| 61. |
|
|
| 62. |
- Andersson Granberg, Tobias, et al.
(författare)
-
Lokalisering av räddningstjänstresurser i Östergötland
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lokalisering av brandstationer har historiskt sett i många fall baserats på tradition, sunt förnuft och de kommungränser som bestämmer ansvarsområdet för den kommunala räddningstjänsten. Med detta som bakgrund uppdrogs till Linköpings universitet att undersöka hur brand- och räddningsresurserna i Östergötland borde lokaliseras om ingen hänsyn tas till nuvarande kommungränser och organisationer för räddningstjänst.I detta projekt utvecklas en matematisk modell för att ta fram underlag för hur brand- och räddningsresurserna i Östergötlands län skall placeras för att minimera insatstiderna till trafik- och brandolyckor inom länet. Modellen minimerar en sammanvägning av tiden det tar för en första enhet att nå en viss olycka, den så kallade förstainsatsen, och tiden det tar för tillräckligt med resurser för att utgöra en full styrka att nå olyckan. Exempel på en full styrka för trafikolyckor är i modellen en släckbil och fem personer. Ett antal olika scenarier konstrueras och en mängd lösningar skapas för att ta fram så bra och generella lokaliseringsförslag som möjligt. I samråd med Räddningstjänsten Östra Götaland väljs 10 scenarion ut för närmare analys. Scenarierna skiljer sig åt i sammansättningen av olika värden på parametrar och olika resursegenskaper.Det som framförallt visar sig skilja resultatmässigt mellan de optimerade resultaten jämfört med nuläget är andelen olyckor som kan nås inom 10 minuter. Andelen olyckor som kan nås av en förstainsatsenhet inom 10 min ökar från 74 % till 84 % i ett scenario, och andelen olyckor som kan nås av en full styrka ökar i samma scenario från 64 % till 79 %. Medelinsatstiderna för förstainsats och full styrka i samma scenario minskar med drygt 20 %. Vid en reduktion av antalet tillgängliga enheter kan en optimerad lösning ge ett bättre resultat med avseende på täckningsgrad inom 10 minuter och medelinsatstid, samt likvärdigt med avseende på täckningsgrad inom 20 minuter, som dagens läge.Lokaliseringen av resurser i de optimerade lösningarna skiljer sig något mellan de olika scenarierna, men tillräckligt många gemensamma komponenter finns för att det ska vara möjligt att dra slutsatser kring vilka platser i länet som, enligt modellen, bör ha en brandresurs i närområdet. I många fall överensstämmer modellens förslag med den nuvarande lokaliseringen, men de förändringar som görs i de optimerade lösningarna skulle ändå kunna bidra till en markant sänkning av den förväntade insatstiden till brand‐ och trafikolyckor i Östergötlands län.
|
|
| 63. |
- Andersson Granberg, Tobias, et al.
(författare)
-
Tåla : Trygghetsskapande åtgärder för landsbygden
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I april 2010 gav regeringen i uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att i ett projekt öka säkerheten på landsbygden genom nya former för räddning och respons. Inom ramen för ovanstående uppdrag, vilket benämns ”Samhällsviktig samverkan i landsbygd” har CARER – Centrum för respons- och räddningssystem – vid Linköpings universitet fått i uppdrag av MSB att inventera vilka behov och resurser för säkerhet och trygghet som existerar på lands- och glesbygd, samt undersöka vilka andra projekt och initiativ som föregått detta, nationellt och internationellt. CARERs projekt, som görs inom ramen för regeringsuppdraget, benämns Trygghetshöjande åtgärder för landsbygden (TÅLA).TÅLA har genomförts som fyra sammanhängande delstudier där de två första delstudierna använder kvalitativ metodik, främst intervjuer, och syftar till att skapa en förståelse för den upplevda tryggheten på lands- och glesbygden, samt utröna vad den består i och hur den kan stärkas. Delstudie 3 syftar till att kvantitativt uttrycka behov och resurser för säkerhet och trygghet på landsoch glesbygd genom ett urval av indikatorer. Delstudie 4 syftar till att ge en överblick över tidigare forskning och utveckling på området.Några generella slutsatser som kan dras från TÅLA-projektets olika delstudier är att det finns en god medvetenhet hos boende i land- och glesbygd för att det kan ta tid innan hjälp kan fås ifrån de traditionella räddningssystemen (som till exempel polis eller räddningstjänst), ett faktum som också kan bekräftas numerärt. Vissa indikatorer tyder dessutom på att boende på lands- och glesbygden är mer drabbade av olyckor än boende i tätort, vilket ger ett ökat behov av de aktuella resurserna. Detta har lett till att nya typer av lösningar har utvecklats, oftast av de boende, för att bistå vid olyckor, många baserade på självhjälp och frivillighet.Tydligt är också att trygghet omfattar mer än bara blåljusverksamheter och stöd från det allmänna. Här inkluderas också behov som el, vatten och möjligheten att handla mat. En stor del av den upplevda tryggheten hos befolkningen kommer från det sociala nätverk som finns i respektive by. Möjligheter till kommunikation är centralt och det är när individen är ensam utan möjlighet till kontakt med omvärlden som den största otryggheten infinner sig.Det framkom under projektet flera exempel på samverkan och de som medverkar framhåller vikten av att känna varandra innan insatsen, för att bästa möjliga resultat ska uppnås. Såväl de båda kvalitativa studierna som kunskapsöversikten pekar på att en trolig väg till framgång för en ökad säkerhet och trygghet på landsbygden bygger på att de lokala resurserna och strukturerna nyttjas i samverkan med de traditionella räddningsresurserna. Detta innebär att det bör vara möjligt att stärka dels de boendes möjligheter att hjälpa sig själva och att hjälpa varandra, men också att nyttja organisationer som idag inte tillhör blåljusmyndigheterna för att i samverkan med räddningstjänsten, sjukvården och polisen kunna bistå vid olyckor, akuta sjukdomsförlopp och andra relevanta händelser. Viktigt att beakta i detta sammanhang är då att använda de befintliga strukturer som existerar bland såväl boende som olika organisationer, för att på bästa sätt kunna dra nytta av den lokala kunskap, de resurser och det engagemang som existerar.
|
|
| 64. |
- Andersson, Helena M., et al.
(författare)
-
Differences in the inflammatory plasma cytokine response following two elite female soccer games separated by a 72-h recovery
- 2010
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports. - Malden, USA : Wiley-Blackwell. - 0905-7188 .- 1600-0838. ; 20:5, s. 740-747
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We investigated changes in a large battery of pro- and anti-inflammatory cytokines in elite female soccer players following two 90-min games separated by a 72-h active or passive recovery. Blood samples were taken from 10 players before, within 15-20 min, 21, 45 and 69 h after the first game and within 15-20 min after the second game. The leukocyte count was analyzed, together with several plasma pro- and anti-inflammatory cytokines, using a multiplex bead array system. After the first and second game, the total leukocytes and neutrophils increased significantly. Likewise, increases (P<0.05) in pro-inflammatory cytokines [interleukin (IL)-12, tumor necrosis factor-alpha (TNF-alpha), interferon-gamma (INF-gamma), IL-17], chemokines [monocyte chemotactic protein-1 (MCP-1), IL-8 and monokine induced by gamma interferon (MIG)], anti-inflammatory cytokines (IL-2R, IL-4, IL-5, IL-7, IL-10, IL-13, INF-alpha) and the mixed cytokine IL-6 were observed. Leukocyte and cytokine levels were normalized within 21 h. Active recovery (low-intensity exercises) did not affect the cytokine responses. A dampened cytokine response was observed after the second game as only IL-12, IL-6, MCP-1, IL-8 and MIG increased (P<0.05). In conclusion, a robust pro- and anti-inflammatory cytokine response occurs after the first but not the second soccer game. The implications of the dampened cytokine response in female players after the second game are unknown.
|
|
| 65. |
- Andersson, Helena M, et al.
(författare)
-
Elite football on artificial turf versus natural grass : movement patterns, technical standards, and player impressions
- 2008
-
Ingår i: Journal of Sports Sciences. - : Informa UK Limited. - 0264-0414 .- 1466-447X. ; 26:2, s. 113-22
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of the present study was to examine the movement patterns, ball skills, and the impressions of Swedish elite football players during competitive games on artificial turf and natural grass. Time - motion analyses (36 observations) and technical analyses (16 team observations) were performed and 72 male and 21 female players completed a questionnaire. No differences were observed between artificial turf and natural grass in terms of total distance covered (mean 10.19 km, s = 0.19 vs. 10.33 km, s = 0.23), high-intensity running (1.86 km, s = 0.10 vs. 1.87 km, s = 0.14), number of sprints (21, s = 1 vs. 22, s = 2), standing tackles (10, s = 1 vs. 11, s = 1) or headers per game (8, s = 1 vs. 8, s = 1), whereas there were fewer sliding tackles (P < 0.05) on artificial turf than natural grass (2.1, s = 0.5 vs. 4.3, s = 0.6). There were more short passes (218, s = 14 vs. 167, s = 12) and midfield-to-midfield passes (148, s = 11 vs. 107, s = 8) (both P < 0.05) on artificial turf than natural grass. On a scale of 0-10, where 0 = "better than", 5 = "equal to", and 10 = "worse than", the male players reported a negative overall impression (8.3, s = 0.2), poorer ball control (7.3, s = 0.3), and greater physical effort (7.2, s = 0.2) on artificial turf than natural grass. In conclusion, the running activities and technical standard were similar during games on artificial turf and natural grass. However, fewer sliding tackles and more short passes were performed during games on artificial turf. The observed change in playing style could partly explain the male players' negative impression of artificial turf.
|
|
| 66. |
- Andersson, Helena M., et al.
(författare)
-
Neuromuscular fatigue and recovery in elite female soccer : effects of active recovery
- 2008
-
Ingår i: Medicine & Science in Sports & Exercise. - : Ovid Technologies (Wolters Kluwer Health). - 0195-9131 .- 1530-0315. ; 40:2, s. 372-380
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- PURPOSE: To investigate the time course of recovery from neuromuscular fatigue and some biochemical changes between two female soccer matches separated by an active or passive recovery regime. METHODS: Countermovement jump (CMJ), sprint performance, maximal isokinetic knee flexion and extension, creatine kinase (CK), urea, uric acid, and perceived muscle soreness were measured in 17 elite female soccer players before, immediately after, 5, 21, 45, 51, and 69 h after a first match, and immediately after a second match. Eight players performed active recovery (submaximal cycling at 60% of HRpeak and low-intensity resistance training at < 50% 1RM) 22 and 46 h after the first match. RESULTS: In response to the first match, a significant decrease in sprint performance (-3.0 +/- 0.5%), CMJ (-4.4 +/- 0.8%), peak torque in knee extension (-7.1 +/- 1.9%) and flexion (-9.4 +/- 1.8%), and an increase in CK (+ 152 +/- 28%), urea (15 +/- 2), uric acid (+ 11 +/- 2%), and muscle soreness occurred. Sprint ability was first to return to baseline (5 h) followed by urea and uric acid (21 h), isokinetic knee extension (27 h) and flexion (51 h), CK, and muscle soreness (69 h), whereas CMJ was still reduced at the beginning of the second match. There were no significant differences in the recovery pattern between the active and passive recovery groups. The magnitude of the neuromuscular and biochemical changes after the second match was similar to that observed after the first match. CONCLUSION: The present study reveals differences in the recovery pattern of the various neuromuscular and biochemical parameters in response to a female soccer match. The active recovery had no effects on the recovery pattern of the four neuromuscular and three biochemical parameters.
|
|
| 67. |
- Andersson, Helena M., et al.
(författare)
-
Plasma antioxidant responses and oxidative stress following a soccer game in elite female players
- 2010
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports. - Malden, USA : Wiley-Blackwell. - 0905-7188 .- 1600-0838. ; 20:4, s. 600-608
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We aimed to investigate markers of oxidative stress and levels of endogenous and dietary antioxidants in 16 elite female soccer players in response to a 90-min game (average intensity 82+/-3% HRpeak). Blood samples were taken before, immediately and 21 h after the game. Plasma-oxidized glutathione, the ratio of reduced to oxidized glutathione (GSH:GSSG) and lipid peroxidation measured by d-ROMs were used as markers of oxidative stress. Plasma endogenous [uric acid, total glutathione (TGSH)] and dietary antioxidants (alpha-tocopherol, ascorbic acid, total carotenoids and polyphenols) were analyzed using liquid chromatography and the Folin-Ciocalteu method. Exercise induced an acute increase (P<0.05) in GSSG, uric acid, TGSH, alpha-tocopherol, and ascorbic acid. In parallel, the GSH:GSSG ratio and polyphenols decreased (P<0.05). GSSG, GSH:GSSG ratio, uric acid, TGSH, and ascorbic acid returned to baseline at 21 h, while polyphenols and alpha-tocopherol remained altered. Total carotenoids increased above baseline only at 21 h (P<0.05). Lipid peroxidation, measured by d-ROMs, remained unchanged throughout the study. Thus, intermittent exercise in well-trained female athletes induces a transient increase in GSSG and a decrease in the GSH:GSSG ratio, which is effectively balanced by the recruitment of both endogenous and dietary antioxidants, resulting in the absence of lipid peroxidation measured by d-ROMs.
|
|
| 68. |
- Andersson, Helena M., 1973-
(författare)
-
The physiological impact of soccer on elite female players and the effects of active recovery training
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Female soccer is becoming more popular and professional in the world. There are, however, limited scientific data available on how elite female players respond to physical stress during soccer games. An effective recovery strategy following a game is important, because there are few recovery days between the games in international tournaments. The present thesis, which was designed to mirror a competitive situation, aimed to investigate changes in several physiological systems occurring in female elite players in response to two soccer games. It also aimed to investigate the effects of active recovery training on the recovery of several physiological systems. METHODS: Two elite female soccer teams played two 90-min games separated by 72 h active or passive recovery. The active recovery training (cycling at 60% HRpeak, resistance training at <50% 1RM) lasted one hour and was performed 22 and 46 h after the first game. Countermovement jump (CMJ), 20-m sprint time and isokinetic knee strength were measured before, immediately, 5, 21, 45, 51, and 69 h after the first game, and immediately after the second game. The physical stress markers (CK, urea), oxidative stress markers (e.g., GSSG, lipid peroxidation), endogenous (e.g., UA, thiols) and dietary antioxidants (e.g., tocopherols, carotenoids) and a large battery of cytokines (e.g., IL-6, TNF-α) were analysed in blood. RESULTS: No significant differences were observed in the performance parameters, oxidative stress and antioxidant levels or inflammatory response between the active and passive recovery groups. Sprint and isokinetic knee strength were reduced by the same extent after both games. CMJ decreased after the first game and remained reduced throughout the study period. Blood physical stress markers, GSSG and endogenous antioxidants increased with similar amplitude after both games together with unchanged lipid peroxidation. The dietary antioxidants showed either a rapid and persistent change (e.g., tocopherols) or a delayed rise (carotenoids) after the first game. A transient increase occurred in several pro- (e.g., IL-12, TNF-a, MCP-1), anti-inflammatory (e.g., IL-4, IL-10, INF-a) and mixed (IL-6) cytokines after the first game. Fewer cytokines increased in response to the second game. CONCLUSION: Two repeated elite female soccer games separated by 72 h induced similar acute changes in several physiological parameters. After the first game, differences in the recovery pattern of the neuromuscular parameters occurred. In particular, the slow recovery of CMJ indicates that special attention should be devoted to the training of explosive force. Furthermore, the recruitment of antioxidants in response to the transient increase in GSSG resulted in the maintenance of the redox-balance in female players. Similarly, a strong and balanced pro- and anti-inflammatory cytokine response occurred after one single female soccer game. The consequences of the dampened cytokine response during repeated soccer games are, however, unknown. In general, the majority of the parameters had recovered prior to the second game and the physiological alterations induced by the first game did not affect the performance of players in the second game. Finally, active recovery training conducted after a soccer game does not accelerate the recovery time for neuromuscular, oxidative stress, antioxidant and inflammatory responses in elite female players.
|
|
| 69. |
|
|
| 70. |
|
|
