| 1. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(author)
-
Arbetsmaterial för takpappstillverkare om kemiska risker i arbetsmiljön
- 1992
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- IVL har tidigare publicerat en studie av kemiska arbetsmiljöproblem och förslag till arbetsmiljöåtgärder inom fem delar av byggnadsämnesindustrin (betongvaruindustrin, kalkindustrin, byggkemiindustrin, takpappstillverkare och tegelbruk). Detta arbetsmaterial bygger på de tidigare undersökningarna och är ett enkelt redskap för företagen inom dessa branscher för att kontrollera de kemiska riskerna i arbetsmiljön. Arbetsmiljön ger även tips om olika åtgärder som kan lösa eventuella problem. Ett arbetsmaterial har tagits fram för var och en av de fem delbranscherna inom byggnadsämnesindustrin.
|
|
| 2. |
- Antonsson, Ann-Beth
(author)
-
Handbok. Handledning för utarbetandet av hanterings- och skyddsinstruktioner. Tekoindustrin.
- 1987
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Inom tekoindustrin används en mängd olika kemikalier. De varuinformationsblad som finns för varje enskild produkt och de gruppskyddsblad som finns för textilhjälpmedel, informerar om vilka risker som finns, då man kommer i kontakt med kemikalierna. Kunskap om riskerna förhindrar dock inte olycksfall och ohälsa. Utförliga hanterings- och skyddsinstruktioner behövs, som en beskrivning av hur kemikalierna ska hanteras vid olika arbetsplatser inom företaget och vilken skyddsutrustning som ska användas. För att hanterings- och skyddsinstruktioner ska vara till störst nytta, är det viktigt att de är detaljerade och anpassade till de olika arbetsmomenten vid arbetsplatsen.I denna handledning finns ett underlag som stöd för enskilda företags utarbetande av hanterings- och skyddsinstruktioner. Arbetsgången är 1) Identifiera vilka enhetsarbetsplatser som finns i företaget med hjälp av bilaga 2 2) Arbeta med en mall för varje enhetsarbetsplats 3) Kartlägg vid vilka arbetsmoment det finns risker och fyll i detta på mallens första sida 4) Utforma instruktioner om hur arbetet ska utföras och vilken skyddsutrustning som ska användas, för att minska riskerna och fyll i detta på mallens andra sida. I handledningen finns fyra exempel på färdiga hanterings- och skyddsinstruktioner.
|
|
| 3. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(author)
-
Upphandling av städtjänster. En kartläggning av upphandlares och entreprenörers syn på arbetsmiljökrav. Purchasing of cleaning services. A study of clients and cleaning enterprises opinions on demands relating to occupational health and safety
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Intervjuer gjordes med tio städföretag och tio företag som upphandlat städtjänster för att kartlägga hur upphandling av städtjänster görs. Frågor ställdes om och på vilket sätt upphandlare och städentreprenörer kunde tänka sig att inkludera arbetsmiljörelaterade krav i upphandlingen. Syftet var att undersöka förutsättningar för att utveckla upphandlingskrav för städtjänster som minskar arbetsskador bland städare. De intervjuade speglar både stora och små städföretag samt offentlig verksamhet och privata företag av varierande storlek. Intervjuerna visar att både städföretag och upphandlare är positiva till krav som handlar om att säkerställa att den upphandlade städningen är vit. De är också positiva till krav på städares arbetsvillkor samt krav som minskar risken för arbetsskador bland städare. En slutsats av intervjuerna är att det finns stora fördelar med att utveckla ett underlag för upphandling av städtjänster med tydligt formulerade och kvalitetsgranskade krav. De nackdelar som finns, bör kunna hanteras vid utveckling och formulering av kraven. Det är en fördel att utveckla en uppsättning krav för upphandling, som täcker olika områden. Vår bedömning är att dessa områden bör inkludera krav som säkerställer att den upphandlade städningen är vit, är miljöanpassad görs med rimliga arbetsvillkor och med liten risk för arbetsskador bland städarna. De krav som ställs bör bidra till städning av god kvalitet. Det är viktigt att tydligt motivera de krav som ställs. Att kraven motiveras är dessutom en förutsättning för att man ska kunna visa att kraven klarar LOU:s krav på proportionalitet, det vill säga att den nytta kravet tillför står i rimlig proportion till den insats som krävs för att efterleva kravet. Det är också viktigt att det finns förslag på metoder för uppföljning av kraven. I rapporten diskuteras olika kravformuleringar. Interviews were conducted with ten cleaning companies and ten companies purchasing cleaning services. The interviewees represent large, medium-sized and small cleaning enterprises, public and private sectors and purchasing enterprises/organisations of varied size. The interviews show that both cleaning enterprises and the purchasers are positive towards requirements that ensure that the cleaning services are provided by enterprises that pay taxes etc according to Swedish law. They are also positive towards requirements relating to the cleaners working conditions and requirements that reduce the risk for occupational accidents and diseases among cleaners. A conclusion is that there are great advantages with developing a basis for requirements when purchasing cleaning services, with ready made and quality controlled formulations of requirements. The potential disadvantages ought to be possible to avoid, in the development of the formulation of the requirements. It is advantageous to develop a set of requirements that covers several areas. The conclusion is that the requirements ought to ensure that the purchased cleaning service is 'white' (as opposed to black market) is environmentally friendly is performed under acceptable working conditions and with a low risk of work related accidents and diseases among the cleaners. It is advantageous if the requirements contribute to cleaning services of good quality. It is important to motivate the requirements posed. In addition, motivation of the requirements is a precondition as it is important to be able to prove that the requirements meet the requirements of proportionality of the public procurement act. The requirements for proportionality means that the benefits of a requirement posed, has to be reasonable when compared to the costs and efforts needed to fulfil the requirements. It is also important to present methods for the follow-up of requirements. In the report, several formulations of such requirements are discussed.
|
|
| 4. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(author)
-
Vad krävs för att arbetsskadorna i lantbruket ska minska? Analys av de vanligaste olyckorna och förslag till förebyggande insatser
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Lantbruket är en av de mest skadedrabbade branscherna i Sverige. När det gäller dödsolyckor till följd av arbetet, toppar lantbruket statistiken och har så gjort under många år. Denna rapport redovisar resultaten från förstudien och första etappen av ett projekt med målet att minska arbetsskadorna i lantbruket. Skador som anmälts till LRF Försäkring har granskats. Skador som kunde antas ha ett samband med arbetet valdes ut och grupperades. Analysen av dessa skador visade att en mycket stor del av arbetsskadorna eller särskilt allvarliga arbetsskador, inträffade vid följande arbetsmoment eller var av följande typ ' Arbete med djur, främst nötkreatur och hästar ' Arbete i skog och med motorsåg ' Arbete med vedkap och vedklyv ' Arbete med traktorer ' Fall på samma nivå Om arbetsskadorna i lantbruket ska minska, är det viktigt att fokusera på dessa vanliga arbetsskador. Det är också viktigt att veta varför olyckorna inträffar och vad som kan göras för att minska olyckorna. Den första etappen av projektet har därför inriktats på att analysera varför dessa olyckor inträffar och att diskutera vilka åtgärder som skulle kunna minska olyckorna. Den analys som gjorts har lett fram till ett stort antal insatser och ytterligare forsknings- och utvecklingsprojekt som borde genomföras, för att olyckorna verkligen ska minska. I rapporten beskrivs i detalj resultaten av denna första etapp för de vanligaste typerna av olyckor i lantbruket. Några exempel på centrala insatser är: - Att utveckla en utbildning för arbete med nötkreatur, så att de som arbetar med nötkreatur börjar tillämpa säkrare arbetsmetoder - Att utvärdera Säker skog för att vid behov kunna förbättra metoderna - Utveckling av traktorer, till exempel med förbättrade skydd över drivaxlar, säkerhetsbälte både på förar- och passagerarplatsen, men också utbildning av traktorförare och förändrade attityder Utöver dessa insatser krävs ett omfattande arbete för att föra ut denna kunskap till identifierade målgrupper. En slutsats i projektet är att om arbetsskadorna ska minska, är det viktigt att nå ut inte bara till lantbrukarna, utan också till andra aktörer, till exempel lantbruksskolor och försäljare av utrustning, stallinredningar, traktorer, motorsågar med mera, eftersom många lantbrukare i första hand vänder sig till dessa för att få råd och tips.
|
|
| 5. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(author)
-
Varför vidtas (inte) arbetsmiljöåtgärder?. En systemanalys av åtgärder mot isocyanater i bilverkstäder
- 2006
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- En uppföljande studie har gjorts av vad som hänt med de effektiva åtgärder som utvecklades för att minska riskerna med isocyanater från heta arbeten i bilverkstäder. Uppföljningen visar att alla åtta besökta verkstäder har förändrat sina arbetsmetoder och vidtagit åtgärder för att minska exponeringen för isocyanater. Detta resultat är mycket bra. Uppföljningen visar också på problem. Alla företag har vidtagit minst en åtgärd som minskar bildningen av isocyanater eller fångar in isocyanaterna nära källan. En del av de åtgärder som vidtagits, är mindre effektiva, t ex personlig skyddsutrustning och riskerar att glömmas bort eller väljs bort vid korta arbetsmoment. Studien visar också att flera aktörer utanför bilverkstäderna haft stor betydelse för åtgärdsarbetet, t ex företag som tillverkar och säljer verktyg, återförsäljare, generalagenter för bilmärken samt återförsäljarföreningar. Resultatet av projektet hade kunnat bli ännu bättre om fler av dessa aktörer i större utsträckning hade bidragit till att sprida kunskap om effektiva åtgärder istället för att prioritera personlig skyddsutrustning och andra mindre effektiva åtgärder. I framtida projekt som har som mål att företag ska införa arbetsmiljöåtgärder, bör större vikt läggas vid de utomstående aktörer som påverkar företagen i målgruppen och deras val av åtgärder. Tillverkare av verktyg och maskiner bedöms ha stor vikt och dessa kan bl a påverkas genom att Arbetsmiljöverket utövar marknadskontroll, genom samverkan med tillverkare och leverantörer i projekt samt genom information och jämförelse av maskiner och verktyg från olika leverantörer där arbetsmiljöaspekter på maskiner lyfts fram. Studien visar också på brister i företagens riskbedömningar, risker som blir speciellt påtagliga i ett småföretagsperspektiv.
|
|
| 6. |
- Bloom, Erica, et al.
(author)
-
God praxis för säker mögelsanering
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I samband med ROT-arbeten förekommer det att arbete måste göras i byggkonstruktioner där det finns mögel. Ofta kommer mögelförekomsten som en oväntad och oönskad överraskning. Arbete med och rivning av konstruktioner som är angripna av mögel, innebär att sporer och fragment av mögel som innehåller mögelgifter och cellväggskomponenter sprids till arbetsmiljön. Inandning av dessa partikulära luftföroreningar kan ha allvarliga hälsoeffekter. De hälsoeffekter som är vanligast efter exponering för mögel, är olika former av påverkan på luftvägarna, bland annat ODTS, Organic Dust Toxic Syndrome. I allvarliga fall kan en luftvägssjukdom, allergisk alveolit, utvecklas. Akut insjuknande med influensaliknande symptom och feber förekommer också och uppkommer några timmar efter exponering. Målet med denna studie är att utveckla konkreta råd och rekommendationer som kan tillämpas i det dagliga arbetet och som innebär att arbetet kan göras på ett säkert sätt och med god kvalitet vid mögelsanering samt ROT-arbete som kan innebära att man måste arbeta med mögelangripna konstruktioner. Resultatet i projektet är: Den enklaste riskbedömningsmetoden är att utgå från att det kan förekomma mögel i de miljöer där det kan förekomma fuktskador. Sådana miljöer är bland annat alla våtutrymmen (toaletter, badrum, kök) men också i vissa riskkonstruktioner som man känner till. Med tanke på risken att utveckla ODTS och allergisk alveolit, ska exponering för mögel och mögelhaltigt damm undvikas. Kända åtgärder som skyddar mot den ofta mycket höga exponeringen för damm vid ROT- och rivningsarbeten skyddar också mot exponering för och spridning av mögel. Vi rekommenderar att man inför en praxis för ROT-arbeten med risk för förekomst av mögel, som normalt sett ska följas. För att göra avsteg krävs en riskbedömning som visar att risken för exponering för damm och mögel är så liten att dessa åtgärder inte är motiverade.
|
|
| 7. |
- Christensson, Bengt, et al.
(author)
-
Effektiva åtgärder mot spridning av skärvätskedimma och luftvägsproblem från skärvätskor
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Förekomst av utbrott av luftvägsbesvär har rapporterats vid arbete med skärvätskor. Tidigare forskning om luftvägsbesvär från skärvätskor visar att flera ämnen som förekommer i skärvätskedimma kan bidra till besvären. Studier har gjorts vid åtta företag för att undersöka hur skärvätskedimma sprids i arbetsmiljön och hur spridning av och exponering för skärvätskedimma kan undvikas. Samma skärvätska kan uppfattas som både mycket bra och mycket problematisk på olika företag. Detta tyder på att mikrobiologiska faktorer bidrar till besvären. Skötseln av skärvätskan är viktig för att minska förekomsten av besvär. Val av skärvätska och skärvätskans kemiska sammansättning har också stor betydelse. Inom projektet har mätningar gjorts av partikelhalten i luft som indikator på skärvätske-dimma. Denna mätmetod har visat sig vara effektiv för att identifiera källor som sprider skärvätskedimma. Projektets slutsatser är att besvär kan uppkomma även med bra skärvätskor och även om skärvätskan sköts väl. Därför är det klokt att utforma arbetsmetoder, maskiner, inkapslingar och ventilation så att spridning av och exponering för skärvätskedimma undviks. Befintliga inkapslingar och ventilation fungerar ofta inte tillräckligt bra för att effektivt fånga in skärvätskedimman. Insatser som minskar spridning av och exponering för skärvätskor är bland annat att säkerställa att befintliga inkapslingar och ventilation av maskiner fungerar väl, vilket de ofta inte gör idag. Dagen praxis ger inte tillräckligt bra skydd mot skärvätskedimma. Genom god utformning, kan luftvägsbesvär undvikas, även om skärvätskan skulle infekteras och mikroorganismer växa till. Dessutom behöver arbetsmetoderna ses över så att exponering för skärvätskedimma undviks. Åtgärder behövs för att hindra skärvätska från att ansamlas i ventilationssystemet. Luftrenare som placeras i ventilationssystemet direkt efter de maskiner där skärvätska används är en effektiv åtgärd som minskar förekomsten av skärvätska i frånluften och ger möjlighet att bättre dimensionera processutsug.
|
|
| 8. |
- Fjällström, Pär, et al.
(author)
-
Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- IVL har studerat hur luften förändras vid transport genom fyra ventilationssystem i kontorsfastigheter. De fyra fastigheterna var vanliga kontor utan påtalade innemiljöproblem. Mätningarna visade att de filter som fanns för att rena tilluften skilde av partiklar sämre än förväntat. Mätningarna visade också att det bildas irriterande ämnen vid luftens transport genom ventilationssystemet. Sannolikt bildas irriterande ämnen som organiska syror och formaldehyd genom reaktioner med vatten/fukt. Även den totala halten av kolväten ökar när luften passerar genom ventilationssystemet. Halterna av ozon, kvävedioxid och mikroorganismer minskar när luften passerar genom ventilationssystemet. Baserat på mätningarna samt tidigare studier av ventilationssystem, har IVL sammanställt rekommendationer om hur man kan undvika problem med ventilation i samband med nybyggnation av ventilation; vid underhåll av ventilation och vad man kan göra om man misstänker att ventilationen är undermålig. Läs mer om studien och rekommendationer om åtgärder i rapporten "Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor". IVL-rapport B 2166 .
|
|
| 9. |
- Karlsson, Annika, et al.
(author)
-
Åtgärder för att minska exponeringen för mjöldamm i små och medelstora bagerier
- 2006
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Mer än hälften av alla svenska trågare och nästan hälften av bagarna utsätts för dammhalter över gränsvärdet för inhalerbart mjöldamm. Bagarnas höga exponeringarna för mjöldamm syns i statistiken över yrkessjukdomar där bagarna är klart överrepresenterade. Bagarna får allergiska sjukdomar, bland annat astma och eksem. Registerstudier i cancerregister tyder även på att bagare i större utsträckning får näs- och lungcancer. Behovet av att minska exponeringen för mjöldamm är mycket stort. I denna rapport beskrivs åtgärder som minskar spridningen av mjöldamm och som passar för små bagerier, leveransbagerier och i begränsad omfattning även industribagerier. För att klara det hygieniska gränsvärdet för inhalerbart damm krävs flera åtgärder på de flesta bagerier. Vid degberedning krävs lock på blandare och utsug vid satsning. Vid manuellt uppslag och vid doftning på linjer rekommenderas doftmjöl. Det är också viktigt att arbeta rätt vid tömning av säckar och omhändertagande av tömda säckar. På bagerier med produktionslinjer behövs åtgärder som förhindrar att mjöl hamnar på golvet. Vid omlastningar mellan transportband eller mellan maskin och transportör kan det behövas ytterligare åtgärder mot dammspridning. Det är viktigt att mjöl inte ligger på kvar på golvet utan städas bort så fort som möjligt. Städning är viktigt även för hygienen. Städning får ej ske med tryckluft och/eller sopborste. En centraldammsugaranläggning behövs. På mycket små bagerier kan centraldammsugaren ersättas med en industridammsugare försedd med absolutfilter. Observera att materialet i dammsugaren ska vara ledande för att undvika elektriska stötar, eftersom det annars finns en liten risk för dammexplosion. Tilluft ska finnas på flera platser i bageriet och det är viktigt att luften tillförs med låg hastighet. Frånluften tas ofta ut vid ugnarna för att hindra värmen från att sprida sig i lokalen. En bra allmänventilation är ofta inte tillräckligt för att mjöldammshalten ska ligga under gränsvärdet. Kompletterande punktutsug krävs normalt sett vid dammkällorna. Luftrenare placerade precis under taket har mycket liten effekt på exponeringen. Endast åtgärder nära dammkällorna är effektiva.
|
|
| 10. |
- Vänje, Annika, 1963-, et al.
(author)
-
Verksamhetsnära arbetsmiljöarbete : Nyttiggörande av branschspecifika kunskaper om arbetsmiljöarbete Implementering av nätverk inom verkstadsindustrin och den kommunala hemtjänsten
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Detta är ett FoU projekt om branschspecifika arbetsmiljökunskaper inom verkstadsindustri och kommunala hemtjänst med företagshälsovård i fokus. Branscherna är varandras motsatser när det gäller aspekter som resurser för ledning och styrning av verksamheten, verksamhetsinriktning, traditioner kring systematiskt arbetsmiljöarbete och könsfördelning.Projektets övergripande syfte, var att utveckla tre metoder för att samla in, sprida och nyttiggöra branschspecifik kunskap om arbetsmiljöarbete. De tre metoderna är kompetensnätverk, webbportal för utveckling och spridning av branschspecifika kunskaper om arbetsmiljö samt vidareutbildning för yrkesverksamma inom arbetsmiljöområdet.Kunskapsutbyten har varit kärnan i kompetensnätverket för verkstadsindustrin, strategier för att möta motstånd och lösa så kallade problemprojekt identifierades. Viktiga aspekter var ett nära samarbete med kundorganisationen och medarbetare i verksamheten, tvärfunktionella projekt och att medverka från start i förändringsprojekt. I anslutning till dessa faktorer efterlystes tydliga stödstrukturer för ett integrerat och proaktivt arbetsmiljöarbete.Två orsaker till sjukskrivningar inom hemtjänsten som kompetensnätverkets medforskare lyfte fram var stora arbetsgrupper samt en hög personalomsättning. Vad som sågs som väsentligt för att motverka dessa två faktorer var ökad delaktighet vid resursfördelning och arbetsplanering. Det sågs även som centralt för utvecklingen av arbetsmiljön i denna bransch att identifiera och synliggöra motivatorer till att vara i arbete inom hemtjänsten. Vidare finns ett identifierat behov av en webbportal där information och kunskaper om arbetsmiljö är samlad. Innehållet i vidareutbildningen baseras på identifierade kunskapsbehov som att bedriva ett integrerat och proaktivt arbetsmiljöarbete.Den övergripande slutsatsen kring det branschspecifika är att det finns behov av kunskaper i att leda och driva arbetsmiljöarbete och förstå hur organisationen runt den lokala arbetsplatsen fungerar. Detta gäller för båda branscherna och skulle kunna beskrivas i termer av ett mesoperspektiv på arbetsmiljöarbetet, istället för ett microperspektiv.
|
|
