| 1. |
- Jönsson, K. Ingemar, et al.
(author)
-
Implementering av ekosystemtjänstbegreppet i kommunal verksamhet
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Projektet ECOSIMP handlar om förutsättningen för att implementera begreppet ekosystemtjänst, i fortsättningen kallat EST-begreppet, i kommunerna, och undersöker bland annat hur kommunala tjänstemän och politiker ser på denna utmaning. En intervjustudie genomfördes med tjänstemän och politiker i de sju medverkande kommunerna. I en studie av Malmö stad undersöktes hur ekosystemtjänst-relaterade begrepp har integrerats i översiktsplaner och utvecklats till ett verktyg i hållbar samhällsplanering. Ett annat delprojekt handlar om miljökonsekvens-bedömningar (MKB) och behovet av metodutveckling för att integrera ekosystemtjänstansatsen i MKB, där möjligheten att integrera ekosystemtjänster i den så kallade RIAM-metoden analyserades. Projektet innehåller också en analys av arbetet med att integrera ekosystemtjänster i kommunernas klimatanpassning, så kallad ekosystembaserad klimatanpassning (EbA). Slutligen redovisas en analys av det transdisciplinära arbetssättet inom ECOSIMP-projektet. Resultaten visar att EST-begreppet idag är relativt välkänt i kommunerna och att det finns en övervägande positiv inställning till det och förhoppningar om att det ska skapa större möjlighet till miljöhänsyn. Förståelsen av begreppet behöver dock fördjupas i den kommunala verksamheten och distinktionen mellan implicit och explicit användning av EST-begreppet och den relaterade EST-ansatsen förtydligas. Ett antal hinder och möjligheter för att börja använda begreppet och för att uppnå etappmålet 2018 identifierades också. Bland annat upplevs innebörden av etappmålet 2018 som oklar, och bara en mindre del av de intervjuade i kommunerna ansåg att etappmålet skulle nås. Betydelsen av att politiker och allmänhet får kännedom om, och förståelse för, EST-begreppet betonades också. Malmö framstår som ett bra exempel på hur långsiktigt arbete för en hållbar stadsutveckling kan skapa förutsättningar att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Analysen av EbA i kommunerna visade att initiativ relaterade till klimatanpassning och ekosystemtjänster oftast inte är samordnade, men de skulle kunna utvecklas i den riktningen genom bättre samordning mellan kommunernas olika enheter och integrering av EbA i den långsiktiga planeringen utifrån kunskap om nutida och framtida klimatrisker. Verktyg för att värdera förändringar i EST till följd av mänsklig exploatering behövs och här föreslås en utveckling av den så kallade RIAM-metoden, som kan erbjuda ett sätt att väga in olika EST i planeringen. Den transdisciplinära analysen visar på värdet av nära samverkan mellan forskning och kommuner kring implementeringen av EST-ansatsen, men också på behovet av politiskt och ekonomiskt stöd för att frigöra tid för kommunerna att delta i sådana projekt.
|
|
| 2. |
- Ekelund, Christer, et al.
(author)
-
Tillväxt i Snabbväxande Företag : utvärdering av kriterier och drivkrafter för skånska snabbväxande företag: program 3
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapporten är nummer tre i en serie av fyra utvärderingar, i en programserie om lärande och kompetensutveckling. I detta program deltog elva företag och dess anställda. Det nu aktuella ”snabbväxarprogrammet” beskrivs på Region Skånes hemsida enligt följande: ”Genom specifikt fokus på just de utmaningar som snabb tillväxt medför, är syftet med programmet att ge deltagande företagsledare insikter och verktyg såväl som individuell coachning inriktat på att fortsätta växa såväl snabbt som lönsamt”. De huvudfrågor som vi utredare ställde var: 1. Ger deltagande i programmet insikter och verktyg till det enskilda företaget för fortsatt snabb och lönsam tillväxt? 2. Vilken är den mätbara effekt, cirka 10-12 månader efter avslutat program, i termer av resultat som kan härledas till deltagandet i programmet? På frågan om programmet givit insikter och verktyg för fortsatt snabb och lönsam tillväxt, kan utvärderingen inte ge ett entydigt svar. De medverkande har i intervjuer sagt att programmet satt fart på tankar och reflektioner kring tillväxt, vilket kan tolkas så att programmet givit insikter och verktyg för snabb tillväxt. Den mätbara effekten av programmet är svårare att besvara eftersom här återfinns mest förändrade attityder i form av information och kommunikation inom företagen. Att kunna intervjua deltagarna cirka tio till tolv månader efter avslutat utbildningsprogram har varit en viktig del för utvärderingen. Under intervjuerna försökte vi att få fram förändringar som var orsakade av deltagandet i programmet och försökte isolera dessa effekter från externa faktorer. Det visade sig att förekomna förändringar i huvudsak var organisatoriska. Sammansättningen av deltagande företag har i P3 varit något olik de tidigare två genomförda programmen. I P3 fanns det ett revisorsföretag, ett bageriföretag, två entreprenadföretag, två programvaruföretag, ett behandlingsföretag, ett konsultföretag och ett säkerhetsföretag. I våra intervjuer har vi kunnat se att man har tyckt att branschspridningen kanske var väl stor. En annan slutsats som går att dra, är att programmet inte inneburit att det skapats ett nätverk av de deltagande företagen. Det är en exakt likhet med föregående program. Orsaken till detta tror vi är tidsbrist. Företagen har inte tid att lägga resurser på att upprätthålla kontakter som inte omedelbart ger positiva effekter. Coachning (handledning) har några av företagen inte utnyttjat som det var tänkt. Orsaker till detta har oftast berott på de enskilda företagen.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Blix, Mårten, et al.
(author)
-
Tid att följa upp : Digital tidmätning i svensk hemtjänst
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Digitala tidmätningssystem används i svensk hemtjänst för att mäta och följa upp hemtjänstbesökens längd och innehåll. Systemen samlar in data i realtid och om alla besök. I detta avseende är digital tidmätning ett kraftfullt verktyg som kan förväntas ge bättre förutsättningar för mål-och resultatstyrning än analoga metoder. Samtidigt innebär tidmätningen risker för arbetsmiljön då den kan uppfattas som detaljstyrande och stressande. I denna rapport presenterar vi resultaten från en enkät som skickades ut till alla kommuner om deras användande av tidmätningssystem i hemtjänsten. 123 kommuner besvarade enkäten och 94 av dessa angav att de mäter tidsanvändningen med hjälp av digitala system. I denna rapport presenterar och diskuterar vi resultaten från denna enkät.
|
|
| 5. |
- Brunosson, Albina, 1986-
(author)
-
Måltiden i förskolan : en sammanställning
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Genom intervjuer med förskolepedagoger har flera behov kunnat utkristallisera sig, ofta är behoven snarlika. Samma behov som Annika Unt Widell har uppmärksammat i sitt arbete med Skolmatens vänner har också förskolepersonalen själva upplevt. Främst handlar det om bristande kunskaper hos pedagogerna när det gäller vilken mat som är nyttig och hälsosam. Brist på de kunskaperna gör också att det är betydligt svårare att försöka skapa hälsosamma matvanor hos barnen, eftersom pedagogerna känner sig rådvilla inför alla nya hälsobudskap och uttalanden om vilken mat som är just hälsosam och bra. Just denna osäkerhet hos pedagogerna kan ses som problematisk då våra matvanor grundläggs tidigt i livet. Ytterligare ett problem som flera av pedagogerna har är att de inte vet hur de ska arbeta pedagogiskt med måltiden. Vidare upplever de pedagoger där maten kommer från ett centralkök att de inte har de möjligheter de hade önskat för att arbeta pedagogiskt med måltiden. De menar också att de är maktlösa och inte kan påverka i en viss riktning, även om de vet hur mat- och måltidssituationen skulle kunna förbättras. För de förskolor som får maten från centralkök väcks också frågor om varmhållning och uppvärmning, alltså en slags livsmedelssäkerhet. En av pedagogerna som jobbar på en förskola där maten tillagas, kan uppleva att kokerskan och pedagogerna är långt ifrån varandra i fråga om mat, barn och måltider. Raka motsatsen är det på exempelförskolan Smultronstället där kokerskan är en självklar del av det pedagogiska arbetet. Vidare har jag också noterat att flera pedagoger skulle önska en handledning för att kunna omvandla styrdokumenten till mat- och måltidssituationer i förskolan.
|
|
| 6. |
- Collberg, Philippe, 1986-, et al.
(author)
-
Rektorers syn på nyutexaminerade lärare
- 2024
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Lärares yrkesinträde är en krävande process och ses oftast som en utmanande tid. Syftet med forskningsprojektet, som är finansierat av Malmö universitet, Lunds universitet och Högskolan i Kristianstad, är att bättre förstå det eventuella glappet mellan den kompetens som lärarutbildningen ger och de faktiska krav som läraryrket ställer. I rapporten presenteras tre Q-metodologiska delstudier om hur rektorer i förskola, grundskola och gymnasieskola karakteriserar nyutexaminerade lärare. Ur projektets delstudier framkommer behovet av en synvända på nyutexaminerades möte med yrkespraktiken. Bland annat föreslår projektet att se lärares yrkesinträde som en egen fas i lärares professionsutveckling och att erkänna den som en fortsättning på deras grundutbildning.
|
|
| 7. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(author)
-
Senior arbetskraft : en systematisk kunskapssammanställning med fokus på mental arbetsmiljö och arbetssocial miljö i Sverige
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Tidigare forskning har belyst ett antal faktorer som påverkar arbetslivet för äldre medarbetare, bland annat åldersdiskriminering och negativa attityder till äldre medarbetare, förändring av kognitiv och fysisk förmåga vid stigande ålder samt sambandet mellan en god arbetsmiljö och ökningen i arbetsmarknadsdeltagande bland äldre medarbetare. I en kunskapssammanställning har vi sammanställt resultat från forskning om den seniora arbetskraftens psykosociala arbetsmiljö i ett svenskt sammanhang.Begreppet psykosocial arbetsmiljö är i sammanställningen uppdelat i mental arbetsmiljö och arbetssocial miljö och utgår från följande frågeställningar:Vilka huvudsakliga risker i den mentala och arbetssociala miljön har identifierats i forskning som fokuserar på senior arbetskraft?Hur påverkar digitalisering på arbetsplatsen och arbetslivet den psykosociala arbetsmiljön för senior arbetskraft?Hur påverkar distans- och hemarbete den psykosociala arbetsmiljön för senior arbetskraft?
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Boork, Magdalena, et al.
(author)
-
Innemiljö i nytt ljus : metoder för objektiv bedömning av belysning
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Nuvarande belysningsstandarder baseras enbart på tekniska krav, såsom ljusstyrka, jämnhet och luminans. Att även inkludera upplevelsebaserade krav skulle troligen främja bättre ljuskomfort, men även mer energieffektiva ljusmiljöer och produkter. Kunskapen om hur upplevda belysningsparametrar kan beskrivas är dock begränsad. Detta hämmar fastighetsägare och brukare att precisera önskvärda ljusmiljöer, liksom belysningstillverkare att utveckla produkter för nya marknader och tillämpningar. Syftet med detta forskningsprojekt var att utveckla och tillämpa sensoriska metoder på belysning. Till skillnad från tidigare metoder möjliggör sensoriska metoder objektiva bedömningar av upplevda belysningsparametrar.En analytisk panel bestående av åtta personer som uppfyller särskilda urvalskriterier rekryterades och tränades att bedöma belysningsprodukter i ett multisensoriskt laboratorium på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås. Metodutvecklingen fokuserade särskilt på en effektiv träningsprocedur, hantering av ögats adaption, samt bedömning av färg och skuggningar. Förutom laboratorie-försök undersöktes möjligheten att genomföra analytiska bedömningar i en verklig kontext med samma försöksuppställning och panel.Resultaten visar att det är möjligt att använda sensorisk metodik för att genomföra objektiva belysningsbedömningar av armaturer; paneldeltagarna kunde skilja mellan attribut och prover. Signifikanta skillnader identifierades mellan de olika armaturerna, både i form av sensoriska och fysikaliska egenskaper såsom läsbarhet och bländning. Fysikaliska och sensoriska parametrar samvarierar dock inte alltid, vilket visar att fysikaliska och sensoriska mätningar ger kompletterande information om belysningskvalitet. Vidare visade bedömningsförsök i en verklig kontext att samma resultat uppnåddes som i laboratoriet, men med lägre signifikans, vilket verifierar metodens tillämpbarhet på belysning.Den genererade kunskapen väntas på sikt bidra till utveckling av verktyg som stödjer kommunikationen mellan olika professioner inom ljusdesign och planering och på så vis främja mer önskvärda och energieffektiva ljusmiljöer.
|
|
