| 31. |
- Persson, Anders
(författare)
-
Kris och risk - diskurser över katastrofen
- 1996
-
Ingår i: Tvärsnitt - om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. - 0348-7997. ; :1/1996, s. 10-21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- "Krismedvetande" är ett nytt ord i svenska språket. Trots att den svenska ekonomin genomgått både hög- och lågkonjunkturer under de senaste tjugo åren, har behovet av krismedvetande varit i det närmaste permanent. Har Sverige blivit ett "krissamhälle", ett samhälle som bär stora likheter med vad som i tysk debatt benämns "risikogesellschaft", risksamhälle?
|
|
| 32. |
- Persson, Anders, et al.
(författare)
-
Lyssnande på offentliga platser
- 2011
-
Ingår i: Många möjliga metoder. - 9789144074221 ; , s. 237-251
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
- Persson, Anders
(författare)
-
Maktutövning och socialt bedrägeri som motståndsform
- 1995
-
Ingår i: Statsvetenskaplig tidskrift. - 0039-0747. ; 98:2, s. 215-228
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the light of a brief review of the theories of power — in which the definitions of power are asked when, where and how is power executed? — the article defines power as the ability of an individual or a collective actor to cause, effect and prevent action in others and to achieve the desired results. The article then concentrates on a kind of power which is called acculturation. This appears in two forms: surface acculturation which rests on external coercion; and deep acculturation resting on internalized coercion. Surface acculturation is the attempt to create a weak-minded machine, a robot, out of the subordinate. But, since an individual cannot be a robot he has to play the role of a robot. This, in fact, defends the subordinates personality against the encroachment of power. When this defence of personality develops consciously, one can talk about a form of resistance which rests on fraudulent social interaction. In order to capture the acting that surface acculturation tends to bring about, the article develops the concept role absorption, referring to the total absorption of the individual in the role with the purpose of masking and defending the personality.
|
|
| 35. |
- Persson, Anders, 1974-
(författare)
-
Mellan mål och mening : Elev-emancipatoriska eftersträvanden i lärares skildringar av den egna bedömningspraktiken i samhällskunskap och historia
- 2023
-
Ingår i: Acta Didactica Norden. - 2535-8219. ; 17:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Tidigare studier av bedömning i historia och samhällskunskap i den svenska skolan har företrädelsevis handlat om vad lärare bedömer, eller vad elever presterar (Berg & Persson, 2020). I den här artikeln är syftet istället att undersöka hur olika förståelser av dessa båda skolämnens elev-emancipatoriska potential aktualiserar olika typer av utmaningar och möjligheter i lärares bedömningsuppdrag. Datainsamlingen bygger på åtta timmeslånga intervjuer med lärare som undervisar på gymnasiet i ett mellansvenskt län.Diskussionen om vad som skapar förutsättningar för en ny generation att förstå och kanske förändra sin egen och andras situation framstår ofta som polemisk. Medan vissa betonat betydelsen av vilken (redan etablerad) kunskap som förmedlas (jfr Young, 2013), har andra framhållit värdet av att låta undervisningen utgå från den enskilde elevens eller samhällsgruppens unikt situerade intressen, frågor och behov (jfr t.ex. De Lissovoy, 2010; Tur Porres et al., 2014).I de åtta lärarsamtalen framträder denna avvägning mellan det på förhand givna och det situerade, emellertid i mindre grad som ett antingen/eller. I den lärarprofessionella bedömningspraktiken tycks avpassningen snarare ta dialektisk form i mötet mellan ämnesinnehåll och elev. Samme lärare kan både ge uttryck för anspråk som aktiverar utmaningar förknippade med förutsägbarhet, och rymma skildringar av en strävan att låta bedömningsprocessen bli så öppen som möjlig (jfr Biesta, 2009). Det sätt som eleven visar sig och träder fram i ämnet tycks sätta avtryck i, men är inte ensamt avgörande för, frågan om vad undervisningen ges för innehåll.
|
|
| 36. |
- Persson, Anders, 1974-, et al.
(författare)
-
Mellan tradition och reform : Pedagogiska examensuppsatsämnen vid två svenska folkskoleseminarier 1915–1937
- 2024
-
Ingår i: Nordic Journal of Educational History. - 2001-7766 .- 2001-9076. ; 11:1, s. 25-51
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Between tradition and reform: Pedagogical essay topics at two Swedish teacher training seminars, 1915–1937.During the beginning of the twentieth century, a series of school reforms was carried out in Sweden. One concerned the education of elementary school teachers. In this article, we examine which knowledge and teaching ideals that was posed by some of those who had the task of putting this reform into practice. At the center are the nearly five hundred essay topics that were offered at the teacher training seminars in Lund (only male apprentices) and Falun (only female apprentices) 1914–1937. The results advocate that two rather different local cultures of knowledge were developed at the two seminars. While the essay topics that were offered in Lund mostly seems to promote a more traditional reproductive view on teaching, the ones proposed in Falun rather appears to encourage a much more reformistic understanding of schooling. Hence it is suggested that the latter might be understood as an aspiration to establish a more autonomous and independent women teacher identity.
|
|
| 37. |
- Persson, Anders, 1982-
(författare)
-
Mellanöstern efter tjugo års krig mot terrorismen
- 2023
-
Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift. - : Fahlbeckska stiftelsen. - 0039-0747. ; 125:2, s. 301-312
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Det sägs ibland att människor definieras av krig. Mina föräldrar definierades av det kalla kriget på samma sätt som mina mor- och farföräldrar hade definierats av det andra världskriget. Min generation, 80-talisterna, skulle komma att definieras av vad George W. Bush den 13:e oktober 2001 kom att kalla för ”det globala kriget mot terrorismen”. För många bedömare, även de mest initierade, var det till en början svårt att föreställa sig att världens högst utvecklade industriland kunde bli så kraftfullt attackerat som USA blev den 11:e september 2001 av al-Qaida, en terrorgrupp med bas i ett av världens minst utvecklade länder. När den populära politiska talkshowen Charlie Rose i USA sände live på kvällen den 11:e september 2001 vägrade flera av de medverkande, den tidens ledande säkerhetspolitiska analytiker, att tro att det enbart var en icke-statlig grupp som låg bakom 11 september-attackerna – så massiv var chocken initialt i USA (Charlie Rose 2001).
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
- Persson, Anders, 1974-
(författare)
-
Mycket mer än en metod : Lärare samtalar om arbetet med kontroversiella frågor i geografiundervisningen
- 2022
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - : Orebro University. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 31:1, s. 5-29
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Research on controversial issues in education is extensive. Generally, the teacher has been examined, or advised, based on preconceived ideas of how the teaching should preferably be designed. Although those recommendations have varied, they have usually been characterized by instruction and method. However, this article does not address such predetermined models of action. As an alternative, the starting point is based on the perspective of the teaching professional and on data generated from teacher interviews. The aim of the article is to examine how the overall function of education emerges when teachers speak of their own experiences of teaching about controversial issues in geography in secondary school. The findings illustrate how the teachers, based on a number of circumstances, make use of four different approaches: deflecting, enlightening, challenging, and correcting. Hence, from the perspective of the teaching profession, work on controversial issues seems less understandable in terms of a single approach. Instead, each situation seems to require its own situated and subject-related considerations and professional reflections.
|
|
| 40. |
- Persson, Anders, et al.
(författare)
-
Målstyrningens förvandlingar inom svensk högre utbildning
- 2019
-
Ingår i: En historiker korsar sitt spår : en vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia - en vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia. - 1652-2761. - 9789178770335 ; :22, s. 255-271
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Med Bolognareformen 2007 blev i princip all högre utbildning i Sverige, som omfattas av Högskoleförordningens examensordning, målstyrd på basis av ett särskilt sätt att relatera olika kunskapsformer till varandra, vilka kommer till uttryck i både Blooms taxonomi och den s.k. SOLO-taxonomin (= structure of the observed learning outcome). Sedan 2007 delas därför lärandemålen i examensordning, studieplaner och kursplaner in i olika kategorier med avseende på: ”kunskap och förståelse”, ”färdighet och förmåga” samt ”värderingsförmåga och förhållningssätt”. I föreliggande text visas hur målstyrningen inom svensk högre utbildning genomgått ett antal förvandlingar sedan den första massutbildningsvågen vid mitten av 1960-talet. Då diskuterades relationen mellan den högre utbildningens vetenskaplighet och arbetsmarknadsrelevans på makronivå i offentliga utredningar samtidigt som studiemål diskuterades på mikronivå i andra offentliga utredningssammanhang. Under den andra massutbildningsvågen på 1990-talet infördes examensord-ningen i högskoleförordningen 1993 med relativt detaljerade mål på mikronivå. I och med att den nämnda Bolognareformen i Sverige, slutligen, kopplades samman med Högskoleverkets/Universitetskanslersämbetets resultatinriktade utvärderingssystem 2011 föreligger en, åtminstone formellt, långt gående målstyrning vad avser studenters lärande och lärares undervisning.
|
|
