| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bjurström, Erling, 1949-
(författare)
-
RastafarI och reggae
- 1988
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Dahlberg, Gunilla
(författare)
-
Bara att läsa rätt innantill? : Om dramaanalys i teori och praktik
- 1988
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur analyserar man ett skådespel? Svaret är i förstone enkelt, vare sig frågan ställs av dramaläsaren eller forskaren: Det beror på skådespelet och ens egna avsikter med att studera det! För att kunna välja infallsvinklar måste man emellertid förfoga över en uppsättning strategier - och här kommer skolans och universitetets undervisning in i bilden. Vid universitetet skall studenterna tillägna sig sådana strategier, och de som fortsätter som svensklärare skall i sin tur föra dessa vidare till sina elever.Men vilka strategier? Med tanke på de många böcker som skrivits om dramatisk teknik och dramaanalys kan man kanske tycka att svaret skulle finnas färdigt. I min egen undervisning inom universitetets grundutbildning i Litteraturvetenskap och Svenska har jag emellertid haft svårt att följa de anvisningar som ges i de handböcker som vanligtvis rekommenderas. Jag har sett olika och delvis ganska komplicerade problem, som jag bara kunnat antyda vid den begränsade dramadiskussion som förekommer i introduktionskurserna och de historiska momenten. De yttersta konsekvenserna av vad jag såg tvingades jag egentligen aldrig att dra.Situationen blev emellertid akut när jag förra läsåret planerade en fördjupningskurs i drama och teater inom ramen för svensklärarutbildningen: Någon måste väl ha varit inne på samma tankar som jag och börjat nysta i problemen? Så långt jag kunde överblicka erbjöd emellertid dramahandböckerna och de dramaanalyser som publicerats med mera vetenskapliga ambitioner samma svårigheter: ett intriktat komplex av problem förknippade med kommunikationen av skådespel som litteratur och speltexter, en härva av problem av tolkningskaraktär. Hur skulle jag göra detta tydligt för de blivande svensklärarna, som i sin tur hade att tackla motsvarande frågor i sin egen undervisning? Och: Var det överhuvudtaget möjligt att finna nya framkomstvägar?Denna skrift, som utarbetats under några sommarmånader inom projektet "Forskning och svenskundervisning" vid Tema Kommunikation vid Linköpings universitet med ekonomiskt stöd från Forskningsrådsnämnden, är resultatet av mina första överväganden kring problemen. Resonemangen gäller dramat som text, dvs. som utgångspunkt för en teateruppsättning. Föreställningsanalysen kräver sina egna metoder. Läsdramatik, hörspel för radio och TV-drama håller jag helt utanför diskussionen.Jag inleder med en kort orientering om den pedagogiska litteraturen i dramatisk teknik och dramaanalys och presenterar därefter en teoretisk bas för mina ställningstaganden. Utifrån denna granskar jag sedan ett dussin dramahandböcker: några välkända svenska framställningar och en del av de utländska arbeten som svenska dramaläsare brukar hänvisas till. Genomgången skall framför allt belysa en tolkningsproblematik. Jag vill emellertid också orientera om böckernas innehåll i stort och rikta uppmärksamheten på en del grepp som kan användas vid dramadiskussion i klassrummet. Avslutningsvis försöker jag se de mera övergripande konsekvenserna av mitt synsätt för undervisningen om dramatexter - eller om man så vill: lägga en ny huvudstrategi för dramaanalys.De frågor jag tar upp kräver utan tvivel en bättre genomlysning än jag här kan ge dem, och jag hoppas så småningom kunna återkomma med en utförligare och mera genomarbetad framställning. Ännu kan jag t.ex. inte presentera en detaljerad analysmodell som svarar mot mina grundläggande ideer. Jag tror emellertid att några av de pedagogiska och vetenskapliga konsekvenserna av mina ställningstaganden redan nu är fullt synliga och att det därför är relativt lätt att behandla ett enskilt drama med de utgångspunkter jag skisserar. Jag hoppas alltså att forskaren och svenskläraren skall kunna mötas på halva vägen - syftet med det projekt där denna skrift ingår.
|
|
| 7. |
- Dahlgren, Lars-Ove, 1946-, et al.
(författare)
-
Gruppera mera?
- 1986
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Ekström, Ulla, et al.
(författare)
-
Nycklar till Naturen : Med barnen i Närmiljön
- 1989. - 1
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Nycklar till naturen ger idéer om hur man i förskolan kan arbeta med närmiljön under hela året. Författarna gör tillsammans med barn en inspirerande och humoristisk vandring genom landskapet och årstiderna. Omtyckta inslag i boken är sammanfattningarna ”Så trodde man förr”.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
