| 41. |
- Fredriksson, Ronny, et al.
(författare)
-
Kartering av uppväxtområden för fisk och större kräftdjur i grunda områden i Västerhavet
- 2021
-
Ingår i: Aqua reports.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I kust- och havsförvaltningen är behovet av heltäckande utbredningskartor över viktiga fiskhabitat stort både på regional och nationell nivå. Kartorna efterfrågas för både fiskförvaltning, områdesskydd och havsplanering, liksom för hanteringen av tillstånds- och dispensärenden. Habitatmodellering där man kopplar förekomst av arter i provfisken till olika miljövariabler och på så sätt predikterar lämpliga habitat är en metod som gör det möjligt att ta fram heltäckande utbredningskartor utifrån provfiskedata. Hos många fiskarter är speciellt de yngre livsstadierna starkast knutna till specifika miljöer, vilket dels gör dem extra känsliga för påverkan i dessa områden. Samtidigt gör detta dem lämpliga att kartlägga med hjälp av modellering. I denna studie har vi tagit fram heltäckande, högupplösta kartor över uppväxtområden för ett tjugotal av de viktigaste fiskarterna i grunda områden längs svenska västkusten. Vi har använt så kallad ensemblemodellering, där ett flertal statistiska metoder kombineras, för att predicera så säkra utbredningskartor som möjligt. Modellerna bygger på förekomstdata från provfisken utförda med ryssjor under maj till september, i kombination med data på fem miljövariabler (djup, rugositet, vågexponering, temperatur och salinitet). Totalt har 5 146 prover från åren 2002-2017 ingått i modelleringen. Kartorna täcker kustområden ner till 30 meter djup i Skagerrak, Kattegatt och Öresund, vilket utgör huvudsakligt utbredningsområde i svenskt vatten för merparten av de modellerade arterna. De predicerade utbredningskartorna är användbara till exempel inom fiskförvaltning, havsplanering, arbete med grön infrastruktur och områdesskydd på både nationell och regional nivå.
|
|
| 42. |
- Fredriksson, Ronny, et al.
(författare)
-
Modellering och kartering av fiskhabitat i Östersjöns kustområden
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I kust- och havsförvaltningen är behovet av heltäckande utbredningskartor över viktiga fiskhabitat stort både på regional och nationell nivå. Kartorna efterfrågas inom både fiskförvaltning, områdesskydd och havsplanering, liksom vid hanteringen av tillstånds- och dispensärenden gällande byggnation och vattenverksamhet.För att ta fram heltäckande utbredningskartor utgående från provfiskedata kan man tillämpa habitatmodellering, där man statistiskt beskriver förekomst och abundans av arter i provfisken med olika miljövariabler och därefter predikterar utbredningen av lämpliga habitat med hjälp av kartor över miljövariablerna. I denna studie har vi tagit fram heltäckande, högupplösta kartor över abundans och lämpliga habitat för tolv fiskarter genom modellering av data från provfisken med Nordiska kustöversiktsnät utförda längs svenska Östersjökusten åren 2002-2021. Artvisa kartprediktioner togs fram separat för Bottniska viken och Egentliga Östersjön för individer större än 12 cm. Vid modelleringen användes en teknik som kallas deltamodellering, där man först kartlägger förekomsten av lämpliga habitat och sedan predikterar abundansen inom dessa områden med hjälp av abundansmodeller. För båda modelltyperna, det vill säga både för förekomst- och abundansmodellerna, användes ensemblemodellering, där ett flertal konceptuellt olika statistiska modelleringsmetoder kombinerades för att få så säkra och robusta utbredningskartor som möjligt.De förekomstmodeller som låg till grund för kartorna av lämpliga habitat blev genomgående starka, med AUC-värden mellan 0.79-0.98, vilket innebär att de hade god förmåga att separera mellan lämpliga och mindre lämpliga habitat. En majoritet av de framtagna abundansmodellerna hade en förhållandevis hög förklaringsgrad på 11-44%, med ett medelvärde på 24%, medan abundansmodellerna för gädda hade lägre förklaringsgrad (5 respektive 6% för Bottniska viken respektive Egentliga östersjön). Kartorna som tagits fram i denna studie kan användas inom arbetet med fiskförvaltning, havsplanering, grön infrastruktur och områdesskydd på regional till nationell nivå.
|
|
| 43. |
- Fredriksson, Ronny, et al.
(författare)
-
Riktlinjer för uppföljning av fiskevårdsåtgärder i kustmynnande våtmarker med fokus på gädda
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Längs Östersjökusten inkom under slutet av 1990- och början av 2000-talet rapporter om sviktande bestånd av gädda och abborre. Båda arterna är populära inom fritids- och sportfisket, och spelar som rovfiskar en betydande roll för tillståndet i Östersjöns kustekosystem. I flera kustområden har man börjat restaurera kustmynnande våtmarker och vattendrag som har visat sig utgöra viktiga lek- och uppväxtområden för framför allt gädda. Till skillnad mot många andra fiskevårdsåtgärder har det för flera av dessa restaureringsprojekt genomförts utförliga utvärderingar av åtgärden. Dock har det hittills saknats en samlad beskrivning över hur man kan utvärdera och följa upp effekten av en restaureringsåtgärd i kustmynnande våtmarker och vattendrag riktad mot gädda. I denna rapport har data från ett flertal kustmynnande vattendrag och våtmarker längs den svenska kusten analyserats för att utvärdera hur man bäst och mest kostnadseffektivt kan mäta effekten av en restaureringsåtgärd riktad mot gädda. Fokus i utvärderingen är huvudsakligen riktat mot undersökningar av stigande lekfisk och utvandrande yngel. Effekterna av en restaureringsåtgärd på det vuxna beståndet av gädda är idag inte klarlagt, men i denna rapport ges även förslag på hur åtgärden kan utvärderas på beståndsnivå. För uppvandring av vuxen lekfisk visar resultaten att det fanns en koppling mellan stigande fisk och vattentemperatur, och att en provtagning när vattentemperaturen ligger mellan 6-12 ºC var tillräcklig för att fånga upp en majoritet av den fisk som vandrar upp i våtmarken. Även om det fanns en variation mellan områden, så fångade denna reducerade provtagning mellan 64-97% av det totala antalet stigande lekfiskar. För yngelutvandringen inträffade en topp oftast 30-40 dagar efter en topp i uppvandrande lekfisk. En provtagning inom intervallet 30-50 dagar efter en topp i uppvandrande lekfisk fångade upp en majoritet (68-95%) av det totala antalet utvandrande yngel i våtmarken. Eftersom gäddan fångas i liten utsträckning i traditionella provfisken, diskuteras möjligheten att använda ryssjefisken i vattendrag yngelinventeringar på kusten och yrkes- och sportfiske som informationskälla och underlag för utvärdering på beståndsnivå. Framför allt en utveckling av ett rapporteringssystem inom sportfisket bedöms utgöra en potentiellt värdefull källa till information då gäddan är en populär art bland sportfiskare. Avslutningsvis visar analyserna som ligger till grund för denna rapport att produktionen av yngel i en rätt konstruerad våtmark kan producera upp till 25 000 yngel per hektar. Produktionen varierar sannolikt mycket mellan våtmarker, områden och år, men potentialen i denna restaureringsmetod bedöms som stor. Fortsatta undersökningar där variationen mellan områden i produktionen av yngel studeras, samt där kopplingar mellan åtgärden och förändringar på beståndsnivå kvantifieras, föreslås i rapporten. Sådana undersökningar kan förhoppningsvis belysa huruvida åtgärder i kustmynnande vattendag och våtmarker är en restaureringsåtgärd som bör tillämpas för att stärka bestånden av gädda på kusten, samt hur åtgärden kan optimeras.
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
- Fredriksson, Simon, et al.
(författare)
-
Protein detection using proximity-dependent DNA ligation assays
- 2002
-
Ingår i: Nature Biotechnology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1087-0156 .- 1546-1696. ; 20:5, s. 473-477
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The advent of in vitro DNA amplification has enabled rapid acquisition of genomic information. We present here an analogous technique for protein detection, in which the coordinated and proximal binding of a target protein by two DNA aptamers promotes ligation of oligonucleotides linked to each aptamer affinity probe. The ligation of two such proximity probes gives rise to an amplifiable DNA sequence that reflects the identity and amount of the target protein. This proximity ligation assay detects zeptomole (40 x 10(-21) mol) amounts of the cytokine platelet-derived growth factor (PDGF) without washes or separations, and the mechanism can be generalized to other forms of protein analysis.
|
|
| 46. |
- Fredriksson, Ulf, 1954-, et al.
(författare)
-
A Comparative Study of Curriculums for Education for Sustainable Development (ESD) in Sweden and Japan
- 2020
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 12:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study examined the curriculums and implementation of Education for Sustainable Development (ESD) in upper secondary schools in Japan and Sweden and examined and compared the policies and cases of ESD practice. The comparison showed that ESD is present in the national curriculums of both countries, but is emphasized differently. In Sweden, it is more a matter of mentioning ESD as part of the principles that guide education, while in Japan, the integration of ESD into the subject syllabus is emphasized. The schools visited strove to implement ESD in their work. ESD is not an exclusive approach in addition to other school activities, but rather a central part of the schools´ work. Many issues are included under the umbrella of ESD, not only environmental issues. International contacts are one of the most important elements of the work, but this does not exclude local engagement. In fact, the schools have established impressive networks. Project work is an important approach in supporting students’ learning about sustainable development. A prerequisite for the successful work of the schools, which all have a certain reputation in the field of ESD, is the dedication of the teachers and the equally dedicated principals who support the work.
|
|
| 47. |
- Fredriksson, Ulf, 1954-, et al.
(författare)
-
A Decade of International and Comparative Education Research at the Department of Education, Stockholm University : Challenges and Achievements [Ett decennium av internationell och jämförande pedagogisk forskning vid institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet: Utmaningar och resultat]
- 2022
-
Ingår i: The Department of Education at Stockholm University. - Stockholm : Bokförlaget Atlas. - 9789174450385 ; , s. 95-120
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The research group on International and Comparative Education builds on earlier traditions in the field from Stockholm University and is nowadays an integrated part of the Department of Education. This chapter begins with a retrospective view of the history of international and comparative education at Stockholm University. It describes the development of this research field at the Department of Education and the work with partner organisations, universities and colleagues. The chapter will also touch on the Master’s Program in International and Comparative Education. The current function of international and comparative education at the department in 2021 will be described and discussed as the group continues to develop research with local, national and international scholars, research organisations, colleagues and other educational actors.
|
|
| 48. |
- Fredriksson, Ulf, 1954-
(författare)
-
Allt sämre skolresultat
- 2015
-
Ingår i: Socionomen. - 0283-1929. ; :1, s. 26-31
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 49. |
- Fredriksson, Ulf
(författare)
-
Changes of education policies within the European Union in the light of globalisation.
- 2003
-
Ingår i: European Educational Research Journal. - 1474-9041. ; 2:4, s. 522-546
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Education issues have traditionally not played a central role within the European Union. This has gradually started to change in recent years. At the Lisbon European Council on 23-24 March 2000, the heads of states and governments of the European Union member countries set out a new strategic objective for the coming decade; "Becoming the most competitive and dynamic knowledge-based economy in the world capable of sustainable economic growth with more and better jobs and greater social cohesion". This implies major changes and education will be among the areas affected. Two questions can be raised in relation to this development: 1) How can a European education policy be created within the existing framework of the European Union? 2) What could be the content of such an education policy? A new method of working called the �open method of co-ordination� has been developed. A critical concept in this context is �benchmarking�. Another new approach is to initiate what is referred to as processes. How are these methods working in practice and what implications will they have for the development of educational policies? The content of a European educational policy depends to a large extent on what kind of agreements could be produced within the context of the new working methods. One example of such initiatives is the European Report on Quality of Education. Linked to this is "the concrete future objectives of education systems" which was approved by the Stockholm European Council of March 2001. Using an examination of how the European Union is trying to find new methods for co-operation in the field of education and how elements of a European education policy can be found in present initiatives, it is possible to explore some scenarios setting out how the work of the European Union and a European education policy can develop.
|
|
| 50. |
|
|
