| 1. |
- Johansson, Madelaine, 1962-, et al.
(author)
-
Vem äger frågan? : Förutsättningar för kommunikation i svenskt miljömålsarbet
- 2005
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Ständiga förändringar i samhället ökar kraven på flexibilitet och nya strategier för att hantera miljöproblematiken och arbetet med att nå en hållbar utveckling.Det kan uppstå problem när samhället ska anpassa sig efter nya strukturer och nyuppkomna behov, exempelvis när det gäller miljöhot. De nya krav som kopplas till hållbar utveckling och dess ekologiska dimensionreser krav på förändrad politisk styrning. I Sverige har det beslutats attmiljöfrågor ska vara övergripande för alla politiska områden. Formulering avplaner och program för ekologisk hållbar utveckling införs därför i olika typerav styrningssystem som bygger på olika sorts logik vilket kan leda till intressekonflikter.Det övergripande målet för svensk miljöpolitik är att till nästa generation lämnaöver ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta och där mänskligpåverkan på miljön är långsiktigt hållbar. År 1999 fastställdes en ny struktur ihållbarhetsarbetet genom framtagandet av 15 nationella miljökvalitetsmål och inovember 2001 antog riksdagen regeringens förslag om delmål och riktlinjer förhur dessa miljömål ska uppnås. Tanken är att miljökvalitetsmålen ska gevägledning för allt miljöarbete inom såväl olika samhällssektorer som på olikanivåer i miljömålsadministrationen. Regionala mål och sektorsmål ska utvecklasmed utgångspunkt i de mål som beslutats av riksdagen. Syftet med studien som ligger till grund för denna rapport var att identifierahinder för kommunikation i miljömålsarbetet och därigenom underlätta överbryggandet av kommunikationsbarriärer i framtida miljöarbete. Vi harstuderat hur aktörer på olika nivåer inom miljömålsadministrationen ser på målstyrning och arbetet med de svenska miljökvalitetsmålen med syfte att synliggöra hur kommunikationen kring miljömålen uppfattas.Vi har särskilt fokuserat på:kommunikation mellan administrativa nivåer, i allmänhet och rörandeuppföljningsarbetet i synnerhethur målstyrning fungerar i praktiken• vad som kan och bör mätas i uppföljningen av miljömålsarbetetmöjligheter till feedback mellan olika aktörer och administrativa nivåer.
|
|
| 2. |
- Mårtensson, Fredrika, et al.
(author)
-
Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang
- 2011
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Denna syntes är ett försök att överblicka forskning om hälsoeffekter av barns utevistelse och utelekar. De fyra forskarna bidrar med sina olika perspektiv: Mårtensson skriver om barns lek i staden och om stadsplanering. Lisberg Jensen ger ett humanekologiskt perspektiv och reder ut de olika argument som anförs för nyttan med barns utevistelse. Söderström, som är läkare, skriver om positiva och negativa hälsoeffekter av barns utevistelse. Öhman, i sin tur, ger ett pedagogiskt perspektiv och skriver om lärande och naturkontakt. Författarna har också skrivit en gemensam syntestext, där de diskuterar det komplexa ämnet barns naturkontakt.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Johansson, Madelaine, et al.
(author)
-
Hur möter östgötakommunerna klimatfrågan? : En kartläggning av risker, sårbarhet och anpassning inför klimatvariationer och klimatförändringar
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Det är inom lokalsamhället som klimatförändringarnas konsekvenser först kommer att göra sig gällande. Regionala klimatscenarier visar att dessa konsekvenser kommer att variera rumsligt, vilket skapar skilda utgångslägen i landets kommuner. Några av konsekvenserna kommer inte att bli synliga förrän pålång sikt och flera klimatparametrar behäftas fortfarande med så pass stor osäkerhet att det är svårt att bedöma hur de kommer att förändras i vårt land. Extrema väderhändelser får stor uppmärksamhet i media och skapar ett tryck på den kommunala förvaltningen, som ofta står där med frågan: Vad gör ni åt detta? De svenska kommunerna har genom sitt planmonopol och utpekade ansvar för riskhantering en viktig roll att spela inom klimatanpassningen. I aggregerade jämförelser som görs mellan länders anpassningsförmåga – hur väl rustade de är för att svara på klimatförändringarna och initiera åtgärder – så antas Sverige och övriga nordiska länder ha en relativt hög förmåga till anpassning. Å andra sidan visar erfarenheterna av de senaste årens extrema väderhändelser såsom översvämningar och stormar att det finns klara begränsningar i beredskap och robusthet ur ett klimatperspektiv. Vår utgångspunkt är att det behövs en djupare kunskap om de svenska kommunernas sårbarhet i bred mening, samt om de drivkrafter och utmaningar som påverkar kommunernas förmåga att hantera ett förändrat klimat genom att minska sin sårbarhet och öka sin robusthet. Kort uttryckt gäller det att skapa förutsättningar för att ”tänka efter före” eftersom ett proaktivt handlande ger såväl större frihetsgrader som ökad kostnadseffektivitet än ett mer avvaktande och reaktivt angreppssätt. I rapporten redovisas huvudsakligen resultatet av en kartläggning av hur samtliga 13 östgötakommuner ser på risker och sårbarhet inför samtida klimatvariationer, extrema väderhändelser och framtida klimatförändringar, pågående arbete (i form av kartläggningar, policy, strategier, åtgärder etc.), ansvars- och rollfördelning, organisation och samverkan samt reflektioner 0m drivkrafter och barriärer för sårbarhets- och anpassningsarbetet. Rapporten pekar också ut vägar framåt i form av tre förslag till fördjupade studier av risker, sårbarhet och anpassning i Östergötland: (i) klimatanpassningen och den lokala politiken, (ii) det goda samhället och klimatsårbarheten och (iii) att mäta/bedöma känslighet inför klimatförändringar. Rapporten innehåller även ett antal kapitel som syftar till att ge en fördjupad förståelse av centrala begrepp, bedömningstekniker och liknande, aktuellt kunskapsläge gällande sårbarhet och anpassning och – förhoppningsvis – en viss portion inspiration i det kommande arbetet med risker, sårbarhet och anpassning inför klimatvariationer och klimatförändringar. Bland annat diskuteras olika sätt att närma sig frågan om sårbarhet inför klimatförändringar med ett särskilt fokus på begreppen exponering, känslighet och anpassningsförmåga. Vi beskriver därefter kort risker och sårbarhet inför de framtida klimatförändringar som Sverige står inför, utifrån klimat- och sårbarhetsutredningen. Vidare belyser vi hur klimatanpassning har vuxit fram på den politiska och administrativa agendan i Sverige samt ger exempel på hur några av landets kommuner idag arbetar med anpassningsfrågor samt – utifrån parallellt pågående fallstudier – erfarenheter av kritiska faktorer för förändring. Därefter presenteras klimatanpassningsportalens ”tio steg mot en anpassningsplan” följt av en redovisning av skillnader och likheter mellan fyra vanliga typer av bedömningar av klimatsårbarhet och klimatanpassning.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
-
Perspektiv på offentlig verksamhet i utveckling : tolv kapitel om demokrati, styrning och effektivitet
- 2011. - 1
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Perspektiv på offentlig verksamhet i utveckling - Tolv kapitel om demokrati, styrning och effektivitet samlar texter från doktorander och forskare knutna till Forskarskolan Offentlig verksamhet i utveckling (FOVU) vid Örebro Universitet. Antologin erbjuder en mångdisciplinär och omfångsrik behandling av en rad viktiga utmaningar för dagens offentlig verksamhet. I boken behandlas ämnen som korruption, jämställdhet, trygghet, medborgardialog, sjukskrivning och högerextremism. Målsättningen med boken är att skapa en bro mellan inomvetenskapliga debatter, offentlig praktik och politik. Här erbjuds kortare texter som på ett överskådligt sätt angriper praktikrelevanta ämnen utan att göra avkall på den vetenskapliga kvaliteten. Vissa texter erbjuder forskningsöversikter och reder ut oklarheter i teoretiska debatter, medan andra presenterar resultat av empirisk forskning.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Prutzer, Madeleine, 1966, et al.
(author)
-
Samverkan och deltagande i vattenråd och vattenförvaltning
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Syftet med denna rapport är att sammanställa forskning och information om deltagande i vattenråd, kustvattenråd och vattenförvaltning. Rapporten omfattar en beskrivning och analys av befintligt kunskapsläge: Vilken information och forskning finns om former för deltagande och samverkan som genomförs inom vattenförvaltning i Sverige? Vilka aktörer inkluderas i deltagande och samverkan? Vilka metoder eller ansatser har varit användbara och för vilka syften? Rapporten baseras på publicerade studier, rapporter samt övrigt tillgängligt material från myndigheter och vattenråd. Rapporten avslutas med en sammanfattning av kunskapsläget, en bristanalys som identifierar kunskapsluckor samt en sammanfattande diskussion.
|
|
| 10. |
- Bergwall, Andreas, 1972-, et al.
(author)
-
Kollegialt lärande i matematikämnet på Tullängsgymnasiet : Slutrapport från KLiMaT-projektet
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- KLiMaT-projektet är en del av Örebro kommuns skolutvecklingssatsning Topp 25 2025 och har haft som syfte att producera kunskap om hur effektivt och ändamålsenligt kollegialt lärande kan organiseras och genomföras i matematikämnet. Det specifika ändamålet har varit att lärare ska kunna möta elevers olika behov. Åtta matematiklärare på Tullängsgymnasiets teknikprogram har utvecklat en problembank med utmanande introduktions- och fördjupningsuppgifter i matematik. Två forskare från Örebro universitet har varit knutna till projektet.Projektet har organiserats i samråd mellan lärarna, forskarna och skolledningen och har under projekttiden anpassats efter de lokala förutsättningarna. Viktiga utgångspunkter har varit lärdomar från KLÖS-projektet och från Matematiklyftet. Allt arbete har dokumenterats och kompletterats med intervjuer med deltagande lärare. Nedan sammanfattas de viktigaste lärdomarna.Att ge lärare möjlighet att tillsammans utveckla uppgifter med det uttalade syftet att de ska utmana alla elever, har potential att utveckla lärares beredskap att möta elevernas olika behov. Men för att det kollegiala lärandet ska bli effektivt, ändamålsenligt och hållbart över tid, så är ett antal förutsättningar avgörande:• Dedikerad tid: Lärarna behöver stöd i form av tid. Den ska finnas på schemat och aldrig konkurrera med andra arbetsuppgifter.• Relevans: Lärarna behöver få fokusera på sådant som är relevant i närtid för deras egen undervisningspraktik. Detta kan möjliggöras genom att de får arbeta tillsammans med kollegor med liknande undervisningsuppgifter och genom att de själva får välja inriktning på utvecklingsarbetet.• Ämneslag: Det är en stor fördel om lärarna är organiserade i ämneslag. Då har de ämnesdidaktiska samtalen en reell möjlighet att leva vidare även i dagliga informella möten lärare emellan.• Deltagande: Alla lärare på skolan bör alltid vara delaktiga i kollegialt lärande.• Långsiktighet: Innehåll, mål och genomförande i/för/av kollegialt lärande bör diskuteras/beslutas/organiseras med god framförhållning och åtminstone i ett läsårsperspektiv.• Ledare: För att arbetet ska bli fokuserat och systematiskt behöver någon ha en uttalad ledarroll. Det är en fördel om den personen finns utanför lärargruppen.Dessa förutsättningar är troligen viktiga oavsett undervisningsämne och ändamål. Det de har gemensamt är att de inte kan uppfyllas av lärarna själva. Det är rektor/skolledning som aktivt och kontinuerligt måste se till att de realiseras. Med utgångspunkt från lärarnas egna tankar ger vi förslag på en modell för genomförande av kollegialt lärande med potential att uppfylla dessa förutsättningar.När det gäller det specifika ändamålet att möta alla elevers olika behov i matematikundervisningen så visar det här projektet att arbetet stödjs av att lärarna gemensamt utarbetar verktyg, uppgiftsanalysverktyg och observationsprotokoll i KLiMaT, som• sätter fokus på, karaktäriserar och kan användas för att analysera centrala egenskaper hos de aktiviteter som ska utvecklas,• synliggör dilemman och motsättningar mellan de olika mål man vill uppnå.I KLiMaT har det kollegiala lärandet kring matematikundervisning resulterat i en problembank med 13 utmanande uppgifter, kopplade till kurserna Matematik 1c, 2c, 3c, 4 och 5, som på sikt kommer att bli tillgänglig för andra lärare via en webplattform.
|
|
