| 61. |
- Jarlbrink, Johan, 1978-
(författare)
-
Avklippta från historien: Tidningsklippare och tidningsklipp i 1800-talets press
- 2009
-
Ingår i: Nordicom Information. - Göteborg : Nordicom. - 0349-5949. ; 31:4, s. 71-83
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En stor del av innehållet i 1800-talets tidningar fylldes med material som klippts från andra tidningar, protokoll, utredningar och andra källor. Genom att undersöka saxens plats på tidningsredaktionerna – och hur klipparbetet skilde sig från arbetet med fjäderpenna respektive anteckningsblock – synliggörs ett nedskrivningssystem som definierade nyhetsvärderingar, reglerade vad som var möjligt att uttrycka och rapportera, och vilka platser tidningsmännen kunde besitta på redaktionerna, i världen och i historien. Med saxen reproducerades vad som meddelats av andra. Denna passiva reproduktion osynliggjorde den som klippte och skapade ett underläge i förhållande till skrivande publicister. Att klipparna inte lämnade några spår efter sig i de texter de klippte har också gjort att deras arbete sällan uppmärksammats i historieskrivningen. För att få syn på dem som arbetade med sax måste man gå till skönlitterära och andra skildringar av vardagens redaktionssysslor. Det underläge som saxen skapade och symboliserade kunde samtidigt användas retoriskt för att manifestera yrkestillhörighet och en strategisk maktlöshet i en tid när pressen upplevdes få allt större makt.
|
|
| 62. |
- Jarlbrink, Johan, 1978-
(författare)
-
Det våras för journalisten : Symboler och handlingsmönster för den svenska pressens medarbetare från 1870-tal till 1930-tal
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna avhandling är att analysera hur den svenska pressens medarbetare representerades i olika medier från 187o-talet till 193o-talet, hur och varför representationerna förändrades, och hur tidningsrnedarbetare förhöll sig till dem. Representationerna av tidningsrnedarbetare i romaner, noveller, film, presshistoriska arbeten, debatter och karikatyrer formade bilden av yrket i offentligheten. De som var verksamma i pressen försökte kontrollera, förändra och använda dessa representationer för att framställa sig själva som legitima och ttovärdiga. Denna sttävan efter kontroll analyseras med hjälp av Erving Goffmans teori om roller. Med begrepp från Pierre Bourdieu undersöks även hur denna sttävan var en del av olika tidningsrnedarbetares försök att etablera ett journalistiskt fält med regler och kapital som stärkte de egna intressena. Avhandlingens huvudargument är att kampen om kontroll och förändring av representationerna å den ena sidan, och strävan att agera i enlighet med allmänna förväntningar på rollen å den andra, var av stor betydelse för journalisttollens och journalistikens formering och etablering. Perspektivet är kulturhistoriskt snarare än professionssociologiskt. Tidningar, romaner och filmer var arenor där journalistikens regler förhandlades och etablerades. Det som värderades i 1800-talets tidningsvärld var politiska, polemiska och litterära texter, där publicisten gavs utrymme att uttrycka sin personliga ståndpunkt. Underordnade tidningsrnedarbetare hade emellertid inte samma möjligheter att uttrycka och profilera sig. Detta förändrades successivt i 1900-talets början. Tidningarna i massupplaga försökte nu locka läsare med sensationella nyheter, stora rubriker och bilder på förstasidan. Journalisternas uppgift blev att leverera de nyheter som tidningsköparna ville läsa om. Denna marknadslogik blev samtidigt en del av det journalistiska fältets regler. Att hitta och rapportera stora nyheter var ett sätt att utmärka sig och bli erkänd som en riktig journalist som behärskade rollen.
|
|
| 63. |
- Jarlbrink, Johan, docent, 1978-
(författare)
-
Kändisbruk : En tidningsläsare klipper och klistrar 1888
- 2009
-
Ingår i: Kultur~Natur. - Linköping : Linköping University Electronic Press. ; , s. 103-111, s. 103-111
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta paper undersöks hur celebriteterna på offentlighetens scen lever vidare, omvandlas och används av en som sitter i publiken. Utgångspunkten är Allan Holmström och hans årskrönikor som finns bevarade i Nordiska museets arkiv. Holmström (1871–1963) var kontorist i Södertälje, vän av opera och idrott och en hängiven tidningsläsare. Men Holmström skapade också egna tidningar. I flerhundrasidiga årskrönikor förde han protokoll över det offentliga livet åren kring sekelskiftet. Här skildrade han kungligheter, politiker, operastjärnor, författare och idrottsmän i inklistrade bilder och handskrivna artiklar, signerade ”Allan”. Holmströms krönikor ger en överblick över celebriteterna på tidens mediescen, men också inblick i hur en enskild person levde med i det offentliga genom att göra det till en del av det privata.
|
|
| 64. |
- Johansson, Stina, 1946-, et al.
(författare)
-
Omsorg och personlig assistans
- 2017. - 1
-
Ingår i: Social omsorg i socialt arbete. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140696236 ; , s. 89-108
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 65. |
|
|
| 66. |
|
|
| 67. |
|
|
| 68. |
|
|
| 69. |
|
|
| 70. |
- Landström, Inger
(författare)
-
Folkhögskolans förr och nu möter framtiden
- 2006
-
Ingår i: Vuxenantologin. - Stockholm : Atlas. - 9934237199 ; , s. 153-185, s. 153-185
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
