| 12821. |
- Kvist, Elin, 1972-
(författare)
-
Stormarknadens nya maktordningar : Från kassörskor och butikschefer till (o)demokratiska arbetslag
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The empirical basis of this thesis is made up of interviews with men and women working at a supermarket, both with and without managerial responsibilities. The supermarket is an example of a working place where they use modern information technologies, and where there have been reorganisations pointing towards more flexibility, lesser hierarchies and higher autonomy for the workers. Such a working place is therefore a good example of an organisation on the new labour market.The aim of this thesis is to study how everyday work is affected by the new labour market’s working conditions and to relate these findings to established theories on society’s transformations. Four concepts are in focus; technology,flexibility, hierarchy and control. These are often emphasised as important in the debate on changed work organisations. According to the post industrial and information society perspective, knowledge and technology will play an important role on today’s labour market.The development of technology and knowledge at the supermarket points in many different directions at the same time. They use technology on a daily basis. The work rotation has raised the qualification levels for some of the employees, but at the same time others feel that the more qualified parts of their work are moved away from them, into computer systems or to a national level. The development of work rotation and partly self-governing work teams has given the employees more control over their everyday work but at the same time their resources are limited. They can decide when to do a task, but are often understaffed and have too many jobs to do. The work tasks are often heavy; the tempo is high, often with high noise.The work situation appears in many ways more industrial than service oriented. Workers are controlled through hierarchy but also by group norms, information technology, customers and by service-mindedness. The control mechanism has become more diverse, diffuse and harder to recognise. The changed work situation can be seen as two-fold. On the one hand there has been a humanisation of work, more autonomy, more opportunities to develop and many more interesting work tasks but on the other hand work density has risen while personnel resources have stayed the same in spite of increased opening hours and lager turnovers. The supermarket employees identify with their work tasks and take great responsibility for the work, even if their work conditions are hard. The work conditions that are now emphasised as flexible have long been the everyday reality for many employees, above all for many women in retail. Now these flexible work conditions have come to include both men and women in the working classes.
|
|
| 12822. |
- Kvist, Roger, 1951-
(författare)
-
Rennomadismens dilemma : det rennomadiska samhällets förändring i Tuorpon och Sirkas 1760-1860
- 1989
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The areas of study for this dissertation are the Turopon and Sirkas lappbyar (communities) in the parish of Jokkmokk during the period 1760—1860. The starting point for discussion is a decrease in population through migration to Norway, from 667 inhabitants in 1781, to 353 in 1868. The primary cause was the ecological instability of reindeer herding with recurring crises caused by poor grazing, adverse snow conditions, epizootics, and predators. The stability in reindeer herding is finally determined by the numbers of grazing animals and the carrying capacities of the pastures. A disturbance in the balance between people and animals could occur if competition from the settlers limited available pastures, or the government through taxes appropriated so much of the surplus that the subsistence level was markedly increased. A closer examination reveals, however, that no outside influences can be indicated as being responsible for the population decline.Attention must thus be directed toward the inner social processes of this pastoralist society. While the reindeer herding population diminished, the total number of reindeer remained on a relatively constant level. The resulting process of accumulation consolidated the reindeer into the hands of fewer owners. While these conclusions indicate an economically differentiated society, the marriage pattern shows that the social distance between the economic groupings was very small.By promoting economic differentiation, trade had an important potential as agent of social stratification. This potential was, however, not fully realized. The equalizing factors were stronger than the differentiating forces.
|
|
| 12823. |
|
|
| 12824. |
|
|
| 12825. |
- Kyro, C., et al.
(författare)
-
ALKYLRESORCINOLS (BIOMARKERS OF WHOLE-GRAIN INTAKE) AND RISK OF COLORECTAL CANCER IN THE EUROPEAN PROSPECTIVE INVESTIGATION INTO CANCER AND NUTRITION
- 2013
-
Ingår i: Annals of Nutrition and Metabolism. - : S. Karger. - 0250-6807 .- 1421-9697. ; 63:Supplement 1, s. 1207-1208
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Background and objectives: Few studies have investigatedthe association between whole-grain intake and colorectal cancer.Whole-grain products are one of the dietary items proneto measurement errors, making the use of objective measures,such as biomarkers, highly relevant. The objective of the studywas to investigate the association between biomarkers ofwhole-grain intake, alkylresorcinols, and colorectal cancer ina nested case-control study within the European ProspectiveInvestigation into Cancer and Nutrition (EPIC). Methods: We included 1372 first incident colorectal cancercases and 1372 individually matched controls and calculatedthe incidence rate ratios (IRR) for overall and sub-sites of colorectalcancer using conditional logistic regression adjusted forpotential confounders.Results: Plasma total alkylresorcinol concentrations werenot associated with risk of overall colorectal cancer, proximalcolon cancer or rectal cancer. However, high plasma total alkylresorcinolconcentrations were statistically significantly associatedwith lower incidence of cancer located in the distal (leftor descending) part of the colon. Adjusted IRR of distal coloncancer for highest versus lowest quartile of plasma alkylresorcinolwas 0.48 (95% confidence interval = 0.28 to 0.83). Furthermore,we observed an inverse association with colon cancerfor the Scandinavian part of the participants. Alkylresorcinolsmay be more appropriate as biomarkers in Middle Europe andScandinavia i.e. in areas where whole grains are regularly consumed.Conclusions: Whole-grain intake, assessed by alkylresorcinols,was associated with a lower incidence of distal coloncancer. Alkylresorcinols seem useful as objective biomarkersof whole-grain intake in populations where whole-grains are astaple part of the diet. Acknowledgements: This work was supportedby World Cancer Research Fund International (WCRF)and WCRF Netherlands (WCRF NL) (2011/436), and NordForsk(Centre of Excellence programme HELGA (070015)).
|
|
| 12826. |
-
Kågeträskdagboken, volym 2 : En västerbottnisk dagbok 1891–1901 med kommentarer
- 2022. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kågeträskdagboken är tillkommen mellan 1891 och 1901 på Anten-Ors gård i norra Västerbotten och är skriven av de två systrarna Greta Dahlqvist (1859– 1947) och Lovisa Dahlqvist (1862–1938). I föreliggande volym återger vi hela dagboken med tolkning och kommentarer. I Kågeträskdagbokens volym I ges en fördjupad presentation av det historiska och sociala sammanhang där Kågeträskdagboken tillkom. Där finns också tre register: Personregister, Ort- namnsregister och Ordregister. Käll- och litteraturförteckning för källor och litteratur som åberopas i fotnoterna i volym II återfinns också i volym I. Gretas och Lovisas förstaspråk var Skelleftemålet. Talad rikssvenska hade de mött som uppläsningsspråk i mer officiella sammanhang, och i skolan lärde de sig skriva svenska. Dagbokstexten utmärker sig av starka dialektala inslag samtidigt som det är uppenbart att de båda skribenterna haft starka ambitio- ner att följa normen för det svenska riksspråket. Detta gör dagboken till ett intressant forskningsobjekt inom skriftbruksforskning som är ett tvärveten- skapligt område. För att det ska vara möjligt för nutida läsare att ta del av såväl originaltex- ten som dagbokens innehåll har vi valt att återge en noggrann transkription av dagboksanteckningarna tillsammans med en tolkning. Varje enskild dagboks- sida presenteras på ett uppslag där den radrätt återgivna transkriptionen åter- finns på den högra sidan och tolkningen på den vänstra. I volym I beskriver vi hur vi gått till väga vid redigering av transkriptionen och vilka överväganden som gjorts vid tolkningen I dagboksutgåvan återfinns två typer av numrering, dels en löpande num- rering, dels en särskild numrering av dagbokssidorna; se även innehållsförteck- ningen. Dagbokshandskriften består av tre anteckningsböcker och en stor mängd lösa blad. Numreringen av dagbokssidorna utgår från de fem sviter av anteckningar som vi upprättat: i exempelvis numreringen 4:2 anger siffran 4 dagbokssvitens nummer, medan siffran 2 säger att det är sidan 2 i denna svit. Vart och ett av dagboksåren inleds med en vinjett som kort sammanfattar några av de händelser som redovisas i anteckningarna. Intill vinjetten finns en konstbild framställd av bildkonstnär Maria Sundström som gestaltar ett dagboksutdrag. För att kunna förstå dagbokstexten krävs kunskap om dialekten, men även god kunskap om den lokala geografin och om den jordbruks- och hantverkster- minologi som används. Därför har vi utarbetat en omfattande notapparat med ingående kommentarer. Vissa ord och sakförhållanden återkommer naturligt- vis, men för att göra det möjligt för läsaren att direkt hitta en förklaring av textstället upprepas samma kommentar, en del gånger i något förkortat skick. Mängder av dialektala ord förklaras, såsom ”Med slåttanna (slåtanna) avses ’tiden för slåtter av hö’”, där dagbokens återgivning av det aktuella ordet (i detta fall slåtanna) återgivits inom parentes. I noterna kommenteras ock- så ett stort antal kulturhistoriska fenomen, såsom t.ex. njutsminne: ”När man avslutat ett hästköp kunde det beseglas med att man drack njutsminne, dvs. man drack en köpskål.” De människor som omtalas i dagboken presenteras med officiellt namn och födelseår, såsom ”Rånings-Nisch, dvs. Nils Johansson Holmqvist (1845–1907)”. I personregistret i volym I återfinner man utförliga informationer om de aktuella personerna.I fotnoterna finns dessutom hänvisningar till de tre kartor och 13 stamtavlor som inleder volym II. Kartorna är följande: Karta 1. Gårdar i Kågeträsk under sent 1800-tal; Karta 2. Platser i närmiljön; Karta 3. Byar i närmiljön. Många av de människor som omnämns i dagboken är släktingar till husfolket på Anten-Ors gård. För att det ska vara möjligt att se släktskapsrelationerna mellan de olika personerna har vi upprättat stamtavlor för Anten-Ors och de- ras släktingar. De totalt tretton stamtavlorna nämner drygt 300 personer.
|
|
| 12827. |
|
|
| 12828. |
- Kågström, Bo, et al.
(författare)
-
StratiGraph Tool : Matrix Stratifications in Control Applications
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this contribution, the software tool StratiGraph for computing and visualizing closure hierarchy graphs associated with different orbit and bundle stratifications is presented. In addition, we review the underlying theory and illustrate how StratiGraph can be used to analyze descriptor system models via their associated system pencils. The stratification theory provides information for a deeper understanding of how the dynamics of a control system and its system characteristics behave under perturbations.
|
|
| 12829. |
|
|
| 12830. |
- Kåreland, Lena, et al.
(författare)
-
Barn- och ungdomskultur som akademisk disciplin
- 2007
-
Ingår i: Utvärdering av fyra mångvetenskapliga utbildningar inomhumaniora och samhällsvetenskap. - Stockholm : Högskoleverket. ; , s. 21-24
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
