en sammanställning av frågor som rör kommunikationen mellan förare och tågtrafikstyrning, så kallade samtal i säkerhetstjänst. Intervjuer med sju förare från Hagalund som gjorts inom ramen för projektet TRAIN (Trafiksäkerhet och informationsmiljö för tågförare) under december 1999 utgör underlag för de synpunkter på säkerhetssamtal som kommer från förare. På motsvarande sätt har ett antal intervjuer med tågledare vid flera trafikledningscentraler tidigare genomförts inom ramen för forskningsprojektet Framtida tågtrafikstyrning. Inom det projektet har dessutom en arbetsgrupp under en serie möten bl.a. diskuterat hur man ser på dagens säkerhetssamtal, och på de framtida förändringar som man ser som önskvärda. Resultat från dessa diskussioner presenteras också relativt utförligt här i form av mer framskridna förslag till kommunikationslösningar. Det framkommer på olika sätt, både i diskussioner med lokförare och med tågledare, att man upplever brister i det sätt man samverkar och kommunicerar. Bristerna har olika anledning. Det finns tekniska svårigheter och svårigheter som ligger i kunskap, organisation och rutiner. Det framkommer också tydligt att man till stor del saknar information och kunskap om varandras arbete. Detta gör det svårare att förstå varandras arbetsrelaterade problem och att veta vilken information som man skulle kunna lämna för att förbättra varandras möjligheter att prestera bra. Man saknar ofta information och beslutsunderlag under arbetsprocesserna. Detta leder till att man agerar utgående från den begränsade information man har samt att man är tvungen att göra bedömningar av den rådande situationen. Förbättrad information presenterad på ett sätt som stödjer föraren i arbetet kan ge varje enskild lokförare den överblick av den aktuella och kommande situationen som bidrar till att trafikflödet optimeras. Informationen skulle inte bara öka säkerheten, den skulle också kunna medverka till mindre stress och mer planerad körning för lokförarna. På samma sätt skulle situationen för tågledarna kunna förbättras om dessa hade mer information om förhållandena som gäller för lokförarna, vad som sker med loken och tågen som har inverkan på trafiken, eventuella störningar m.m. Man skulle då kunna planera trafiken utifrån mer aktuell och fullständig information, kunna förutsäga kommande störningar och konflikter i trafiken. Detta skulle leda till bättre säkerhet, effektivare trafikföring och ett lugnare arbete på trafikledningscentralen.
|
|
