| 51. |
|
|
| 52. |
- Beland Lindahl, Karin, et al.
(författare)
-
To Approve or not to Approve? A Comparative Analysis of State-Company-Indigenous Community Interactions in Mining in Canada and Sweden
- 2024
-
Ingår i: Environmental Management. - : Springer. - 0364-152X .- 1432-1009.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This Special Section explores the interplay between Indigenous peoples, industry, and the state in five proposed and active mining projects in Canada and Sweden. The overall aim is to identify factors shaping the quality of Indigenous community-industry-state interactions in mining and mine development. An ambition underlying the research is to develop knowledge to help manage mining related land-use conflicts in Sweden by drawing on Canadian comparisons and experience. This paper synthesizes the comparative research that has been conducted across jurisdictions in three Canadian provinces and Sweden. It focuses on the interplay between the properties of the governance system, the quality of interaction and governance outcomes. We combine institutional and interactive governance theory and use the concept of governability to assess how and why specific outcomes, such as mutually beneficial interaction, collaboration, or opposition, occurred. The analysis suggests there are measures that can be taken by the Swedish Government to improve the governability of mining related issues, by developing alternative, and more effective, avenues to recognize, and protect, Sámi rights and culture, to broaden the scope and increase the legitimacy and transparency of the EIAs, to raise the quality of interaction and consultation, and to develop tools to actively stimulate and support collaboration and partnerships on equal terms. Generally, we argue that Indigenous community responses to mining must be understood within a larger framework of Indigenous self-determination, in particular the communities’ own assessments of their opportunities to achieve their long-term objectives using alternative governing modes and types of interactions.
|
|
| 53. |
|
|
| 54. |
|
|
| 55. |
- Dellve, Lotta, 1965, et al.
(författare)
-
ATTRAKTIVT OCH HÅLLBART CHEFSARBETE. ORGANISATORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH CHEFSARBETE I GÖTEBORGS STAD
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- INLEDNING OCH SYFTE Det finns många aspekter att beakta vid organisatoriska omorganiseringar. En av de allra viktigaste aktiviteterna inför varje ny omstrukturering är att göra en kartläggning av upplevda arbetsförhållanden i nuläget. Tidigare studier har indikerat - och ibland tydligt visat - att organisatoriska förhållanden som formar chefers arbete har betydelse för hög kvalitet, effektiva processer, chefers belastning, personalomsättning samt konsekvenser av dessa. Syftet är att beskriva enhetschefers uppfattningar om organisatoriska förutsättningar, stöd, resurser och praktiker för att kunna leda, organisera och utveckla sin verksamhet. Det övergripande vetenskapliga syftet är att identifiera hur vägar och former för utveckling av hållbart och attraktivt chefsarbete understöds och skapas genom praktiker för organisering och ledning. METOD Samtliga tillsvidareanställda enhetschefer inom Göteborgs Stad, vid verksamheter som omfattas av en förestående omstrukturering (n=736), inbjöds att delta i undersökningen via en webbenkät. Analysen var beskrivande och uppdelad per verksamhet. 412 enhetschefer (56 %) valde att svara på enkäten. Rapporten presenterar framförallt den beskrivande analysen med medelvärden och andelar per verksamhet. Enkla analyser av samvariationer med organisatoriska förutsättningar gjordes för att indikera betydelser av dessa för chefers utmaningar, krav och arbete i vardag och under verksamhetsutveckling. RESULTAT Attraktivt och hållbart arbete De allra flesta enhetschefer har höga tankar om sin arbetsplats och uppfattar den som attraktiv och betydelsefull. Arbetstillfredsställelsen som helhet var hög, särskilt i Gemensamma verksamheter (GV) och inom Individ- och familjeomsorg (IFO). Detsamma gäller tillfredsställelse med arbetsmiljön, framtidsutsikter, möjligheter till kompetensutveckling och det sätt på vilket verksamheten leds. Inom Funktionshinder (FH) och Äldreomsorg (ÄO) var man mest nöjd med sina framtidsutsikter men mindre nöjd med arbetsmiljön, där sökte en dryg tredjedel nytt jobb. Majoriteten angav att de hade goda möjligheter att utifrån sin hälsa att arbeta kvar som enhetschef i minst två år och i genomsnitt var den önskade pensionsåldern hög (65 och 67 år med spridningen 55-75 år). Inom Kultur (K) ville chefer arbeta längst och inom ÄO ville chefer pensionera sig tidigare. Överlag var enhetscheferna i viss mån personligen överbelastade och upplevde värdekonflikter. Särskilt fanns tecken på överbelastning bland chefer inom IFO, FH och ÄO medan värdekonflikter upplevdes främst av chefer inom K och ÄO. Enhetschefers organisatoriska förutsättningar Strukturellt organiserade förhållanden Majoriteten av enhetscheferna hade 20-40 medarbetare, drygt 3 nivåer från enhet till politisk nämnd, ansvarade för medarbetare vid 1-3 arbetsplatser och hade administrativt stöd på sin huvudsakliga arbetsplats. Något utmärkande var att man inom ÄO hade ett högre antal medarbetare, fler chefsnivåer och mer administrativt stöd. Inom FH fanns något fler chefsnivåer och mest administrativt stöd. Inom IFO fanns flest chefsnivåer och inom GV hade man ett högre antal medarbetare. GV och K hade flest adresser på vilka verksamheten bedrevs. Organisatoriska stödresurser Stöd genom chefskollegor var vanligast i alla verksamheter, därefter organisatoriskt stöd. Ledningsstödet skattades dock genomgående något lägre. Organisatoriskt stöd förekom fr a genom förtroendefullt samarbete med administrativa stödfunktioner och personalavdelningen. Ledningsstöd upplevdes genom att den överordnade chefen visade intresse för enhetschefens verksamhet, arbete och utmaningar samt gav stöd i personal- och arbetsmiljöfrågor. Däremot upplevdes högre nivåer i organisationen inte ge stöd, mer än i lägre grad, genom att ta ansvar för att tydligt visa vilka kvalitetsnivåer som var möjliga utifrån de resurser som tilldelats verksamheten. Andra stödjande förhållanden Flödet av information från högre nivåer i organisationen (ex. rörande förändringar) till de aktuella verksamheterna skattades överlag högt av de tillfrågade cheferna. Samverkan med medarbetare upplevdes genomgående som hög, särskilt inom GV och IFO. Dock förekom gruppdynamiska problem mellan medarbetare i viss mån, vilket kan ha stor betydelse för arbete och verksamhet. Möten med tjänstemottagare gav i hög grad stimulans och mening men innebar ibland också orimliga krav. Organisatoriska krav och utmaningar Tids- och logikkonflikter framstår vara ganska vanliga dilemman och likaså lojalitetskrav. Inom ÄO och K skattades också bristen på resurser som en relativt stor utmaning. I jämförelse tycks organisatoriska styrningsbrister och betungande rollkrav vara något mindre vanligt förekommande. Organisatoriskt klimat för jämställdhet och jämlikhet Skillnaderna mellan verksamheter är små, men inom FH upplevdes klimatet som något sämre och inom GV som något bättre. Generellt sett uppfattade cheferna att verksamheterna kännetecknas av ganska hög grad av informell jämställdhet/jämlikhet (värde, respekt, uppmärksamhet) vad gäller etnicitet, ålder och kön. I något mindre utsträckning ansågs klimatet också kännetecknas av en strävan efter jämställdhet i formella processer (inflytande, bedömningar av prestation, avancemang) samt arbetsfördelning (representation). Ledning och organisering i vardags- och utvecklingsarbetet Ett mer delaktighets- och hälsoorienterat ledarskap var vanligast inom samtliga verksamheter. Även närvarande ledarskap var vanligt medan utvecklingsorienterat ledarskap förekom i något lägre grad. Chefernas tidsanvändning var relativt lika fördelad inom samtliga verksamheter. Mest tid spenderades på kontakt med medarbetare samt på budget-/ och administrationsverksamhet. Enhetscheferna och deras enheter hade deltagit aktivt i ett flertal olika organisatoriska satsningar för att stärka kvalitet, medarbetares arbetsförhållanden och möta tjänstemottagares behov. Överlag var enhetscheferna relativt nöjda med sina möjligheter att på ett säkert och tillfredställande sätt uppfylla sina chefsåtaganden. Mest nöjd var man med ledning och organisering av medarbetares inflytande där också en högre grad av förbättringar under de senaste sex månaderna hade skett. Minst nöjd var man avseende tjänstemottagares inflytande. Genomgående skattade cheferna den egna enhetens engagemang i förbättringsarbeten som relativt högt. Samarbetet i verksamhetsutvecklingen skattades som mest välfungerande mellan chef och medarbetare. Utvecklingsarbetet följdes upp i något olika grad inom olika verksamheter. Till exempel uppgav 40 % inom ÄO, FH och IFO att de var otillfredsställda med arbetsmiljön. Inom dessa verksamheter följdes också arbetsmiljön upp mest ofta. Inom GV och K var färre missnöjda med arbetsmiljön och där följdes heller inte arbetsmiljöarbetet upp lika aktivt. Uppföljningen av arbetet med medarbetares och brukares inflytande skedde i nästan eller lika hög grad, och mest aktivt inom FH och ÄO. Betydelse av organisatoriska förutsättningar och stödresurser Analys av samvariationer med organisatoriska förutsättningar visade att organisatoriskt stöd och ledningsstöd (som var förtroendefullt, funktionellt och upplevt nära) hade betydelse för chefers förutsättningar. Antalet medarbetare, arbetsplatser samt chefsnivåer har blandad betydelse för chefers utmaningar, strategier och utvecklingsarbeten. Genom våra tidigare studier vet vi betydelsen av detta och en tolkning är att man jobbat väl med dessa förhållanden och att det kan vara därför som inte samvariationer framträder lika tydligt. Strukturellt organiserade förhållanden Antalet medarbetare: Svaga negativa samband observerades mellan antalet medarbetare och: hälsoorienterat- respektive delaktighetsorienterat ledarskap, tid för kontakt med medarbetare och verksamhet, samarbete i verksamhetsutveckling mellan chef och medarbetare, nöjdhet i helhetsbedömning av hur man som chef kunde sköta uppdraget inom den löpande verksamheten, kvalitet i service samt medarbetares inflytande. Antalet chefsnivåer: Svaga negativa samband observerades mellan chefsnivåer och möjligheter till utvecklings- och delaktighetsorienterat ledarskap Antalet arbetsplatser som verksamheten bedrevs på: Svaga negativa samvariationer med upplevd överbelastning, resursbrister och betungande rollkrav. Delaktighetsorienterat ledarskap förekom i högre grad då chefen ansvarade för fler arbetsplatser. Ingen tydlig samvariation fanns mellan: antalet chefsnivåer eller antalet medarbetare och upplevda krav eller indikationer på chefers hållbarhet; antal chefsnivåer eller arbetsplatser och helhetsbedömning av chefsarbetet, engagemang eller samarbete i verksamhetsutveckling. Det fanns heller inga tydliga samvariationer mellan antalet medarbetare, chefsnivåer eller arbetsplatser och upplevt jämställdhets- jämlikhetsklimat. Organisatoriska stödresurser Organisatoriska stödresurser och Ledningsstöd uppvisade negativa samband med krav, tecken på överbelastning och tid till rekrytering/bemanningsfrågor. Positiva samvariationer fanns med arbetstillfredsställelse, samverkan med medarbetare, delaktighets- eller hälsoorienterat ledarskap, nöjdhet i helhetsbedömning av hur man som chef kunde sköta uppdraget inom den löpande verksamheten, kvalitet i service, arbetsmiljöarbetet, att kunna möta tjänstemottagares egna val och medarbetares inflytande. Högre grad av organisatoriskt stöd eller ledningsstöd samvarierade med enhetens aktiva engagemang i verksamhetsutveckling, samarbeten mellan samtliga yrkesgrupper, enheter och funktioner samt med organisatoriskt klimat avseende jämställdhet och jämlikhet. Fria svar – kvalitativ analys Flera enhetschefer (n=100, 24%
|
|
| 56. |
|
|
| 57. |
|
|
| 58. |
|
|
| 59. |
- Holm, Anna, et al.
(författare)
-
Absence de papillomavirus humain à risque élevé dans le papillome inversé naso-sinusien p16 positif : [Absence of high-risk human papillomavirus in p16 positive inverted sinonasal papilloma]
- 2020
-
Ingår i: Annales Francaises d'Oto-Rhino-Laryngologie et de Pathologie Cervico-Faciale. - : Elsevier. - 1879-7261. ; 137:3, s. 186-191
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Le papillome inversé naso-sinusien (PINS) est une tumeur relativement rare dont l’étiologie est mal connue. Elle se caractérise par une agressivité locale et un fort potentiel de récidive en dépit d’une histologie bénigne.Objectif: L’objectif de cette étude était d’identifier la présence du papillomavirus humain (HPV) et de son marqueur de substitution, la protéine p16, dans des prélèvements tissulaires de PINS issus d’une cohorte régionale.Matériels et méthodes: À partir de notre cohorte régionale de 88 patients atteints de PINS traités entre 1984 et 2014, 54 sujets ont été sélectionnés et inclus dans cette étude. La technologie PCR a été réalisée sur 53 prélèvements et la coloration immunohistochimique pour recherche de p16 a été réalisée sur 54 prélèvements. L’ADN a été extrait après confirmation histopathologique du PINS. Un génotypage pour 13 types de HPV à risque élevé, 5 types de HPV à risque oncogène et 6 types de HPV à faible risque a été réalisé à l’aide du test de dépistage HPV PapilloCheck®.Résultats: L’analyse HPV a été réalisable sur 38 des 53 prélèvements. Sur ces 38 prélèvements, seuls 2 étaient positifs pour HPV 11. L’analyse immunohistochimique a montré que p16 était présent dans l’épithélium de tous les prélèvements, et dans les régions papillomateuses de 37 prélèvements.Conclusion: Étant donné que seuls 2 sur 38 PINS étaient positifs pour HPV (type 11) et que, dans le même temps, p16 était positif dans l’épithélium de tous les prélèvements et dans 37 des 38 régions papillomateuses, nous avons conclu que p16 ne peut pas être utilisé comme marqueur de substitution pour l’infection HPV à risque élevé dans le PINS. Nous préparons actuellement une étude multicentrique prospective afin d’augmenter la puissance de l’étude et de pouvoir mieux évaluer les implications cliniques de HPV et de p16 dans le PINS.
|
|
| 60. |
- Holm, Anna, et al.
(författare)
-
Absence of high-risk human papilloma virus in p16 positive inverted sinonasal papilloma
- 2020
-
Ingår i: European Annals of Otorhinolaryngology, Head and Neck Diseases. - : Elsevier Masson SAS. - 1879-7296 .- 1879-730X. ; 137:3, s. 201-206
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: Sinonasal inverted papilloma (SIP) is a relatively rare disease, and its etiology is not understood. It is characterized by locally aggressive growth and a strong tendency to recur despite its benign histology.Aims: The aim of this study was to identify the presence of human papilloma virus (HPV) and its surrogate marker p16 in SIP tissue samples from a regional cohort.Material and methods: Subjects were identified from our regional center cohort of 88 SIP patients treated between 1984–2014. From these subjects, 54 were included in this study. Of these, 53 biopsies were analyzed with PCR, and 54 samples were immunohistochemically stained for p16. DNA was extracted from histopathologically verified SIP. Genotype screening for 13 high risk-, 5 oncogenic and 6 low risk HPV types was performed using the PapilloCheck® HPV-screening test.Results: HPV analysis was successful for 38 of 53 samples. Of the 38 successfully analyzed samples, only 2 samples were positive for HPV 11. Notably, p16 was present in the epithelia in all samples, and in the papilloma lesions in 37 samples.Conclusion: Since only 2 out of 38 SIPs were positive for HPV (type 11), and at the same time p16 was positive in epithelia in all samples and in 37 of 38 papilloma lesions of the samples, it is concluded that p16 cannot be used as a surrogate marker for high-risk HPV-infection in SIP. We are currently planning a prospective, multicenter study in order to increase the study power and in order to be able to better evaluate the clinical implications of HPV-and p16 in SIP.
|
|
