| 31. |
- Agrell, Beata, 1944
(author)
-
Efter folkhemmet: välfärd, ofärd och samtalets estetik i svensk prosalitteratur under ’rekordåren’ på 1960-talet
- 2014
-
In: Edda. Nordisk tidsskrift for litteraturforskning. - 0013-0818. ; 114:1, s. 3-16
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Title After the ”folkhem”: welfare, misery, and the aesthetics of dialogue in Swedish literature during the peak years in the 1960s. Abstract The article starts from ideas of current neoliberal Sweden as a break with the welfare society of the 1960s – a peak of Swedish social development, according to a frequent opinion. This invites scrutinizing how the now mythical welfare state of the 1960s was depicted in the liter-ature of the day. Quite surprisingly many critical accounts then seem to question that version of welfare, thereby also actualizing issues on society and aesthetics in the 1960s. Theoretical reflexions on the relations between literature and society and the possibility of a social critical literature after Adorno present a addressive social rhetorical perspective as a possibility (Lloyd Bitzer, Carolyn Miller). After an outline of the literary situation of the 1960s some examples of the experimental prose of those days is discussed, thereby illuminating the issue of a special aesthetics of the welfare state (Sven Delblanc, P.O. Enquist, Margareta Ekström, Lars Gustafsson, P.C. Jersild, P.-O. Sundman).
|
|
| 32. |
- Agrell, Beata, 1944
(author)
-
En het potatis? Västsvensk fromhet i litteraturen : A hot potato? West swedish piety in literary form.
- 2021
-
In: Årsbok 2021. Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg. Red. Gunhild Vidén. - 0436-113X. ; 2021:2021, s. 77-99
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Västsvensk fromhet härrör från den inomkyrkliga väckelse som utgick från lundaprästen Henric Schartau (1757-1825) och hans på Luther grundade lära med ordet, nåden och tron allena i centrum. 1 Han var kritisk mot både den samtida upplysningstidens snusförnuftiga deism och romantikens känsloreligiositet, liksom mot pietistisk sentimentalitet och asketism. Hans förkunnelse mötte motstånd från den kyrkliga överheten, så hans många prästlärjungar förvisades ut på landsbygden i riket. På så vis spreds förkunnelsen, som fick särskilt starkt fäste på västkusten och i Göteborgs stift. Det är genom dessa lärjungar som den så kallade "schartauanismen" etablerats här. 2 Det har påpekats att varken Schartau själv eller de första Schartaulärjungarna var "schartauner" i dogmatisk bemärkelse. 3 Den beteckningen antyder en sektkaraktär som denna strängt inomkyrkliga väckelsetradition tar avstånd från. 4 I det följande skall jag uppmärksamma några litterära skildringar där västsvensk fromhet spelar en viktig roll. Jag skall diskutera på vilka sätt mina exempel anknyter till en Schartautradition, vilka aspekter som särskilt lyfts fram och hur de uppfattas.
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Agrell, Beata, 1944
(author)
-
Kamp mot nihilismen. Synpunkter på Sven Delblancs Nattresa
- 1969
-
In: Komma. Red. Jan Stolpe. ; 1969:4, s. 12-18
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Ideologikritisk analys av Sven Delnlancs roman Nattresa (1967) med särskild inriktning på hjältens utveckling från passiv förtvivlan till pragmatisk verksamhetsiver.
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
- Agrell, Beata, 1944
(author)
-
”Kroppsminne och kollektiv erfarenhet: Objektiveringens betydelse för produktionen av arbetarlitteraritet.” : “Body memory and collective experience: the significance of objectification for the production of literariness in working class literature”
- 2023
-
In: Scandinavistica Vilnensis. - 2029-2112 .- 2669-0497. ; 17:1, s. 73-95
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Literature is the memory of a culture: whether included in the canon or not, it testifies to conceptions, mentalities, and conditions in its time. Working-class literature is a young literary type, that for long was excluded from the canon and recognized literary tradition, and therefore has a special relationship to memory, experience, and culture. The first Swedish working-class writers were self-taught, without access to the bourgeois cultural heritage. They were workers, writing about workers, for workers and addressing the class collective. But they were also individuals, who started from their own memories and experiences. How did they go about making their own thing a matter for the whole class? How did they integrate the personal into a collective memory culture? That is the main issue in my article. The task is to shed light on the relationship between individual experience and collective memory in the first generation of Swedish working-class prose around 1910. I will dive into this subject matter by employing the notion of literary objectification, understood as creating vivid images, scenes, and situations from personal memories and experiences serving as an objective correlate (T.S. Eliot). The function of this correlate is to evoke recognition at a distance in the implied reader: an alienated recognition (Viktor Shklovsky), or a kind of sustained Verfremdung (Bertolt Brecht), which also includes contemplation and reflection. A working objective correlate, as I understand it here, must be based on some form of collective memory. I want to develop this idea with the support of memory studies, specifically, works by cultural researcher Jan Assmann and phenomenologist Thomas Fuchs. The reasoning will then be tested on some text examples from the working-class authors Dan Andersson (1888–1920), Maria Sandel (1870–1927), and Karl Östman (1876–1953). In particular, I will dwell on depictions of physical labour, the body memories that are objectified, and the extent to which such objectification produces a special proletarian literariness.
|
|
| 39. |
- Agrell, Beata, 1944
(author)
-
"Kära Johan!"
- 2011
-
In: Ord & Bild. - 0030-4492. ; :2011:5, s. 63-66
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Dialog om konst, kultur, litteratur och kritik.
|
|
| 40. |
- Agrell, Beata, 1944, et al.
(author)
-
Kärleken i vredens mask, vreden i kärlekens : samtalet fortsätter om Lars Ahlin, om Hedvig och hennes son
- 1999
-
In: Vår lösen. - 0346-4679. ; 90 (1999):1, s. 131-146
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Om religiösa motiv i Lars Ahlins böcker med utgångspunkt i "Natt i marknadstältet". I samtalet deltog Gunnar D. Hansson, Carl Axel Aurelius, Beata Agrell, Gustaf Wingren, Eva Haettner Aurelius, Anders Tyrberg, Peter Myrman, Lasse Berndes, Edgar Almén och Kerstin Bergman. Den ursprungliga rubriken var Livets långa brudslöja och samtalet ägde rum på ett Gustaf Wingren-symposium i Linköping 1997. I samtalet ingick även två inledningar av Carl Axel Aurelius och Gunnar D. Hansson, bägge publicerade i Vår lösen 1999:1 under rubriken Livets långa brudslöja.
|
|
