| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Brun Sundblad, Gunilla, et al.
(författare)
-
Orka hela vägen : Upplevd hälsa, idrotts- och träningsbakgrund bland studenter på en fysiskt inriktad yrkesutbildning. Lärarstudenter GIH 2008 delrapport 1: 2009
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Ett sammanfattande porträtt av den nyantagna lärarstudenten vid GIH med utgångspunkt från enkätsvaren ger vid handen en bild av en person, som är ca 21 år gammal, född i Sverige och uppvuxen i en medelstor stad i Mellansverige. Studenten trivdes mycket bra i skolan och var som elev något över medel med MVG i idrott och hälsa. Valet av yrkesutbildning grundade sig på ett stort intresse för idrott, samt en önskan att få jobba med barn och ungdom. Studievalet hade för många påverkats av en tidigare idrotts-lärare, kompisar och familj. En bra lärare i idrott och hälsa är enligt studenten positiv, engagerad, rättvis, bestämd och kunnig. Lärarstudenten ser sig behärska bollspel väl. Störst kunskap och färdighet uppges i fot-boll och alpin skidåkning. Minst kunskap och färdighet skattades i softboll, baseboll, bergsklättring, långfärdsskridskoåkning och i konsten att kunna valla skidor. Många ser sig ha god kunskap om sambandet mellan hälsa, livsstil och miljö, men mindre god om hur en idrottsaktivitet har betydelse för kulturarvet, samband mellan miljö och männi-skans hälsa i ett historiskt och nutidsperspektiv samt i ergonomi. På sin fritid går lärarstudenten ofta på idrottsevenemang, café, tittar på TV och video eller umgås med vänner och familj. Lärarstudenten går sällan på bio och nästan aldrig på tea-ter, museum eller vernissager. "Vad är vernissage?" undrar en student. Hälsan, både fysiskt och psykiskt, skattas som tillfredsställande och man känner ofta hopp, glädje och meningsfullhet. Emellertid finner man sig även ofta stressad på grund av tidsbrist och alla krav. Många kvinnliga studenter (41%) rapporterade ryggont och många, både kvinnor och män, beskrev att de har besvär från en skadad fotled eller knä. De flesta lärarstudenterna är regelbundet fysiskt aktiva och de finner att mängden motion delvis är tillfredsställande. Förväntningarna är höga på utbildningen både att den är mångsidig och kommer att ge ökad kunskap inom olika områden. Under studietiden förväntar man sig att utvecklas och förbättra sin egen fysiska status och hälsa. En student uttrycker det med orden: "Mitt nya liv startar idag". Den sammanfattande bilden av lärarstudenten på GIH liknar den som tidigare har redovisats av Meckbach och Wedman i en liknande studie från maj 2005. Deras studie genomfördes på studenter efter ett års studier på GIH (Meckbach & Wed-man, 2007).
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Geidne, Susanna, Docent, 1975-, et al.
(författare)
-
De äldre och föreningsidrotten
- 2022
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Idrottsrörelsen har tilldelats ekonomiska resurser av regeringen för att arbetamed utvecklingsarbete hos målgruppen äldre. Regeringens önskemål de närmaste åren är att skapa bättre förutsättningar för äldre att idrotta i organiseradform och på så sätt bland annat bryta oönskad ensamhet hos målgruppen samtöka den fysiska aktiviteten. I den studie som ligger till grund för denna rapportundersökte vi äldres upplevelser och erfarenheter av föreningsdeltagande inomidrott. I fokus var de värden som fysisk aktivitet och idrott i organiserad formpotentiellt kan ge beträffande välmående, hälsa, meningsfullhet och minskadupplevelse av ensamhet.Vi använde ett hälsofrämjande perspektiv på föreningsidrotten som arena, vilketinnebär att vi ställde frågor om på vilka sätt föreningsidrott för äldre kan varahälsofrämjande. Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie, närmare bestämtsom en enkätundersökning där data av både kvantitativ och kvalitativ art samlades in. Datainsamlingen resulterade i svar från 4 837 personer över 60 år, varavungefär två tredjedelar bestod av män och en tredjedel kvinnor. Den högstaandelen respondenter återfinns i åldern 65–70 år, men det finns ett flertal somär över 90 år. Mer än hälften av respondenterna har högskoleutbildning och bori en stad. Den övervägande majoriteten är födda i Sverige. Över 80 procent avrespondenterna anger en veckomängd av fysisk aktivitet över de rekommendationer som i dag finns för äldre.Av rapporten framgår att majoriteten av de äldre känner att deltagande i föreningsidrott ger dem energi, är en god vana, bidrar till deras sociala liv samt göratt de känner sig nöjdare med sin kropp. Det förekommer skillnader mellan mänoch kvinnor samt avseende ålder. Ett exempel är att kvinnor anger fler saker sommeningsfulla med deltagande i idrott och att sociala aspekter blir viktigare medstigande ålder. Det är en stor variation i vad de äldre ser fram emot i sin föreningsidrott. Det handlar om sociala aspekter, träning och glädje, men även om attdet är en vana, viljan att få tävla och att de ser fram emot att lära sig nya saker.Även hur deltagarna rekryterats till idrotten skiljer sig åt. Oftast har det skett viavänner, endast cirka fem procent har kommit i kontakt med idrottsföreningengenom externa kontakter. Enligt de äldre är en förening hälsofrämjande om denhar en anpassad verksamhet med ett varierat utbud, hög trivsel i föreningen samtatt det är enkelt att börja och att fortsätta i föreningen.Rapporten visar dessutom att det redan görs mycket bra för äldre i föreningsidrotten. Men också att mycket viktigt arbete kvarstår i fråga om hur idrott skullekunna organiseras för att nå och tilltala fler, det vill säga för att kunna erbjudaen verksamhet för så många som möjligt, så länge som möjligt. Centralt är dåfyra faser: drop-in, drop-through, drop-over och drop-out. Begreppen beskrivsoch utvecklas som rekommendationer för idrotten att arbeta med för att sänkatrösklarna såväl in i som mellan olika aktiviteter och verksamheter för att främjafortsatt deltagande och förhindra att äldre lämnar verksamheten.
|
|
| 7. |
- Kraepelien-Strid, Eva, et al.
(författare)
-
En studie av GIH-studenters erfarenheter av friluftsliv och naturmiljöaktiviteter före utbildning
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie var att med hjälp av en enkätmetod kartlägga blivande GIH-studenters erfarenhetsbakgrund avseende naturmiljöaktivitet, natursäkerhet och friluftsliv före utbildningen vid GIH.I denna enkätundersökning deltog 92 studenter som just påbörjat sina studier vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm höstterminen 2007. Av hela studentpopulationen som deltog i undersökningen var 48 % män och 52 % kvinnor. Av hela populationen som besvarat enkäten var 48 studenter från Lärarprogrammet, 26 studenter från Hälsopedagogprogrammet och 18 studenter från Tränarprogrammet.Enkäten introducerade följande definitioner:Naturmiljöaktivitet – aktivitet som bedrivs i naturen t.ex. orientering, simning, skridskor eller längdskidåkning och där aktiviteten är det väsentliga.Friluftsliv – Aktivitet och vistelse i naturmiljö i syfte att erhålla naturupplevelser samt stimulans och rekreation av psykisk och/eller fysisk art, med eller utan inslag av prestation och utan krav på tävlingsprestation. I skolan bedrivs friluftsliv alternativt naturmiljöaktivitet inom begreppet "Friluftsdag".I enkätens inledning fick deltagarna i undersökningen svara på frågor om ålder, kön, skolbakgrund samt utbildningsort. Resterande tio frågor avsåg att kartlägga erfarenheterna av naturmiljöaktivitet och friluftsliv på fritid och i skolan (grundskola och gymnasium). Frågorna omfattade huvudsakligen kvantifierade svar men även kortfattade beskrivningar förekom som klassificerades i efterhand. Deltagarna fick även gradera sina upplevda kunskaper och färdigheter inom exempelvis olika naturmiljöaktiviteter, miljökunskap (ekologi) samt övernattning och matlagning utomhus. I den avslutande frågan kartlades deltagarnas simkunnighet.En majoritet (ca 70 %) av både manliga och kvinnliga studenter som påbörjar sin utbildning vid GIH har endast en viss eller endast en liten erfarenhet av naturmiljöaktiviteter. Studenter från landsbygden utmärker sig inte när det gäller stor erfarenhet av naturmiljöaktivitet och friluftsliv, frekvensen är lägre hos dem som bott/studerat på landet jämfört med stadsbor. I jämförelsen rörande förekomsten av naturmiljöaktivitet i skolan och på fritiden ligger tonvikten på naturmiljöaktivitet. Endast en begränsad del av svaren representerar aktiviteter som är typiska för friluftsliv med fokus på vistelse och upplevelse av naturen. Friluftsdagarnas innehåll verkar ha divergerat så mycket att även s.k. arenaidrotter som t.ex. friidrott förekommer under friluftsdagarna.Det är viktigt att lärare i skolan och organisationer som verkar för friluftsliv är medvetna om distinktionen mellan naturmiljöaktivitet och friluftsliv. Om enbart naturmiljöaktiviteten fokuseras finns det risk för att naturupplevelsen förflackas och friluftslivet inte blir något annat än fysisk aktivitet i naturen.
|
|
| 8. |
- Lund Ohlsson, Marie, et al.
(författare)
-
Least Squares Approach to Inverse Problems in Musculoskeletal Biomechanics
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inverse simulations of musculoskeletal models computes the internal forces such as muscle and joint reaction forces, which are hard to measure, using the more easily measured motion and external forces as input data. Because of the difficulties of measuring muscle forces and joint reactions, simulations are hard to validate. One way of reducing errors for the simulations is to ensure that the mathematical problem is well-posed. This paper presents a study of regularity aspects for an inverse simulation method, often called forward dynamics or dynamical optimization, that takes into account both measurement errors and muscle dynamics. The simulation method is explained in detail. Regularity is examined for a test problem around the optimum using the approximated quadratic problem. The results shows improved rank by including a regularization term in the objective that handles the mechanical over-determinancy. Using the 3-element Hill muscle model the chosen regularization term is the norm of the activation. To make the problem full-rank only the excitation bounds should be included in the constraints. However, this results in small negative values of the activation which indicates that muscles are pushing and not pulling. Despite this unrealistic behavior the error maybe small enough to be accepted for specific applications. These results is a starting point start for achieving better results of inverse musculoskeletal simulations from a numerical point of view.
|
|
| 9. |
- Meckbach, Jane, et al.
(författare)
-
Stödjande miljöer för unga ledare - vilka är de och för vem? : En studie av satsningar på rekrytering av unga ledare inom Idrottslyftets ram
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är satsningen unga ledare med målet att både rekrytera nya och att behålla unga ledare inom idrottsrörelsen som är fokus i denna studie. Det mer specifika syftet är att undersöka vilka stödjande miljöer som skapats och för vem de har skapats. Ett särskilt intresse riktas också mot ungdomars möjligheter till delaktighet och inflytande. Första delen av studien är deskriptiv och beskriver de satsningar som gjorts för unga ledare. Andra delen består av en analys utifrån några av de satsningar som inbegriper stödjande miljöer samt unga ledares villkor för inflytande och delaktighet. De mer preciserade frågeställningarna är:− Hur har de olika projekten utformats och vad har man velat uppnå?− Vilken betydelse läggs i begreppet stödjande miljö?− Vilka unga ledare vänder sig projekten till och vem är den "rätta" ledaren?− Vilka är villkoren för unga ledares möjligheter till inflytande och delaktighet?
|
|
| 10. |
- Milerad, Josef, et al.
(författare)
-
Kraftsamling för ungas psykiska hälsa : Kunskapssammanfattning och förslag till interventioner från Svenska Läkarsällskapet arbetsgrupp 2021
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utvecklingen från mitten av 1960-talet och framåt har kännetecknats av ökad materiell levnadsstandard, stärkt rättskydd för barn, minskande somatisk ohälsa, och en kraftigt sjunkande barnadödlighet. Denna positiva utveckling i Sverige och andra höginkomstländer har inte lett till en minskning av psykiska symptom hos unga. Att barn rapporterar mer stress och psykiska symptom trots bättre levnadsförhållanden, ”välfärdsparadoxen”, har varit tydligt i Sverige. Utgångspunkten för denna översikthar varit att lyfta fram vilka livsstils- och omgivningsfaktorer som har visat sig kunna bromsa eller vända denna utveckling.Folkhälsomyndighetens undersökning “Skolbarns hälsovanor”, och liknande rapporter från WHO, Unicef samt USA:s och Kanadas folkhälsomyndigheter har påtalat tydliga samband mellan psykiska symptom hos unga i skolåldern och fysisk inaktivitet. Låg fysisk aktivitet har i sin tur ofta ett samband med att tid på digitala medier tar utrymme från sömn och hälsofrämjande aktiviteter. Det finns även belägg för att program som stärker ungas förmåga att hantera känslor, sociala relationer och fatta ansvarsfulla beslutleder till bättre skolresultat, anpassning till vuxenlivet och bidrar till bättre psykisk hälsa. Ett omfattandekunskapsunderlag talar för att skolan har en central roll när det gäller att främja psykisk hälsa. Samma gäller vikten av tidiga insatser till unga med individuella svårigheter eller problem som beror på ogynnsamma eller socialt belastade uppväxtmiljöer.Utifrån publicerade samband mellan psykiska symptom och livsstil eller livsomständigheter föreslår Svenska Läkarsällskapets arbetsgrupp fem konkreta interventioner där vi ser skolan som en viktig arena där man når alla unga i skolåldern.5 konkreta interventioner för förbättrad psykisk hälsa bland barn och unga:Regelbunden strukturerad fysisk aktivitet – gärna i anslutning till skoltid.Hjälpa unga att nå en balans mellan tid ägnad åt digitala medier och hälsofrämjande aktiviteter.“Livskunskapsprogram” som hjälp till ungdomar att stärka självkänslan, hantera stress och skapa positiva förändringar.Främja psykisk hälsa i skolmiljön genom att anpassa kunskaps- och betygskrav till ungas utveckling och förutsättningar.Satsa på program för tidig upptäckt och stöd till unga med ökad risk för sämre psykisk hälsa.För att kunna genomföra dessa insatser krävs ett nära samarbete mellan alla som verkar för ungas hälsa; professioner inom hälso- och sjukvård, elevhälsa, socialtjänst men även föräldra- och elevorganisationer. När det gäller samhällsfunktioner som hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst behöver man undanröja organisatoriska hinder för samverkan. Olika huvudmän för samhällsfunktioner har skilda ansvarsområden och ibland olika syn på sitt uppdrag. Vi vill även understryka vikten av fler kontaktytor mellan akademisk forskning som utvärderar hälsofrämjande program och verksamheter som ska tillämpa dessa.
|
|
