| 1. |
- Costa, Nicole, et al.
(författare)
-
Connecting vessels to shoreside electricity in Sweden
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of the KAJ-EL project was to offer decision support to ports and shipping companies about the implementation and use of shoreside electricity in Swedish ports. More specifically, this project investigated the following, among other questions related to shore power: • the driving forces and barriers among ports and shipping companies to offer or use shore power; • the decision making, steps and actors involved in the process of adopting shore power; • the costs and business arrangements for installing and operating shore power; • the challenges in the installation and operation of shore power; • the different shore power equipment used in Swedish ports and on board vessels; • the actions and condition to realise OPS adoption to a larger extent. The project group included researchers and experts in shipping, transport, logistics, economics, and human factors from SSPA and the University of Gothenburg, and included industry partners Svensk Sjöfart (Swedish Ship Owners’ Association) and Sveriges Hamnar (Ports of Sweden). In addition, industry and authorities were involved in a reference group with representatives from shipping companies, ports and electricity providers. Interviews were performed with various ports in Sweden, a port in Norway (Kristiansand) as well as the US ports of Long Beach and Seattle to compare the perspectives. Shipping companies were interviewed, as were a number of OPS equipment manufacturers, national grid operators and electricity providers. Two workshops and a final seminar were also conducted. This report presents an overview of the OPS situation in Sweden and provides principles for business models as well as recommendations for ports’ and shipping companies’ OPS work. It can be noted that Sweden is at the European forefront of OPS in the sense that it currently has nine cities offering OPS, with main focus so far on the ro-pax and ferry segment. Actors, in particular ports, perceive that the regulatory pressure to offer OPS is increasing and the knowledge about OPS, especially among non-experienced ports, is still limited. Further guidance on OPS installations and operations is therefore needed, in terms of the financial, business, technical and operational issues that the actors must deal with. One major question is how to secure the electricity supply to the ports. Collaboration between actors is key to successful OPS implementation and a higher level of standardisation can facilitate technical choices. Several areas in need of further research are highlighted in this report, such as investigating possible future power demand scenarios from using OPS, and supply strategies for ports. The project received funding from Trafikverket (The Swedish Transport Administration).
|
|
| 2. |
- Ernits, Heiti, 1979, et al.
(författare)
-
Från living labs till transition labs - En forskningsöversikt och kartläggning av innovationsmiljöer för hållbara städer
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samhällen ställs i allt större grad inför komplexa utmaningar som blir allt svårare att hanteramed befintliga resurser och arbetssätt. För att kunna skapa förutsättningar för ett välmående,ekologiskt och socialt hållbart samhälle, nu och i framtiden, behöver en omfattande kursändringske. Behovet av sociala, organisatoriska och tekniska innovationer, som på olika sättbidrar till att ersätta ohållbara energi- och transportsystem samt föråldrade sätt att producerasamhällstjänster och kunskap på, är stort.Den samhällsvetenskapliga forskningen lyfter fram vikten av bred samverkan mellan sektorsochmyndighetsgränser för att kunna ta sig an komplexa hållbarhetsutmaningar. Dagensstuprörstänkande försvårar gemensam kunskapsproduktion och problemlösning. Däremotfinns det tecken på att den traditionella, hierarkiska och centralistiska samhällsstyrningenhåller på att omformas till att bli mer nätverksbaserad, horisontell och samarbetsbaserad.Denna styrningsform - som i den engelska litteraturen kallas för governance - bygger i högre gradpå nätverkande och flernivåsamverkan mellan näringsliv, offentlig sektor och civilsamhället.När det gäller hållbar utveckling och innovation anses städerna spela en allt viktigare roll. Delsär städer kraftfulla påverkansnoder som främjar spridningen av radikala innovationer; dels bidrarstädernas unika synergier och tillgång till infrastruktur, kapital och kompetenser till ökadinnovationsförmåga. Hur skall städerna organisera sig för att kunna öka samverkan och främja ettexperimentellt förhållningssätt för att kunna ta sig an komplexa utmaningar? Hur skallstäderna organisera sig för att dra nytta av den ökade innovationsförmågan givet desamhällsutmaningar vi står inför?I Sverige och internationellt har nya typer av organisationsformer och arenor börjar växa framsom ett svar på ovan tecknade utmaningar: urban living labs, urban transition labs, social labs, policy labs,innovationsplattform för att ta några exempel. Alla dessa miljöer har som syfte att främja flernivåsamverkan,innovation och problemlösning. I Sverige främjas denna utveckling främst tackvare innovationsmyndigeten Vinnova som på olika sätt stödjer dessa framväxande försök atthitta nya typer av organisationsformer. I Europa sker stora satsningar på liknande miljöergenom Horizon 2020 och JPI Urban Europe. Syftet med den här rapporten är att ge en bild avhur dessa nya innovationsmiljöer växer fram som styrverktyg för att driva hållbar stadsutveckling.I anslutning till rapporten har även gjorts en kartläggning och klassificering avsvenska innovationsmiljöer för hållbara städer.
|
|
| 3. |
- Ernits, Heiti, 1979, et al.
(författare)
-
Innovationskapacitet för att leda och organisera hållbar samhällsutveckling - erfarenheter och rekommendationer från innovationsplattformarna
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet Nationell samverkan mellan innovationsplattformar för hållbara attraktiva städer har sedan november 2016 arbetat med kunskapsutbyte och lärande mellan de sex städerna Borås, Göteborg, Kiruna, Lund, Malmö och Stockholm som ingår i Vinnovasatsningen “Utveckling av innovationsplattformar för hållbara attraktiva städer”. Alla städer har, på lite olika sätt, tagit sig an utmaningen att bygga innovationskapacitet och hitta vägar runt hinder för innovation för hållbar stadsutveckling.Tillsammans har städerna utvecklat unik kunskap om lokala samhällsutmaningars komplexitet och på vilket sätt innovationsarbete kan främja en hållbar utveckling. Fokus för arbetet har varit gränsöverskridande samarbete och på vilket sätt gränsgångare, ledarskap, organisationskultur och stödjande strukturer kan bygga kapacitet och mobilisera en omställning för hållbar utveckling. Med andra ord hur man kan utveckla innovationskapacitet och innovationsledning för hållbar samhällsutveckling i städer.Redan i halvtidsrapporten Leda och organisera innovation för hållbara städer och samhällen -erfarenheter från innovationsplattformarna 2017, redovisades viktiga erfarenheter med konkreta exempel från de olika städernas innovationsplattformar. I rapporten beskrivs också några av de samhällsomvälvande hållbarhetsutmaningar som gör behovet av radikalt nya lösningar ocharbetssätt akut. Rapporten argumenterade för att många av utmaningarna är så komplexa att det behövs ett helhetsperspektiv som inkluderar samverkande aktörer från både regionala instanser, den statliga nivån och nationella och internationella nätverk, för att möjliggöra innovation och förändring på det lokala planet. Den här rapporten bygger vidare på dessa erfarenheter, med en rad slutsatser och exempel som kan användas på kommunal nivå, men den innehåller också ett förslag på en agenda för nationella och regionala aktörer.Under det senaste året, med bland annat alarmerande klimatrapporter, fortsatt ökade sociala klyftor, en extrem värmebölja som stressade samhällssystemen och politisk turbulens både nationellt och internationellt har vår övertygelse stärkts än mer; innovationsplattformar är centrala för att utifrån sina unika lokala förutsättningar utforska och utveckla lösningar för hur vi ska klara av samhällets hållbarhetsutmaningar.
|
|
| 4. |
- Ernits, Heiti, 1979, et al.
(författare)
-
Kraftsamling: ett förebyggande arbetssätt för tackling av samhällsutmaningar
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kraftsamling är ett gränsöverskridande arbetssätt för att tackla samhällsutmaningar i ett geografisk avgränsat område. Arbetssättet går ut på att åstadkomma tillfällig resursförstärkning och en kollaborativ planerings- och problemtacklingsprocess som organiseras på ett gränsöverskridande sätt tillsammans med myndigheter, offentliga organisationer, boende, civilsamhället, akademin och företag. Det handlar om att tackla konkreta problem i det korta perspektivet och bygga kapacitet för insatser som verkar långsiktigt på ett förebyggande och främjande sätt. Arbetet sker stegvis och genom ständig lärande. Metodboken innehåller praktiska tips, beskrivning av konkreta lärdomar och en fördjupningsdel med tydligare koppling till rådande forskning. Metodboken lyfter också fram de utmaningar som kan uppstå när arbetet sker på ett gränsöverskridande sätt och när det uppstår konflikterande intressen och perspektiv som måste hanteras. Metodboken skall inte ses som en ”kokbok” som skall följas till ”punkt och pricka” för lyckat resultat, utan snarare tjäna som en inspiration till samhällsplanerare, politiker och experter som behöver experimentera med sina lokala förutsättningar för att kunna åstadkomma en fungerande samhällsplanering
|
|
| 5. |
- Ernits, Heiti, 1979
(författare)
-
Omgiven av Gränsgångare : Framväxten av nya samverkansroller i offentlig sektor
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Omdaningen av offentlig sektor har lett till framväxten av nya professioner och roller. Behovet av samverkan och samordning tycks öka. Paradoxalt nog tycks ’gränser’ mångfaldigas i det ’gränslösa’ och globala samhället. Nya roller och gränser uppstår i allt intensivare möten mellan kulturer, normer, praktiker, intressen, ansvarsområden och problem. Dessa gränser kan vara organisatoriska, kunskapsmässiga, institutionella och/eller territoriella. Detta innebär att arbetet med samordning och gränsöverskridande praktiker, skapar nya professioner och roller. Det nya praktiker kretsar kring teman som integrering och koordinering. Dessa roller kallar vi för gränsgångare. Forskning, som fortfarande är i sin linda, visar att dessa gränsgångarroller kan innebära stora utmaningar för individer och organisationer; samtidigt som dessa roller tycks vara en stor tillgång i organisationer som är fragmenterade och genomsyras av olika nätverk och intressen. Dels ställer dessa gränsöverskridande arbetssätt stora krav på personliga förmågor och kompetens; dels får gränsgångare ofta bära komplexa och värdeladdade frågor genom organisatoriska landskap som inte sällan är fyllda av målkonflikter och ideologiska spänningar. I denna rapport framförs argumentet att organisationer måste bli bättre på att värdesätta gränsgångarrollen och anpassa de organisatoriska förutsättningarna till denna roll. Vi understryker vikten av situationsanpassat och tillåtande ledarskap1 och relevanta stödfunktioner i organisationen, som utbildning, metodhandledning och samtalsstöd. Kan man förstå framväxten av gränsgångare som en slags anpassning till det institutionella landskapet? Är det en övergående roll eller kommer dessa roller bli bestående givet att fler värden och behov måste hanteras i framtiden?
|
|
| 6. |
- Ernits, Heiti, 1979
(författare)
-
PROJEKTSTUDIO : En miljö och ett arbetssätt förgränsöverskridande problemlösning,lärande och samarbete
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektstudion är ett arbetssätt som underlättar för professionen att tackla problem och genomföra projekt som kräver samverkan över förvaltningsmässiga, organisatoriska eller kunskapsmässiga gränser. Projektstudion som arbetssätt nyttjas när frågor eller problem är komplexa, tvetydiga eller gränsöverskridande; eller där det krävs involvering av intressenter eller fler kunskapsperspektiv. Projektstudion kan användas för att hantera händelser och situationer där det av någon anledning saknas organisatoriska rutiner, förhållningssätt, procedurer eller kompetens för att hantera. Projektstudion kan användas för att skapa en robust samsyn i organisationen kring en viss fråga, hitta kompromisser, lösa uppgifter på ett snabbare sätt, öka det organisatoriska lärandet eller för att skapa ett bättre beslutsunderlag genom att inkludera en bredare kunskapsbas.
|
|
| 7. |
- Haugen, Katarina, 1980, et al.
(författare)
-
Normkritiska perspektiv: Tillämpningar inom samtida svensk samhällsplanering
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar en kunskapsöversikt som syftar till att summera huvuddragen i de tillämpningar av normkritiska perspektiv som gjorts inom svensk samhällsplanering under det senaste decenniet. Översikten beskriver ett urval av totalt 57 normkritiska initiativ med avseende på typ av åtgärd/insats, problemformulering och målgrupp, teoretisk/begreppslig inramning, tillvägagångssätt och metoder, geografisk kontext, samt resultat. Arbetet har utförts i samarbete mellan RISE, Göteborgs universitet och Urban Futures med finansiering av, och i dialog med, Vinnova (2020-05091). Målgruppen är dels myndighetens personal, dels dess intressenter/avnämare. Normkritiska perspektiv är föremål för växande intresse inom flera områden, däribland forskning, näringsliv, politik och offentlig verksamhet. Normkritik bidrar med analys och problematisering kring hur vissa sociala normer kan ha exkluderande effekter och begränsa bland annat människors tillgänglighet till staden och dess resurser. Kunskapsöversikten avgränsas till åtgärder som kan kopplas till de i lagstiftningen definierade diskrimineringsgrunderna och de grupper som omfattas av dessa. Resultaten baseras på litteratur- och dokumentsökningar, och omfattar ett strategiskt urval av exempel på projekt och initiativ bedrivna av en mångfald av aktörer (t ex kommuner, forskningsorganisationer, konsultföretag, kulturinstitutioner). Vissa av exemplen är ännu pågående initiativ. Vid urvalet har bl a variation bland de inkluderande exemplen eftersträvats. Explicit normkritiskt teoretisk anknytning har inte varit ett urvalskrav, men däremot att sådana perspektiv ska gå att utläsa av innehållet i övrigt. De exempel på tillämpningar som ingår i urvalet har analyserats med hjälp av en matris som fångar studiens centrala frågeställningar, för att därigenom identifiera mönster i materialet. Kunskapsöversikten innehåller exempel på tillämpningar inom diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning (där vi väljer att istället använda begreppet ”funktionsvariation”), sexuell läggning samt ålder. När det gäller diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning kunde inga relevanta exempel identifieras. Dessutom finns ett antal exempel på initiativ som är relevanta för samtliga diskrimineringsgrunder snarare än inriktade på vissa grupper. Ett antal teman för innehållet i exemplen har identifierats: utformning av allmän plats, kunskapshöjning (inriktad mot tjänstepersoner, politiker och/eller allmänhet), framtagande/vidareutveckling av arbetsprocess/metod, ny rutin/tjänst inom befintlig verksamhet, kartläggning av verksamhet, attitydpåverkan av allmänhet, förbättrad samverkan mellan aktörer samt spridning av information kring projekt. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att det tycks finns ”vita fläckar” när det gäller fokuserade grupper bland de normkritiska tillämpningar som genomförts inom samhällsplanering, även om studien inte gör anspråk på att bygga på ett representativt urval av projekt. Vi ser även en risk att lärdomar, verktyg etc. som utvecklas inom olika projekt inte integreras i gängse arbets- och beslutsprocesser. Detta bl a då långsiktig implementering är svår och att ämnet sällan diskuteras i analyserade rapporter. Vi menar slutligen att finansiärer, såsom Vinnova, har en viktig roll att spela när det gäller att bidra till att både bredda och fördjupa dagens normkritiska arbete inom samhällsplaneringen.
|
|
| 8. |
- Rogerson, Sara, et al.
(författare)
-
SeaCharging - Investigating the Need for Standardised Charging Infrastructure for Maritime Electrified Vessels
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The transport sector, including maritime transport, is facing accelerating electrification, where it is important that charging infrastructure is developed in parallel with electrified vessels. In today's few examples, charging technology is adapted to specific vessels and conditions. The possibility of using standards and standardisation to increase the efficiency of introducing electrified vessels has been the focus of the SeaCharging project. The middle segment of ships, such as waterborne public transport, is facing a rapid increase in electrification. The project begins with an exploratory analysis of the current situation with charging stations in Sweden. This analysis covers the obstacles, needs and opportunities in different shipping segments and geographical areas. This results in an informative review providing input to standardisation committees, but also ports and shipping companies. Dissemination of the project’s results was achieved via a workshop, a number of seminars and this final report directed at the maritime, energy, technology, and standardisation communities. Together with Lighthouse, we will in early 2023, do a broad workshop for the whole sector, presenting the final project results and putting them into a wider context.
|
|
| 9. |
|
|
