| 1. |
- Ericsson, Elisabeth, 1959-, et al.
(author)
-
Farmakologisk behandling av smärta och illamående i samband med tonsillotomi och tonsillektomi på barn och ungdomar
- 2013
-
In: Nationellt kvalitetsregister Öron-, Näs- och Halssjukvård. - Hisings Backa : Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- och halssjukvård. ; , s. 64-71
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Premedicinering kan göras enligt sjukhusets vanliga rutiner. En möjlig kombination som oral premedicinering (= start av multimodal smärtbehandling) är paracetamol (40 mg/kg), klonidin (2–3 mikrog/kg) och betametason (0,2 mg/kg, max 8 mg) enligt kroppsvikt eller 4 mg vid vikt under 50 kg, 8 mg vid vikt över 50 kg som ges cirka 90 minuter innan anestesistart.Alternativt ges ovanstående läkemedel i samband med inledningen av anestesin men med doseringsförslag som anges under smärtbehandling per operativt nedan.Smärtbehandling peroperativtParacetamol bör ges intravenöst (20 mg/kg) och intravenöst betametason (0,2 mg(kg) om inte det ingått i premedicineringen. Vid slutet av operationen ges en dos av COX hämmare (diklofenak 1 mg/kg rektalt eller intravenöst, alternativt ibuprofen 5–7 mg/kg rektalt). Om klonidin inte givits som premedicinering kan en intravenös dos ges vid inledningen av anestesin, 1 mikrog/kg intravenöst. Med klonidin kan övriga underhållsanestetika ofta reduceras med cirka 25%. För att minska den tidiga smärtan kan också kompresser indränkta med bupivacain 5 mg/ml läggas på sårområdet i cirka 5 minuter.Initial postoperativ smärta behandlas med intravenösa opioider, paracetamol och klonidin titrerat till för individen acceptabel smärtnivå. Smärtskattning ska göras med ålderadekvat instrument.Illamående, profylax och behandlingI samband med anestesiinledningen ges betametason samt vid indikation ondansetron 0,1 mg/kg för att förbygga postoperativt illamående. Behandling kan ske med ondansetron 0,1 mg/kg, prometazin 0,1 mg/kg (licenspreparat) eller droperidol 30 mikrog/kg. En kombination av antiemetika ger bättre effekt. En fördel är att inducera anestesin med propofol om intravenös infart finns.Smärtbehandling i hemmetParacetamol 24 mg/kg x 4 i tre dygn och därefter minska till 18 mg/kg x 4 (paracetamolmixturen är 24 mg/ml vilket innebär att den initiala behandlingen blir 1 ml/kg x 4 om mixturen används). Kombinera paracetamol med COXhämmare ibuprofen 5–7mg/kg x 4 eller diklofenak 1–1,5 mg/kg x 3. Vid blödningsrisk kan selektiv COX-2 hämmare användas, celecoxib 2 mg/kg x 2, som alternativ till ibuprofen och diklofenak. COX hämmare och paracetamol utgör basen i analgetikabehandlingen och ska ges regelbundet.För ytterligare smärtbehandling kan t. ex klonidin ges i dosen 1–2 mikrog/kg x 3 per os. Opioider kan behövas i vissa fall men insättning bör göras efter kontakt med ÖNH kliniken. Ur praktisk synvinkel rekommenderas att doser av klonidin- eller opioidmixtur (oxikodon eller morfin) dras upp i sprutor med engångsdoser när analgetika skickas med vid utskrivningen. Antalet doser som skickas hem med patienten bestäms av behovet och lokala rutiner. När smärtan avklingar kan man börja sätta ut analgetika: först opioider, därefter klonidin, paracetamol och sist COX hämmare. (Enstaka doser av COX hämmare ger en bättre analgetisk effekt än enstaka doser av paracetamol).Smärtbehandling kan behövas upp till 2–3 veckor efter tonsillektomi, och drygt en vecka efter tonsillotomi. Vid tonsillotomi räcker det oftast med paracetamol kombinerat med COX-hämmare. Som förslag i nationella riktlinjer föreslås en behandlingslängd med COX-hämmare i kombination med paracetamol i 3–5 dygn vid tonsillotomi och 5–8 dygn vid tonsillektomi.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andersson, Elin, et al.
(author)
-
Nationell kartläggning av farmakologiska rutiner och information i samband med tonsilloperation
- 2012
-
In: Nationellt kvalitetsregister Öron-, Näs- och Halssjukvård. - Hisings Kärra : Nationellt kvalitetsregister för Öron-, Näs- och Halssjukvård.. ; , s. 77-81
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Studien är en del i ett större nationellt projekt med syfte att kartlägga smärtbehandling vid tonsillkirurgi i samband med utformning av nationella farmakologiska riktlinjer. De vanligaste postoperativa komplikationerna vid tonsillkirurgi är postoperativt illamående och kräkningar (PONV), smärta, blödning och dehydrering. Tonsillkirurgin utförs idag antingen som dagkirurgiskt ingrepp eller som slutenvårdsingrepp med en vårdtid på ca ett dygn. Därmed sker den postoperativa vården i hemmet. Ett flertal studier har beskrivit patienternas upplevelse av höggradig smärta efter tonsillkirurgi. Obehandlad smärta leder till svårigheter att svälja och därmed otillräckligt dryckes- och matintag, vilket leder till dehydrering, ökad blödningsbenägenhet, sämre läkningsförmåga samt negativa postoperativa beteendeförändringar hos barnet.Syftet var att i en nationell studie kartlägga farmakologiska rutiner och informationen i samband med tonsilloperation hos barn och ungdomar.
|
|
| 5. |
- Ericsson, Elisabeth, 1959-, et al.
(author)
-
Erfarenheter från kvalitetsregistret för tonsilloperation 1997-2008
- 2008
-
In: Medicinska Riksstämman, Göteborg 26-28 nov, 2008.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- BakgrundKvalitetsregister för svensk ÖNH-sjukvård infördes successivt med början 1997, ett av registren ägnades tonsillektomi. Detta register har nu varit i bruk i drygt 10 år. Det kommer att avslutas med operationer utförda t.o.m. 081231. Registret beräknas komma att omfatta ca 50 000 ingrepp, det fortsätter sedan i modifierad form och med ny teknik för insamling av data. Med anledning av att en period för tonsilloperationsregistret nu avslutas, ges här en översiktlig rapport om erfarenheterna.MetodKvalitetsregistret är tänkt att användas såväl på kliniknivå som på nationell nivå. På kliniknivå ska effekter och bieffekter av ingreppet jämföras dels med riksgenomsnittet och dels med sig själv över tid. På riksnivå kan förändringar i indikationer, operationsmetoder och organisatoriska förändringar m.m. studeras. Rapporten analyserar utvecklingen av det nuvarande tonsilloperationsregistret med fokus på den nationella nivån samt presenterar några rapporter som tillkommit i anslutning till registret.ResultatEn översiktlig presentation ges av: ⋅ Registrets data på nationell bas ⋅ Hälso- och sjukvårdsrapport 2001 ⋅ Oväntad ålders- och könsfördelning ⋅ Oplanerade återbesök ⋅ Patienters upplevelse av komplikationer till tonsillektomi ⋅ Nationella indikationer för tonsilloperation ⋅ M.m.SammanfattningEn sammanfattning av utvecklingen av ett nationellt kvalitetsregister med 50 000 tonsilloperationer presenteras.
|
|
| 6. |
- Ericsson, Elisabeth, 1959-
(author)
-
Nationella riktlinjer och kvalitetsregister inom tonsillkirurgi
- 2009
-
In: Svenska ÖNH-dagar Specialistförening för öron-näs-halssjuksköterskor.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Elisabeth Ericsson presenterar sin nuvarande forskning som berör barn och ungdomar i samband med anestesi och operation, med avsikt att komma fram till optimala förhållanden när det gäller att minimiera oro och förbättra smärtbehandling. Presentation av arbetet med nationella riktlinjer och kvalitetsregistret inom tonsillkirurgi; operationsindikationer, information och smärtbehandling. Resultat presenteras om validering av OSA-18 hälsorelaterat livskvalitetsinstrument för barn med obstruktionsbesvär
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
