| 21. |
-
Frivillig barnlöshet : Barnfrihet i en nordisk kontext
- 2010. - 1
-
In: Frivillig barnlöshet. - Stockholm : Dialogos Förlag. - 9789175042299 ; , s. 389-399
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Varför avstår vissa från att skaffa barn, hur reagerar omgivningen på detta och hur vanligt är det? Forskarna har vidare studerat skillnaderna mellan mäns och kvinnors barnfrihet och beskriver också hur media skildrar frågan.De nordiska länderna har en politisk ambition att underlätta kombinationen yrkesarbete och föräldraskap. Det finns en strävan att skapa ett "barnvänligt" samhälle. Trots detta väljer omkring 5% av männen och kvinnorna i Sverige att inte skaffa barn.Flera av de intervjuade barnfria beskriver ett socialt tryck. Att aktivt välja att inte skaffa barn är ett livsval som ifrågasätts. Främst kvinnorna upplever kritik och blir anklagade för att vara kalla, egoistiska och "konstiga". Det är problematiskt för många att hantera omgivningens reaktioner. I vårt samhälle finns fortfarande en stark kärnfamiljsnorm som gör att de frivilligt barnlösa kan uppleva sig som ifrågasatta och osynliggjorda i samhället, säger forskarna.
|
|
| 22. |
- Johansson, Madelaine, 1962-, et al.
(author)
-
Vem äger frågan? : Förutsättningar för kommunikation i svenskt miljömålsarbet
- 2005
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Ständiga förändringar i samhället ökar kraven på flexibilitet och nya strategier för att hantera miljöproblematiken och arbetet med att nå en hållbar utveckling.Det kan uppstå problem när samhället ska anpassa sig efter nya strukturer och nyuppkomna behov, exempelvis när det gäller miljöhot. De nya krav som kopplas till hållbar utveckling och dess ekologiska dimensionreser krav på förändrad politisk styrning. I Sverige har det beslutats attmiljöfrågor ska vara övergripande för alla politiska områden. Formulering avplaner och program för ekologisk hållbar utveckling införs därför i olika typerav styrningssystem som bygger på olika sorts logik vilket kan leda till intressekonflikter.Det övergripande målet för svensk miljöpolitik är att till nästa generation lämnaöver ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta och där mänskligpåverkan på miljön är långsiktigt hållbar. År 1999 fastställdes en ny struktur ihållbarhetsarbetet genom framtagandet av 15 nationella miljökvalitetsmål och inovember 2001 antog riksdagen regeringens förslag om delmål och riktlinjer förhur dessa miljömål ska uppnås. Tanken är att miljökvalitetsmålen ska gevägledning för allt miljöarbete inom såväl olika samhällssektorer som på olikanivåer i miljömålsadministrationen. Regionala mål och sektorsmål ska utvecklasmed utgångspunkt i de mål som beslutats av riksdagen. Syftet med studien som ligger till grund för denna rapport var att identifierahinder för kommunikation i miljömålsarbetet och därigenom underlätta överbryggandet av kommunikationsbarriärer i framtida miljöarbete. Vi harstuderat hur aktörer på olika nivåer inom miljömålsadministrationen ser på målstyrning och arbetet med de svenska miljökvalitetsmålen med syfte att synliggöra hur kommunikationen kring miljömålen uppfattas.Vi har särskilt fokuserat på:kommunikation mellan administrativa nivåer, i allmänhet och rörandeuppföljningsarbetet i synnerhethur målstyrning fungerar i praktiken• vad som kan och bör mätas i uppföljningen av miljömålsarbetetmöjligheter till feedback mellan olika aktörer och administrativa nivåer.
|
|
| 23. |
- Mårtensson, Fredrika, et al.
(author)
-
Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang
- 2011
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Denna syntes är ett försök att överblicka forskning om hälsoeffekter av barns utevistelse och utelekar. De fyra forskarna bidrar med sina olika perspektiv: Mårtensson skriver om barns lek i staden och om stadsplanering. Lisberg Jensen ger ett humanekologiskt perspektiv och reder ut de olika argument som anförs för nyttan med barns utevistelse. Söderström, som är läkare, skriver om positiva och negativa hälsoeffekter av barns utevistelse. Öhman, i sin tur, ger ett pedagogiskt perspektiv och skriver om lärande och naturkontakt. Författarna har också skrivit en gemensam syntestext, där de diskuterar det komplexa ämnet barns naturkontakt.
|
|
| 24. |
- Näslund, Shirley, 1971-
(author)
-
Födandets sociala utformning : språkliga och kroppsliga praktiker i förlossningsrummet
- 2013
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- This thesis explores the social construction of birth by analyzing the interaction between the participants present in the delivery room. The data is drawn from 79 video recordings of birth. Six are unedited research recordings and the remaining 73 were edited for pedagogical, documentary and entertaining purposes. The theoretical and analytical perspective is Conversation Analysis. With this microanalytic method, a detailed insight is given to the interaction in the delivery room which should be of linguistic, anthropologic and midwifery interest.The thesis demonstrates how different situations are shaped during labor and the first 15 minutes after birth. It reveals how the identities child, girl, boy, mother, father, woman and man are constructed and negotiated in the unfolding interaction between the participants. In this sense, the thesis uncovers the construction of family roles in the delivery room during a delicate interaction between the private persons and the institutional representatives. The latter are charged with the complex task of safeguarding the physical wellbeing of mother and child while also promoting the development of parental identities. The thesis highlights the existence of a social birth work; the institutional interactants make use of a range of linguistic resources to demarcate the progression from second stage labor to birth and to position the newborn as an endeared social creature. Birth is an important liminal situation and is therefore forcefully spoken forth, and, as the thesis shows, enhanced with more or less ritual utterances and actions. Birth is also a matter of bodies, the body in labor, the supporting body of the partner and the appearance of the body of the newborn. The thesis gives insight into how these bodies are managed and stylized in interaction. Further the thesis makes visible the midwife’s use of interactional resources to instill strength into the body of the woman in labor. The results are discussed in light of the socio-cultural circumstances for hospital birth in Sweden.
|
|
| 25. |
- Näsman, Elisabet, 1947-, et al.
(author)
-
Perspektiv på barns röster om våld
- 2015. - 2
-
In: Barns röster om våld. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140688798 ; , s. 7-26
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Kankkunen, Tina Forsberg, et al.
(author)
-
New Public Management i kommunal praktik : En studie om chefers möjlighet att hantera styrning inom verksamheterna Vatten, Gymnasium och Äldreomsorg
- 2014
-
In: ISM rapport. - Göteborg : Institutet för stressmedicin. - 1652-7089. ; 2014:15
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna studie belyser chefers möjligheter att hantera styrning inom olika kommunala verksamheter. Syftet med rapporten är att undersöka och jämföra hur styrning praktiseras inom den kvinnodominerade verksamheten ’Äldreboende’, den könsintegrerade verksamheten ’Gymnasium’, samt den mansdominerade tekniska verksamheten ’Vatten’. Analysen baseras på 30 intervjuer med linjechefer i fyra kommuner. För att förstå sammanhanget runt chefernas berättelser har även aktörer på kommunledningsnivå intervjuats. En utgångspunkt i studien är att jämförelser mellan olika organisatoriska sammanhang kan skapa lärande i arbetslivet.De deskriptiva resultat som presenteras i rapporten visar att styrning i linje med New Public Management har inneburit att cheferna upplever sig allt mer klämda mellan organisationens styrning och medarbetarnas och verksamhetens behov. Med New Public Management betonas styrning genom ekonomi, standardiserade processer, mål och uppföljning samt värderingar. De medverkande cheferna beskriver att detta har medfört målkonflikter som kan vara svåra att hantera. Det skiljer sig dock mellan verksamheterna hur målkonflikterna hanteras. Inom den mansdominerade verksamheten Vatten beskriver cheferna hur organisationen tar ansvar för målkonflikterna på ett sätt som möjliggör för cheferna att hantera dem. Inom Gymnasium och Äldreboende beskriver cheferna istället att de många gånger själva får hantera och ta konsekvenserna av målkonflikterna.Vi pekar sammanfattningsvis på fyra lärdomar kring chefens möjligheter att hantera målkonflikter. Dessa lärdomar handlar om hur arbetet organiseras, snarare än om chefernas individuella strategier. Vi talar om vikten av ett nära stöd, av att dela värld, av gemensamt språk och avgränsade mål och slutligen, vikten av tillit.
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
